Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (514.) 4 november 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
SVENSK LÄEAEETIDNING.
N:r £4
- Föräldramöte hölls i Kinneskogens
folkskola inom Lugnas församling, Skbg, en
söndag i förra månaden under ordförandeskap af
den för folkskolan varmt nitälskande
kyrkoherden A. Rudberg. Därvid höll skolläraren K.
J. Lexell föredrag öfver frågan: »Genom hvilka
medel kunna och böra föräldrar och målsmän
understödja läraren, så att hans arbete i
skolan må blifva så fruktbringande som möjligt ?»
hvarefter skolläraren B. Bengtson talade öfver
ämnet: »De äldres förhållande till de yngre».
Dylika möten pläga årligen af lärarepersonalen
anordnas inom någon af Björsäters pastorats
församlingar, skrifves till Sv. Ltg.
- Njurunda lärareförening behandlade vid sitt
möte å Klampenborg den 21 oktober frågan:
»Hvad bör göras för väckande och närande af
ett sedligt lif hos det uppväxande släktet?»
Inledaren, skolläraren Norén, med hvilken
mötet instämde, betonade bl. a, att för vinnande
af det i frågan angifna syftet böra föräldrar
hos barnen inplanta aktning och förtroende
för läraren och hålla dem till ordentlig
skolgång; att läraren i ord och handling är för
lärjungarna ett godt föredöme och genom sin
uppfostrande verksamhet söker förädlande
inverka på deras hjärta och sinnelag; att
skolråden tillse, att gällande författningar om
skolväsendet efterlefvas, samt att prästerskapet
söker främja ett godt förhållande mellan skola
och hem. Dessutom framhölls nyttan däraf,
att läseföreningar bildades, där ungdomen efter
slutad skolgång kunde få tillfälle att öka sitt
kunskapsförråd.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Södra Marks-kretsen: de afgående.
Ö. Västmanlands-kretsen: dito.
Allbo-kretsen: dito.
Linköpings-kretsen: dito.
Älfkarleby-kretsen: dito.
Landskrona-kretsen: dito.
S. Indals-kretsen: dito.
Oskarshamns-kretsen: dito.
Hedemora-kretsen: dito.
V. Jämtlands-kretsen: dito.
Bara-kretsen: J. G. Söderberg, A. Dalin och
Joh:s Thysell.
Viska-kretsen: J. G. Söderberg, Joh:s Thysell
och B. G. Rodhe.
Skr>edsviks-Bokenäs-kretsen: G. O. Börjesson
i Göteborg, A. F. Liljeholm och A. Dalin,
b) Revisorer.
Södra Marks-kretsen: N. Rosengren, G. M.
Celander och And. Lindén.
Älfkarleby-kretsen: dito.
Bara-kretsen: dito.
Allbo-kretsen: dito.
Viska-kretsen: dito.
Landskrona-kretsen: dito.
Ö. Västmanlands-kretsen: de förut varande.
Skredsviks-Bokenäs-krctseri: dito.
Hedemora-kretsen: dito.
V. Jämtlands-kretsen: dito.
Linköpings-kretsen: N. Rosengren, And.
Lindén och A. F. Liljeholm.
S. Indals-kretsen: N. Rosengren, G. M.
Celander och A. Bergqvist i Stockholm.
Oskarshamns-kretsen: G. M. Celander, Alex.
Jonson och And. Lindén.
Lärarekårens hörande i skolfrågor.
Landskrona-kretsen har uttalat sig i
enlighet med de af centralstyrelsen
framlagda punkterna.
Allbokretsen har gjort följande enhälliga
uttalande:
1. Om i skoldistrikt finnes en eller två
ordinarie folkskollärare eller folkskollärarinnor,
böra dessa vid skolrådets sammanträden äga
rätt att personligen yttra sig i frågor rörande
skolornas allmänna anordning samt
undervisning och tukt, men deltaga i besluten endast
för så vidt de äro valda ledamöter af
skolrådet.
2. Finnas däremot tre eller flera ordinarie
folkskollärare eller folkskollärarinnor inom
samma skoldistrikt, böra dessa bilda ett
kollegium, hvars skriftliga yttranden i nyssnämda
frågor af skolrådet inhämtas. Detta
lärarekollegium skulle i så fall inom sig för viss tid
utse ett ombud, som i skolrådet representerar
lärarekåren inom distriktet, men (liksom i mom.
l nämdes) deltager i besluten endast för så
vidt det tillika är vald ledamot af skolrådet.
3. Folkskollärare vare alltid valbar såsom
röstberättigad ledamot af skolrådet, utan
hinder af hans öfriga med denna tjänst möjligen
förenade befattningar.
Oppunda-kretsen har instämt i
Flens-mötets resolution (Sv. Ltg n:r 33).
Västra Gestriklands-kretsen har på förslag
af hr C. E. Malmgren uttalat sig för
följande anordning:
1. Där blott en ordinarie skollärare finnes
i församlingen, har denne yttranderätt vid
skolrådets sammanträden utom i frågor, som röra
honom själf.
2. Finnas tvä ordinarie lärare i
församlingen, äger den i tjänsten äldste denna rätt.
3. Finnas flera än tvä ordinarie lärare i en
församling, utser skolpersonalen den, som i
skolrådet skall representera densamma.
4. Rösträtt vid skolrådets sammanträden
äger skolläraren endast för såvidt han i vanlig
ordning på kyrkostämma blifvit vald till
skolrådsledamot.
