Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (488.) 6 maj 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 18
motion af kontraktsprosten Å. T.
Pettersson i Österhaninge, Andra kammarens
tillfälliga utskott n:r l, i hvilket äfven en af
centralstyrelsens medlemmar haft plats,
afgaf öfver motionen ett utlåtande,
offentliggjordt i Svensk Läraretidning n:r 10, i
hvilket hemställdes, att andra kammaren
»för sin del måtte besluta, att riksdagen
ville i skrifvelse till k. m:t anhålla om
utfärdandet af föreskrifter därom, att
skolråden skola vara skyldiga att höra
folkskolans ordinarie lärarepersonal i sådana
* frågor, som röra skolväsendets allmänna
anordning samt tukt och undervisning».
Denna hemställan har blifvit af andra
kammaren med en mindre betydande formell
ändring bifallen. Första kammaren har
visserligen afslagit densamma, men då detta
delvis berott på formella betänkligheter,
kommer förslaget antagligen under den
närmaste framtiden åter upp.
Med hänsyn härtill har centralstyrelsen
ansett lämpligt att redan i år bereda
kretsarna tillfälle att uttala sina önskningar
om bästa sättet för sakens ordnande.
Efter förestående - här i sammandrag
återgifna - historik går centralstyrelsen
att yttra sig om behöfligheten att få den
pedagogiska fackkunskapen företrädd inom
skolrådet och åberopar därvid samtliga de
i förenämda utskottsutlåtande angifna skäl
(se denna tidning n:r 101), hvilka delvis
fullständigas i årsskriften.
Beträffande föremålet för
lärarepersonalens yttrande ansluter sig centralstyrelsen
till de åsikter, som uttalas i samma
utskottsutlåtande. Likaså rörande hvilka
lärare, som skulle äga yttra sig. Härom yttrar
centralstyrelsen bland annat:
Hvad yttranderättens utsträckning angår,
så kunde man vid första påseendet önska
densamma genom lag tillförsäkrad äfven den
icke ordinarie personalen, småskolans lärare
och lärarinnor ej undantagna. Tvifvelsutan
hafva ock dessa lärare erfarenheter och
råd att meddela, hvilka äro värda allt
beaktande. Det är därför alldeles i sin
ordning, att de få deltaga i den ordinarie
personalens öfverläggningar öfver distriktets
skolangelägenheter. Att genom lag ålägga
skolrådet att före pedagogiska frågors
afgörande inhämta den icke-ordinarie
personalens yttrande synes dock mycket
oegentligt, ty denna personal står ju i fullständigt
ekonomiskt beroende af skolrådet och måste
således komma i en ganska obehaglig
ställning hvarje gång dess pedagogiska samvete
bjöde den att uttala sig pä annat sätt, än
en eller annan inflytelserik skolrådsledamot
funne önskligt. Det skulle t. o. m. kunna
befaras, att deji icke-ordinarie personalen
någon gång på ett eller annat ställe skulle
mot sin vilja och öfvertygelse blifva använd
för att neutralisera uttalandena från de
ordinarie lärarne och lärarinnorna, hvilkas
mera själfständiga ställning äfven tillåter
ett mera själfständigt uppträdande. Härmed
skulle emellertid den nu yrkade reformen till
ej oväsentlig del blifva utan frukt, ty ett råd,
hvars innehåll lämpas efter mottagarens
önskningar, är naturligtvis af noll och intet värde.
Rörande slutligen sättet för yttrandenas
afgifvande - det hvarom kretsarna nu i
främsta rummet böra uttala sig - skrifver
centralstyrelsen följande:
Såsom framgår af redogörelsen för
förhållandena i utlandet (se n:r 10!), har
saken i olika land ordnats på mycket olika
sätt. I allmänhet synes emellertid den
princip vara genomförd, att i skoldistrikt
med ett fåtal lärare (en eller två,
undantagsvis tre) dessa hafva utan vidare rätt
att deltaga i skolrådets förhandlingar. I
skoldistrikt med flera lärare har man
anordnat ett representantskap, bestående af
vare sig förste läraren (eller den äldste
läraren) eller ett af lärarepersonalen för
viss tid valdt ombud eller bådadera. På
en del ställen, såsom i Norges städer, har
lärarepersonalen att yttra sig såväl genom
ombud som ock samfäldt på så sätt, att
lärarepersonalen bildar ett undervisningsråd,
som alltid skall höras i vissa frågor.
Centralstyrelsen har för sin del varit enig
om, att man vid denna saks bedömande
måste tänka sig anordningarna något olika
allt efter de olika förhållandena, så att,
där personalen är mycket liten, densamma
lämpligen kan hafva personlig yttranderätt
inom skolrådet och att, där den är talrikare, i
den dels bör bilda ett lärareråd, dels hafva j
en eller flera representanter i skolrådet.
Däremot synes någon meningsskiljaktighet
kunna yppa sig om närmare beskaffenheten
af detta representantskap inom sådana
skoldistrikt, som vid sidan a f en »förste lärare»
hafva en fåtalig lärarepersonal.
Å ena sidan har man kunnat befara,
att om i dylika distrikt »förste läraren»
finge bredvid sig ett genom personalens
fria val utsedt ombud, obehagliga konflikter
j svårligen kunde undvikas. Härigenom skulle
den enhetliga, planmässiga ledningen af
skolans uppfostrande och undervisande
verksamhet blifva försvårad, ja kanske
omöjliggjord, och skolstyrelserna skulle för
upprätthållande af förste-läraretjänstens
auktoritet blifva allt mera böjda att besätta
densamma med personer utom lärarekåren.
Å andra sidan har man häremot kunnat
invända, att där förste läraren är sin sak
vuxen och där personalen äger den
bildning, som man hos vår tids lärare och
lärarinnor bör kunna förutsätta, möjliga
konflikter dessa båda parter emellan
alldeles icke behöfva erhålla någon obehaglig
personlig karaktär. Att olika åsikter i ett
eller annat fall måste inom kåren förefinnas
och att »förste läraren» samt den öfriga
personalen måste i flera afseenden komma
att se samma sak ur något olika synpunkter,
är helt naturligt, och bör det i så fall vara
till sakens fördel, att båda uppfattningarna
få tillfälle att göra sig gällande inför den
myndighet, i hvars hand afgörandet ligger.
De väsentligaste önskningsmålen i fråga
om denna sak sammanfattar centralstyrelsen
i följande punkter:
1. I skoldistrikt med blott l eller 2 ordinarie
lärare och lärarinnor böra dessa äga att vid
skolrådets sammanträden personligen yttra sig
i frågor rörande skolornas allmänna anordning
samt undervisning och tukt, äfvensom att väcka
förslag och till protokollet låta anteckna
afvikande mening.
2. I skoldistrikt med 3 eller flera ordinarie
lärare och lärarinnor böra dessa tillsammans
utgöra ett kollegium eller lärareråd, hvars
skriftliga yttrande skall af skolrådet inhämtas
i nyssnämda frågor.
3. Öfriga lärare och lärarinnor vid distriktets
folk- och småskolor må äga deltaga i Dylikt
lärareråds öfverläggningar, men ej i dess
beslut.
4. Lärarerådet bör äga att inom sig för viss
tid utse ett ombud, som i skolrådet
representerar lärarekåren, men som deltager i
skolrådets beslut blott ifall det tillika är ledamot
däraf.
5. Där förste lärare (eller särskild af distriktet
utsedd »inspektör») finnes anställd, bör äfven
denne hafva yttranderätt i skolrådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
