Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (512.) 21 oktober 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 42
SVENSK LÄRARETIDNING.
455
Ersättningen för öfverläsning1.
De nya lönebestämmelserna -
fullständigt återgifna i förra numret af
denna tidning - medföra åtskilliga indirekta
fördelar för lärarepersonalen. Vi hafva
redan framhållit den inverkan, som
riksdagens nu af k. m:t sanktionerade beslut
har pä lärarens samt på hans änkas och
barns pension.
En annan fördel skola vi i dag påpeka.
Den gäller öfverläsningsersättningen.
I k. kungörelsen den 20 januari 1882
angående aflöning åt lärare och
lärarinnor vid folk- och småskolor kvarstå §§
2-5 alldeles oförändrade. § 3
innehåller följande:
För lärare eller lärarinna vid folkskola eller
småskola äfvensom för biträdande lärare eller
lärarinna vid folkskola samt för lärare eller
lärarinna vid mindre folkskola, till hvilkens
aflönande statsbidrag utgår och hvilkens
tjänstgöring, så vidt den afser i skolåldern varande
barn, fortgår utöfver åtta månader af året, skall
lönen för hvarje öfverskjutande månad ökas
med en åttondedel af det belopp, hvartill
lärarens eller lärarinnans årliga minimilön
beräknas, däri husrum, bränsle och kofoder icke
inberäknade.
Minimilönen har hittills varit 600 kr.
och öfverläsningsersättningen alltså 75 kr.
pr månad. Från och med nästa år blir
emellertid minimilönen för lärare eller
lärarinna med minst fem ordinarie
tjänsteår 700 kronor, i följd hvaraf dylik
lärare och lärarinna bör åtnjuta
ersättning för öfverläsningen med 87 kr. 50
öre pr månad - alltså en
löneförbättring med 12 kr. 50 öre.
Detta förtjänar att uppmärksammas
vid fastställandet af nästa års utgiftsstat
för skolväsendet.
De nya lönebestämmelserna
finnas intagna i Svensk
Författningssamling n:r 52, som under förra veckan
utkommit från trycket.
Två lärarinnetjänster
i en församling i Dalarne hafva af brist
på sökande måst besättas af tvänne
hustrur (f. d. lärarinnor), som af skolrådet
öfvertalats att sköta undervisningen
under höstterminen. Platserna hafva ej
varit ledigannonserade i Svensk
Läraretidning.
Småskollärarinnornas rättslösa
ställning.
En arrendator i Växjö-trakten hade
vid en kyrkostämma yttrat sig
förklenande om en småskollärarinna, hvilket
hade till följd, att hon utan vidare
skildes från sin innehafvande tjänst.
Lärarinnan stämde arrendatorn, som under
förra veckan dömdes att för smädligt
yttrande böta 25 kr. till kronan och till
lärarinnan »som vedergällning för skada
och lidande» utgifva 100 kr. samt
betala hennes rättegångskostnad. Detta är
nu godt och väl - men platsen, som
hon förlorat? Icke kan lärarinnan för
all framtid lefva på de 100 kronorna.
Fullständiga ansökningshandlingar
böra insändas, då man anmäler sig till
en plats. En förste lärare, som årligen
har att granska en mängd
ansökningshandlingar, beder oss påpeka detta, enär
det ganska ofta händer, att ett eller
annat betyg saknas. De betyg, som enligt
folkskolestadgan § 19 ovillkorligen skola
bifogas, för att en ansökan skall kunna
upptagas till pröfning, äro: 1)
prästbetyg, 2) seminariebetyg, 3)
tjänstgöringsbetyg från senaste anställning.
Statistik öfver folkskolebarnens
öden.
Med anledning af protestmötet
härstädes föreslår en insändare, att hvarje
lärare samlar material, så att han vid
förefallande behof kan upprätta en
statistik öfver, hvart de lärjungar tagit vägen,
som genomgått fullständig folkskolekurs.
Förslaget är godt, ty man kari vara
förvissad, att anloppen mot den »allt för
höga folkskolebildningen» jämt och
ständigt skola upprepas.
leke tillsatta i laga ordning. Floda
församling i Kopparbergs län har hos k.
m:t anhållit, att folkskollärarne F. O.
Carlman och Joh: Svenssony hvilka efter aflagd
folkskollärarexamen blifvit af
forsamlingen å kyrkostämma valda till
folkskollärare, Carlman den 28 december 1879 och
Svensson den 24 juli 1887, måtte varda
förklarade för ordinarie folkskollärare, utan
hinder däraf att de läraresysslor, till hvilka
de sålunda blifvit antagna, icke före
tillsättningen varit i Post- och Inrikes
tidningar kungjorda lediga till ansökning.
