- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 10:e årg. 1891 /
336

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (502.) 12 augusti 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 32

Det föreslogs, att diskussionen skulle
utgöra mötets svar på frågan, men med stor
majoritet antogs i stället följande af hr O.
Bergström framlagda resolution:

Mötet uttalar såsom sin åsikt, att
skolundervisningen, rätt nedrifven, i och för sig själf
motarbetar de socialistiska rörelsernas fördärfliga
verkningar, men anser, att skolan icke bör träda
i direkt polemik med vare sig den ena eller
andra politiska eller sociala rörelsen.

2. Om inrättandet af fortbildningskurs
för stiftets folkskollärare och lärarinnor.
Frågan inleddes af hr Nils Lundahl i
Lund. Efter en kortare diskussion antogs
följande af inledaren föreslagna resolution:

Mötet uttalar sig för,

att för folkskolans lärare och lärarinnor
kortare undervisningskurser anordnas, som hafva
till hufvudsaklig uppgift att meddela kännedom
om nyare metoder vid undervisningen i vissa
folkskolans ämnen;

att för småskolans lärare och lärarinnor
likaledes anordnas undervisningskurser, i hvilka
meddelas kännedom om nyare
undervisningsmetoder i vissa småskolans läroämnen;

att ingå till respektiva landstingen i
Malmöhus, Kristianstads och Blekinge län med
begäran om anslag till upprättande af dessa
kurser, och

att en kommitté utses för att ombesörja
anordnandet af undervisningskurserna.

Till kommitterade att föra saken vidare
framåt valdes seminarierektor P. Vingren
i Lund, folkskoleinspektörerna N. J. O. H.
Lindström och H. Vihlborg, kyrkoherden
Z. Ahlin samt folkskollärarne Nils
Lundahl och J. Franzén i Lund, M. Hörlén
i Valleberga och N. M. Sällström i
Ronneby.

3. Kan en lärare utan att vara
absolutist undervisa barnen om alkoholens
fördärfliga inverkan på människan? Inledare
var skolläraren A. P. Onsdorff i Vallarum,
som ställde sig på helnykterhetens
ståndpunkt. Vid anställd votering besvarade
däremot mötet frågan med ja. Åtskilliga
reservationer anmäldes.

4. Huru bör undervisningen i svenska
språket bedrifvas för att bibringa lärjungarna
förmåga att i tal och skrift tillfredsställande
använda modersmålet ? Äfven denna fråga
inleddes af hr Onsdorff. På förslag af hr
J. Franzén beslöt mötet, att då frågan i
sin nuvarande form vore allt för vidsträckt,
den vidare behandlingen skulle uppskjutas
till annat möte, då ämnet skulle
sönderdelas och framläggas i bättre form.

5. Hvad kan skolan göra för väckande
och höjande af fosterlandskärleken ?
Kyrkoherden Z. Ahlin inledde diskussionen med
ett högstämdt föredrag, som hälsades
med starka applåder. Den långvariga
debatten i frågan (till hvilken vi måhända
återkomma) skulle utgöra mötets svar.

6. Önskemål rörande fortsättning och
utgifning af nya upplagor utaf Läsebok
för folkskolan och läseböcker för småskolan.
Inledaren, skolläraren /: Nilsson i Ystad,
ansåg, att den af lärobokskommittén
förordade typografiska utstyrseln af nämda
böcker, nämligen att de skulle tryckas
uteslutande med antikva-stil, ej vore att för
orda, utan borde hellre en blandning af
fraktur- och antikva-stil tills vidare
användas.

Skolläraren J. Hammarlund i Malmö
ville däremot helst alldeles slippa från

den föråldrade, fula och ögonförstorande
fraktur-stilen. Önskade därjämte, att i de
under arbete varande delarna af läseboken
blefve inrymda flera och bättre valda
stycken på norska och danska språken.

Mötet beslöt att uttala sig i
öfverensstämmelse med hr Hammarlunds yttrande.

7. Om lämpligheten af premier i
folk-och småskolan. Inledare var skolläraren
O. Alin i Borrlunda, Så godt som alla
taiarne voro mot premier. På förslag af
vice ordföranden gjorde mötet det uttalande,
att premier borde förekomma så sällan
som möjligt och helst blott utdelas, då elev
afgår från skolan.

8. Ändamålet med sången i folkskolan
och huru man säkrast vinner detsamma.
Inledaren, skolläraren /. O. Lysén i Öja,
fördömde flerstämmig sång och påyrkade,
att alla barn skulle deltaga i
sångundervisningen. I samma riktning yttrade
sig några följande talare. Mötet lät det
bero vid den förda diskussionen.

*



Under mötet höllos föredrag af
skriflä-raren G. O. Heike om Skrifundervisningen
(undervisning i Heikes skrifmétod
meddelades under mötesdagarna åt ett 100-tal
lärare och lärarinnor), af folkskolläraren J. L.
Bergqvist om folkskolearbetet och den
varaktiga frukten däraf samt af kantor H.
Lohmander örn biodlingens vikt och betydelse
för skolan, läraren och vårt folk.

