Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 25. (495.) 23 juni 1891
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
SVENSK LÄEAEETIDNING.
N:r 25
Lektor Rundbäck har emellertid icke blott
vid utöfvandet af sin inspektörsbefattning
visat folkskolan sitt intresse. Såsom
riksdagsman verkade han oförtrutet för hennes
bästa och har äfven eljes ägnat
folkskoleväsendet sin varma kärlek och sin
dugande kraft.
*
Med anledning af dagens betydelse hade
lektor R. till Växjö folkskola skänkt 50 kr.
att utdelas till barn, som utmärkt sig för
jämn skolgång, flit och godt uppförande.
Denna gåfva fördelades bland fyrtio af
barnen med l kr. 25 öre till hvardera vid
terminsafslutningen samma dag.
Domprosten Wetter framhöll i varmhjärtade
ordalag de stora tjänster lektor R. gjort
folkskolan inom Växjö stift och särskildt inom
Växjö stad. Skolrådet hade städse af
lektor R. fått mottaga de bästa råd och
anvisningar, som länd t skolan till fromma.
Ett förnyadt bevis på sitt intresse för
skolan hade hr lektorn gifvit genom den gåfva,
han denna dag lämnat. För öfrigt fram*
höll tal:n, att lektor Rundbäcks förtjänster
öm folkskolan sträokte sig långt utöfver
hans födelsebygds och hans
inspektionsområdes gränser, sajnt uttalade en
förhoppning, att R. med stärkta kroppskrafter
måtte åter kiinna ägna sig åt sitt viktiga
värf till gagn och välsignelse för
folkskolan.
Abraham Rundbäck är född i Barnarp den
30 januari 1827. Fadern var smed. (En broder
till Abraham är den bekante klockaren, f. d.
riksdagsmannen Jöns Rundbäck.) Efter aflagd
studentexamen 1848 blef R. fil. magister med
första hedersrummet i Lund 1853 samt v. lektor
i matematik vid Växjö gymnasium samma år.
1856 utnämdes han till ordinarie lektor vid
Växjö allmänna läroverk. Från och med 1861
har han varit folkskoleinspektör - till en början
för hela Växjö stift. Vid 1862 års’
folkskoleinspektörsmöte (»Svenska folkskolans
konstituerande riksdag^) var han sekreterare; likaså
vid inspektörsmötena 1864 och 1867.
Under åren 1862-66 var han inspektor för
Växjö folkskollärareseminarium. I
kommittéerna för uppgörande af förslag till
folkskollärarnes pensionsinrättning samt
folkskollärarnes änke- och pupillkassa var han ledamot.
1867-68 företog han enligt regeringens uppdrag
en resa i Sverige, Norge och Tyskland för att
inhämta kännedom om folkskoleväsendet,
särskildt med afseende på lärometoderna.
Under åren 1870-87 var R. ledamot af
riksdagens andra kammare och åren 1888-90 af
första kammaren. Sistnämda år afsade han
sig riksdagsmannauppdragét på grund af
sjuklighet. I riksdagen har R. som bekant nitiskt
verkat för en förbättring i såväl folkskole- som
småskolepersonalens ekonomiska villkor.
Af den första uppsättningen af
folkskoleinspektörer är Rundbäck den etrde, som
kvarstår i denna egenskap. De flesta hafva
för länge sedmn skattat åt förgängelsen.
Ännu lefvande äro lektor A. G. Bogren i
Örebro, prosten J. E. Quiding i Bilieberga,
£ ’d. professor G. Nybl&us och f, d.
folkskoleinspektören C. J. Meijerberg, frosten
H. O. Schönbéek hor också så godt som
till den första uppsättningen, enär han
utnämdes i augusti 1B62.
Det är att hoppas, att lektor Rundbäck
ännu * många år skall kunna ägna sina
krafter åt den svenska fpjkskolajis^ tj ans t.
FÖR DAGEN.
In institution, sonft behöfver
reformeras.
Stockholms stads kyrkofullmäktige hade
i förra veckan två sammanträden för
slutligt afgörande af
fölkskoleöfverstyrel-sens förslag till stat för år 1892.
Enligt de för Stockholms stad gällande
särskilda kyrkostämmo- och
folkskoleför-ordningar-na skall folkskoleöfverstyrelsen
uppgöra förslag till stat; detta förslag
behandlas sedan af kyrkostämmorna.
Om samtliga åtta kyrkostämmorna
stannat i lika beslut, hafva kyrkofullmäktige
endast att anmäla förhållandet hos
öfver-ståthållareämbetet. Vanligen gör dock
en eller flera församlingar - »i
sparsamhetens intresse», som det plägar heta-
afvikelser från öfverstyrelsens förslag. I
dessa fall skola kyrkofullmäktige »efter
sakens noggranna pröfning» utöfva
församlingarnas gemerisamma afgöranderätt.
Kyrkofullmäktige hafva sålunda en för
härvarande folkskoleväsende särdeles
maktpåliggande och ansvarsfull funktion
att fylla. De besluta i sista hand om
lärarepersonalens och inspektörens
aflöning, om uttaxeringen för
folkskoleväsendet, om skolmedlens användande för
olika ändamål; dem tillkommer ock att
besluta om ansvarsfrihet for
folkskole-öfverstyrelsens räkenskaper och
förvaltning. De äro, med ett ord sagdt, den
högsta lokala myndigheten, då det gäller
härvarande folkskoleväsende.