Öfver ansökningen har utlåtande
infordrats från direktionen öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning, som därvid anfört,
att ifrågavarande lärare varit i de af
församlingens skolråd efter deras antagning till
direktionen aflämnade årsuppgifter upptagna såsom
församlingens ordinarie folkskollärare, och att
behöriga pensionsafgifter för tjänsterna
kommit pensionsinrättningen till godo; och har
direktionen på grund häraf och då lärarne
blifvit för sin tjänstgöring inom församlingen väl
vitsordade hemställt, att Garlman och Svensson
måtte få, utan hinder däraf att de icke blifvit
i författningsenlig ordning antagna till ordinarie
folkskollärare, i fråga om rätt till pension från
folkskollärarnes pensionsinrättning
tillgodoräkna sig såsom ordinarie tjänsteår den tid, under
hvilken de från sin antagning, eller Carlman
sedan den 28 december 1879 och Svensson
sedan den 24f juli 1887, tjänstgjort såsom
folkskollärare i Floda församling.
Vid föredragning af detta ärende har
k. m:t bifallit, hvad direktionen sålunda
hemställt.
Häraf framgår, att dylika ansökningar
om rätt att förklaras för ordinarie kunna
påräknas blifva bifallna, äfven om den
olagliga tillsättningen skett så sent som
för blott fyra år sedan.
Lördagsläsning eller ej. På förslag
af skolrådet beslöt Vårfrukyrka församling
den 30 sistl. mars, att vid folkskolan i
Säfsta skulle meddelas undervisning 5
dagar i veckan 6 timmar dagligen, att
undervisning i slöjd skulle anordnas 4 dagar
i veckan 11/2 timme hvarje dag, samt att
någon undervisning i skolan icke skulle
meddelas å lördagarna.
Beslutet öfverklagades af vice
ordföranden i skolrådet Fr. Eriksson i Valla, som
under åberopande af det utaf Uppsala
domkapitel år 1869 för församlingens
folkskola fastställda reglemente yrkade, att ett
af skolrådet den 24 sistl. januari fattadt
beslut om att undervisningen skulle hvila
sista lördagen i hvarje månad, men däremot
ökas till 5 timmar å de öfriga lördagarna,
måtte förklaras skola lända till
efterrättelse, eller i annat fall att undervisningen
måtte utsträckas till 9 månader om året
för uppnående af 190 dagars årlig
undervisningstid jämlikt bestämmelserna i det af
domkapitlet fastställda normalreglementet.
Skolrådet åter anhöll, att det nu till
aflägsnande af det allmänna missnöjet hos
föräldrarna med lördagsläsningen vidtagna
beslutet, hvarigenom inskränkning i den
författningsenliga undervisningen icke ägt
rum, måtte af domkapitlet fastställas
såsom en interimsåtgärd, till dess ett nytt
reglemente kunde blifva i vederbörlig
ordning antaget och stadfäst.
Genom utslag den 9 sistl. juni
resolverade domkapitlet,
att som klaganden icke visat, att det af
kyrkostämman fattade och sedermera vidhållna
och slutligen af pastorsämbetet till alla delar
biträdda beslutet kränkte klagandens enskilda
rätt eller eljes hvilade på orättvis grund, och
detta beslut icke heller under de
omständigheter, skolrådet påvisat, och med den
inskränkning i fråga om tiden för beslutets tillämpning
som föreslagits, kunde anses stå i strid med
allmän lag eller författning eller annorledes
öfverskrida deras befogenhet, som beslutet fattat,
alltså profvade domkapitlet skäligt att, utan
afseende å besvären, fastställa samma beslut
att gälla tills vidare, intill dess nytt, af
förhållandena påkalladt skolreglemente blefve, så
snart ske kunde, i vederbörlig ordning
upprat-tadt och af domkapitlet stadfäst.
Detta utslag har den 2 d:s fastställts
af k. m:t.
Skolväsendets anordnande.
Grythytte församling beslöt den 29 oktober
1890, att den dittills varande småskolan vid
Brudgumtorp skulle, med anledning däraf
att endast ett ringa antal barn begagnade
sig af undervisningen därstädes, indragas,
samt att i stället skulle anordnas en
läs-lokal vid Baståsen, och läraren vid
folkskolan i Finnhult mot en löneförhöjning
af 50 kr. ambulera mellan skolorna i
Finnhult och Baståsen.
Åtskilliga hemmansägare, som önskade
skolans vid Brudgumtorp bibehållande,
klagade hos domkapitlet i Västerås, som
emellertid lämnade besvären utan afseende,
enär »ej visadt vore, att öfverklagade
beslutet kränkte någons enskilda rätt eller
eljes hvilade på orättvis grund eller att
det icke i laga ordning tillkommit eller
att det stode i strid med allmän lag och
författning eller annorledes öfverskrede
deras befogenhet, som beslutet fattat,
hvartill komme, att detsamma, enligt hvad
folkskoleinspektörens yttrande gåfve vid
handen, lände till bättre ordnande af
församlingens skolväsende i enlighet med det af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