Första mötesdagen var gemensam
middag å rådhuset, hvarjämte deltagarna
hade nöjet höra en konsert af Salomon
Smith och Aug. Körling. Andra
mötesdagen var utfärd till Örups herresäte, och
tredje mötesdagen slutade med en
afskedsfest i Ystads sandplantering. Vid såväl
utfärden som afskedsfesten bjödos
förfriskningar å stadens vägnar. Vid afskedsfesten
föreslogos skålar for konungen, för Lunds
stifts lärarekår (båda af ordföranden), för
ordföranden, för pressen (besvarad af
redaktör Verner med ytterligare en skål för
Lunds stifts lärarekår), för Ystads
samhälle, för kvinnan, för bestyreisen o. s. v.

Åtskilliga utställningar voro anordnade
i samband med mötet (skolmateriel,
slöjdföremål m. m.). Utställningarna voro
synnerligen rikhaltiga och tilldrogo sig
välförtjänt uppmärksamhet.
*



Nästa möte skall hållas i Malmö
sommaren 1892. Till bestyrelse valdes
folkskoleinspektören d:r A. O. Stenkula,
kontraktsprosten J. A. Olin, förlagsbokhandlaren
/. G. Hedberg samt folkskollärarne P. O.
Velin, J Hammarlund) N. Norgren och J.
Bobeek, alla i Malmö, med rätt för dessa
att med sig adjungera andra personer.
*



Mötet var - skrifver Svensk
Läraretidnings korrespondent - synnerligen
festligt. Från många offentliga och enskilda
byggnader . flaggades under mötesdagarna
till hyllning åt stadens talrika gäster.
Ystadsboarna hade gjort allt möjligt
för att bereda mötesdeltagarna nöje.
Mötet erhöll härigenom en liflig och
angenäm prägel. Den hjärtlighet, hvarmed

mötesdeltagarna öfverallt mottogos,
kvarstår helt visst som det angenämaste
minnet af Lunds stifts 23:e skolläraremöte.

FÖR DAGEN.

Skolväsendet på landsbygden*.

i.

Någon tillförlitlig gradmätare pä
skolväsendets ståndpunkt äro visserligen icke
de för respektiva skoldistrikt gällande
reglementena, enär de på ganska många
ställen föga efterlefvas. De utgöra
emellertid ett vittnesbörd om, i hvilken
riktning önskningarna gå med afseende på
skolväsendet, och från den synpunkten
sedt kan ju deras studium vara af ett
visst intresse. Vi hafva därför ur de
redaktionen tillsända skolreglementena
från olika delar af landet gjort en liten
axplockning af sådant, som synts oss
mest anmärkningsvärdt.

Innan vi meddela de sålunda gjorda
utdragen, må dock nämnas några ord
om reglementena i allmänhet.

I regeln hafva de följande
hufvud-rubriker:

1. Skolor och skolområden.

2. Lårotider.

3. Läroämnen, klassindelning,’låroplan och
lärokurser, låsordning.

4. Inskr/fning och skolgång.

5. Flyttning och examina.

6. Undervisning, ordning och tukt.
1. Lärare och lärarinnor.

8. Skolråd och tillsy ning smån.

Under dessa rubriker har man sedan
i tillämpliga delar så nära som möjligt
anslutit sig till folkskolestadgan,
normalplanen och det för några år sedan
utarbetade förslaget till normalreglemente
för folkskolorna inom Uppsala ärkestift,
hvadan de flesta reglementena äro ett mer
eller mindre troget plagiat af dessa
aktstycken. Om någon synnerlig originalitet
eller själfständig uppfattning vittna de
sålunda icke.

I vissa reglementen påträffas dock ett
och annat, som förtjänar
uppmärksammas, om man också å andra sidan
finner sådant, som saklöst kunde vara borta.
Vi skola här anföra några prof på
bestämmelser af båda slagen.

A. Efterfö/jansvärda anordningar och viktiga
bestämmelser.

Så stadgar reglementet för ett
skoldistrikt inom Västmanland i fråga om
skolor och skolområden:
Någon flyttande skola må ej finnas. - -
Fortsättningsskolor enligt k. kungörelsen den
11 sept. 1877 anordnas vid församlingens fasta
folkskolor, i den mån församlingen anvisat sin
andel af behöfliga medel till lärares aflöning.

Enligt reglementet för ett af de .större
skoldistrikten inom Södermanland
upprätthållas (förutom 5 fasta småskolor, l
mindre folkskola, 6 fasta folkskolor och

* Tid efter annan hafva vi fått oss tillsjäckade
tryckta exemplar af skolreglementen från olika
delar af riket. En med landsbygdens
skolväsende förtrogen person, som på vår anmodan
genomgått dessa reglementen, har med
anledning däraf gjort en axplockning, hvilken här
återgifves. Vi begagna tillfället närana, att vi
med tacksamhet mottaga ytterligare reglementen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free