Älfkarleby-kretsen har instämt i
förestående uttalande.
Hedemora-kretsen antog den 24 oktober
följande resolution:
Ehuru föreningen för sin del ej haft någon
olägenhet af, att dess medlemmar saknat
tillträde vid skolrådets sammanträden, vill den
dock uttala som ett önskningsmål, att
åtminstone en af lärarne må äga rättighet att
närvara vid skolrådets sammanträden för att yttra
sig i frågor rörande skolornas allmänna
anordning samt undervisning och tukt.
Viska-kretsen gjorde den 13 oktober
foljande uttalande:
Om läraren genom nit och skicklighet visat
sig sitt kall vuxen, blir han af ett förståndigt
skolråd vanligtvis i sådana frågor, som röra
skolan, rådfrågad, oaktadt han icke är
skolrådsledamot, hvadan några lagbestämmelser i
den af centralstyrelsen föreslagna riktningen
icke behöfvas; men om en församling väljer
sin lärare till skolrådsledamot, och önskligt
vore, att detta allmännare komme att
tillämpas, bör han ej undandraga sig, emedan han
såsom fackman då kan vid sammanträden och
i öfrigt i väsentlig mån gagna skolan. Dock
bör han icke deltaga i beslut, som röra hans
egen person, hans löneförmåner o. d.
Programfrågan.
Landskrona-kretsen har uttalat sig på
följande sätt:
Då kretsen ej har sig bekant annat, än att
allmänna föreningen under sin mera än
10-åriga tillvaro stått på kristligt-sedlig grund,
då motionärerna ej förmått visa motsatsen,
och
då ett inryckande af orden >på kristlig grund»
säkerligen ej skulle hafva till följd, att
föreningen blefve mera kristlig än hvad den är,
så beslutar kretsen att lämna de föreslagna
ändringarna utan allt afseende, under
beklagande att en så häftig strid utan grundad
anledning framkallats.
Fässbergs-kretsen har lämnat samtliga
motionerna utan afseende.
Lyngby kretsen: dito.
SydöstraVärmlands-kretsen: dito.
Villåttinge-kretsen: dito.
Vinslöfs- kretsen: dito.
Visnumskretsen har instämt i
centralstyrelsens resolutionsförslag.
Riseberga kretsen afslog motionerna samt
hembar till centralstyrelsen ett tack »ej
mindre för styrelsens samvetsgranna
handhafvande af S. A. F:s ärenden än äfven
för det humana sätt, den användt mot
sina belackare».
Valbo härads krets lämnade motionerna
utan allt afseende och uttalade »sitt fulla
förtroende för centralstyrelsen för den
opartiskhet, oväld, måtta och sans, hvarmed
den skött allmänna föreningens ärenden».
Hedemora-kretsen har instämt i
Bollnäs-Arbråkretsens afslagsyrkande (Sv. Ltg
n:r 38).
V. Jämtlands-kretsen afslog samtliga
motionerna samt protesterade mot dylika
splittringsförsök.
Höks-kretsen instämde i Sköfde-kretsens
förslag, »dock att däri ej skulle ligga något
demonstrerande mot centralstyrelsen, som
på ett beröm vardt sätt skött sitt värf».
Södra Inlands-kretsen har beslutat, att
i stadgarna skola inryckas orden »på
kristlig grund», dock att detta beslut »på intet
vis’ fattas såsom ett misstroendevotum
hvarken mot centralstyrelsen i sin helhet eller
mot någon eller några af dess medlemmar
särskildt». (Reservation af en stark
minoritet,, som ville afslå motionerna.)
Oskarshamns-kretsen har likaledes
uttalat sig för att orden »på kristlig grund»
må inflyta i stadgarna. (Reservation af
E. Rydmark.)
Centralstyrelsens sammansättning.
Vid Falu-kretsens möte i augusti 1890
behandlades frågan: Anses det önskvärdt,
att stadgarna f Or S. A. F. ändras därhän,
att olika landsdelar mera än hittills varda
representerade i centralstyrelsen? Ärendet
remitterades till en kommitté. Denna
afgaf till senaste mötet följande utlåtande:
Ehuru stadgarnas ändring i sådant syfte,
som af frågan angifves, ur flera synpunkter ,
måste anses önskvärd, hafva dock kommitté- |
rade vid en närmare granskning beslutat
afstyrka den samma på följande grunder:
1) svårigheter; att på ett rättvist sätt indela
landet i valkretsar;
2) de ökade kostnader ett sådant
representationssätt skulle medföra, och
3) faran för att centralstyrelsen på grund af
ortsintressen skulle förlora den
samhöjrighets-känsla, som är nödig för ett framgångsrikt
sträfvande för vinnande af föreningens ändamål.
Detta uttalande godkändes af föreningen.
Småskollärarinnornas
pensionsfråga.
Den i oktober sistlidet år tillsatta
kommittén för utredning af frågan om
ålderdomsunderstöd å,t småskolans lärarepersonal
inlämnade den 4 sistl. februari till k. m:t
sitt »Betänkande och förslag om
ålder-dqmsunderstödi åt lärare och lärarinnor vid
småskolor och mindre folkskolor äfvensom
icke ordinarie lärare och lärarinnor vid
folkskolor». En redogörelse för
kommit-terades^, förslag återfinnes i denna tidning
n:r 6 detta år.
Betänkandet remitterades till direktionen
för folkskollärarnes pensionsinrättning,
hvilken enligt kommitterades förslag skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