Huru utöfva nu kyrkofullmäktige detta
på en gång viktiga och grannlaga
uppdrag?
Man behöfver blott några gånger hafva
närvarit vid kyrkofullmäktiges
sammanträden, for att man skall komma till den
bestämda öfvertygelsen, att icke allt är,
som det bör vara.
Kyrkofullmäktige utgöras af 50
ledamöter och 30 suppleanter. I regeln
hållas två sammanträden om året, det ena
i slutet af deeettiber för val af
ordförande, vice ordförande och sekreterare
för det kommande året, det andra i juni
för behandling af skolbudgeten.
Sistnämda sammanträde, som är så
betydelsefullt för skolväsendet, kan ej hållas
tidigare, enär staten först skall föredragas
på majkyrkdstämrnorna; det kan ej heller
tippskjtitas till hösten, emedan staten
måste våra klar före debetsedlarnas
ut-skrifvauée*
Tidpunkten för detta sammanträde är
emellertid högst ogynnsam. De flesta
ledamöterna hafva redan utflyttat på
landet, en del (såsom elementarlärafne)
hafva t. o. m. rest aflägset bort.
Sammanträdet utsättes till en middagsstund, och
det märkes allt för tydligt, att flertalet af
de därvarande blött önska, att det måtte
blifva slut så fort som möjligt. Den
»nöggi*ahna pröfning», hvarom
kyrko-stämmoförordningen talar, kan ej gärna
äga rum, ty de flesta vilja ej veta af
någon diskussion. Om sådan mot förmodan
uppstår, såsom häride vid förra veckans
sammanträden, aflägsnar sig så småningom
den ene efter den andre - ty båten till
Vaxholm går kl. 3,15 och till Dalarö kl. 3,30.
Det visade sig ock plötsligt vid tisdagens
sammanträde, att de närvarande ej voro
beslutmässiga (minst 40 röstägande skola
vara tillstädes, då beslut fattas om »nya
eller ökade afgifters beviljande eller
besvärs utgörande»), hvadan fullmäktige
måste ajournera sammanträdet.*
Men äfven om kyrkofullmäktiges
viktigaste sammanträde kunde förläggas till
en för medlemmarna lägligare tidpunkt,
skulle helt visst åtskilligt återstå att önska
beträffande ärendenas behandling. Gifvet
är nämligen, att i en korporation, som
sammanträder blott två gånger årligen
och hvars medlemmar därtill växla år
efter år, den nödiga sammanhållningen
skall saknas.
Enligt kyrkostämmoförordningen skola
kyrkofullmäktige » handla i utöfning ät
församlingarnas gemensamma
afgöranderätt efter bästa förstånd och öfvertygelse».
Men huru skall detta kunna ske? Flera
af de kyrkofullmäktige, som deltogo i
förra veckans sammanträden, hade ej
närvarit vid de senaste kyrkostämmorna
och sålunda ej heller åhört de
diskussioner, som därvid förekommo om de
ärenden, som nu skulle slutligt afgöras.
Ja, de hade icke heller, utom möjligen
genom tidningsreferaten, någon aning
om, i hvilka punkter kyrkostämmorna
stannat i olika beslut. De skulle, med
ett ord sagdt, så godt som på rak arm
gå att besluta i dessa för skolväsendets
utveckling så viktiga frågor.
Härutinnan skulle lätt en ändring kunna
ske, om kyrkofullmäktige tillsatte ett
beredningsutskott, som hade att afgifva
utlåtande rörande alla de frågor, hvarom
fullmäktige skola besluta. Utskottets
motiverade förslag borde i tryckta
exemplar utdelas till fullmäktige minst 8 dagar
före sammanträdet.
Äfven fullmäktiges sammansättning kan
lämna åtskilligt öfrigt att önska. Det
plägar åtminstone icke i älta församlingar
vara vanligt, att härtill utses de i
skolfrågor mest insiktsfulle. Den oegentliga
benämningen »kyrkofullmäktige» torde
härtill vara en medverkande orsak;
»folkskolefullmäktige» vore onekligen ett mera
betecknande namn, då det ytterst sällan
händer, att andra än folkskolefrågor
förekomma till afgörande.
Bestämmelsen om suppleanter torde
ej heller härvidlag visat sig
ändamålsenlig. Den bidrager i sin mån till att göra
korporationen ännu mindre homogen: de
ordinarie fullmäktige tycka helt naturligt,
att det ingenting väsentligt betyder, ifall
de »skolka», och suppleanterna känna
sig naturligtvis än mindre förpliktade än
de ordinarie att sätta sig in i ärendena.
Slutligen bör ock påpekas den numera
orättvisa fördelningen af antalet
kyrkofullmäktige församlingarna emellan. Kungs-
* Vid fredagens sammanträde kvarstannade
så många, att förhandlingarna kunde afslutas
- detta på grund af den räfst, som anställdes
med de ledamöter, hvilka vållat af brytandet af
tisdagens sammanträde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0270.html
