Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (504.) 26 augusti 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR bARARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 34. (504.)
STOCKHOLM, 28 AUGUSTI 1891.
10:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,5o kr., 8/4 år 3 kr., Va år 2
kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
* Prenumerationen sker :
i landsorten å närmaste postanstalt;
i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-11 f. m.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 00.
Tryckt bot Otnumdt» Boktr.-AJctiébolaf. Stockholm,
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm.
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad( = Hstafvelser).
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons 1kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad
senast måndag kl. 5 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
_ Med dagens nummer följer t/7/
samtliga prenumeranter ett cirkulär
angående »Svensk ordbok jämte grammatika»
af H. Kabner.
till årets slut kostar
Läraretidnin
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
endast
2 kronor
och för kvartalet juli-september
l kr. 25 öre.
Prenumerationen sker å närmaste postanstalt.
Svensk Läraretidning jäses af öfver 8,000
lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsordförande m. fl. - Är allmännaste annonsblad för
lediga tjänster vid folk- och småskolan. -
Meddelar porträtt af framstående skolmän i
regeln en gång i månaden.
Pedagogiska guldkorn.
Den dag, på hvilken din skola mottager
en ny barnaskara, är en högtidsdag. Tag
därföre på dig din helgdagsrock och gif
ditt anlete söndagsglans; emottag såsom
en far dina skolbarn i din vänligt
smyckade skola: och de skola länge i minnet
bevara detta sitt första intryck! ;
L. Kellner.*
* *
Ställer man på läraren den fordran, att
han för hvarje lärotimme skall bedöma en
hvar af klassens elever, tvingar man honom
tydligen att döma utan tillräcklig grund
och att sålunda kanske i de flesta fall taga
miste, det vill här säga begå en orättvisa.
Z. J. Cleve.
Folkskolcrcf or matorn
Torsten Rudenschöld.
5.
Ett ordstäf, som Rudenschöld gärna
använde, var af denna ^äelse: »Det g|r väl
an att prata, men - gäck stad dej&jgjg/»
I enftghet härmöd Bf*for Han" ocC vid sina
bemödanden att få den af honom uttänkta
skolplanen erkänd och antagen. I själfva
verket hade han af nämda plan blott själfva
hufvuddragen klara, då han 1843 först
framlade den för offentligheten. Enskildheterna
framväxte så småningom ur det oaflåtliga
begrundandet af den erfarenhet, som hans
mångåriga praktiska
undervisningsverksamhet allt mer fördjupade och utvidgade.
Såsom förut blifvit berättadt, förestod
han 1843-45 på Leckö en pension. Att
han i en sådan privat undervisningsanstalt
för bemedladt folks barn väl kunde
förverkliga ett och annat af sina önskningsmål,
men .på långt när icke alla och -
framför allt - icke de väsentligaste, det blef
honom snart tydligt. Lärjungarna där
måste förberedas för inträde vid
lärdomsskolorna med deras månglasen, och att
afsätta tillräcklig tid för kroppsarbete blef
därför omöjligt. De voro dessutom
förutbestämda för herremannabanan, och det
kroppsarbete Rudenschöld införde blef
därför i grunden mera lek och gymnastik än rama
allvaret. Genom förhållandenas egen makt
bragterban sålunda till medvetande om, att
det JÉÉÉfccIifrån, ur folkskolan, som hvarje
omskapning af
undervis-[fngsväsendet måste växa upp.
Folkskolan är de» enda barndomsskola, där man
ej befinner sig i strid mot den af honom
yrkade sociala utvecklingen, utan i förbund
med densamma.
Vid hvilken tidpunkt tanken på
omedelbart personligt deltagande i det
praktiska folkskolearbetet först uppstod hos
Rudenschöld, är ej lätt att afgöra. Visst
är, att den fanns hos honom åtminstone
i början af februari 1844. Redan under
vintern 1844-45’ feimfode han för Skara
konsistorium och den af honom högt
värderade biskop Butsch en plan att göra
början genom utbildande af s. k.
rotskollft-rare. Han rönte dock från det hållet ingen
uppmuntran, och då han våren 1845 hade
för afsikt att upprätta en folkskola på egen
hand och med bistånd blott af enskilda
skolvänner, lyckades han ej ens utverka
biskopens löfte att besöka denna skola
och taga ^nnedom om dess resultater.
Den pers^lgép mycket välvillige Butsch
sökte i stiJlet skaffa honom plats såsom
postmästare eller fängelse f örestånd are. Djupt
nedslagen och utan verksamt understöd
af andra än sin gode broder Karl måste
Rudenschöld vänta. Det var under
väntetiden, som han utgaf sina båda första
skrifter om ståndscirkulationen och dess
verkställighet.
På våren 1846 började han emellertid,
alldeles ensam, sin folkskola för
Leckögod-sets barn. Till lokal hade han
»riddarsalen» på det gamla obebodda slottet.
Med denna skola förband han genast
af-tonsamkväm för ungdomen och de vuxna. För
att få härför lämplig läsning vände han
sig till Fredrika Bremer och Vetterbergh
(»Onkel Adam») med uppmaning, att de
skulle söka åstadkomma sund folklitteratur.
Hösten 1846 gjorde han bland de under
våren och sommaren undervisade barnen
sitt första urval af eliter, åt hvilkas vidare
undervisning han ägnade sig under vintern
1846-47. Våren 1847 indelades
Leckögod-set i fyra skolrotar med hvar sin torpstuga till
lokal för en liten rotskola; de fyra lämpligaste
husmödrarna utkorades att öfvervara
ordningen och de fyra säkraste eliterna att,
under tillsyn af den »såsom ett perpetuum
mobile» ständigt kringvandrande
Rudenschöld, leda läsöfningarna med »underlä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
