Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (617.) 25 oktober 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR, bÄRARE, UPPf OSTRARE OCjH SKOLVÄNNER.
17.)
STOCKHOLM, 25 OKTOBER 1893.
12:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr., 8/4 år 3 kr., 1/2 år 2 kr., 1U år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt. 1
By^rå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel 60 OO.
Tryckt hos Idun» Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
a 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm, tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspriss
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr , dödsannons 2, 50 kr.
Annons bor vara inlämnad senast måndag kl. 6 e. m. för att inkomma i veckans nummer
Tärna folkhögskolas styresman.
len nordiska folkhögskolan har ett stort gemensamt drag.
Den afser att bibringa landsbygdens vuxna ungdom en
bildning, som sätter den i stånd att lefva ett i andligt och materiellt,
i enskildt och medborgerligt afseende sundare och sannare lif.
Men innanför denna stora gemensamma ram bar densamma att
framvisa en mängd växlande
former. Hvarje skola har i någon
mån sin särskilda prägel. Detta
är, hvad de olika länderna
angår, beroende af de olika
folkliga skaplynnena och nationella
företeelserna, och hvad de
särskilda skolorna beträffar
beroende af föreståndarnes
individuella läggning och deras ofta
ganska utpräglade personligheter.
Svensk Läraretidning har på
senare tiden för sina läsare
presenterat flera sådana utpräglade
läraretyper från folkhögskolans
område, en Schröder, en
Holmström, en Gödecke. Vi äro i
dag i tillfälle att visa bilden
af en folkhögskolans arbetare,
som är af lika utprägladt
skaplynne som någon af de
föregående.
Gustaf Henrik Teodor
Holmberg föddes i Gärdslöf i södra
Skåne den 12 januari 1853.
Fadern, teologie doktorn Lars
Paulus Holmberg, var kyrkoherde
därstädes samt blef sedermera
kyrkoherde och kontraktsprost i
Espö vid Skånes sydkust. Han var en ovanlig man, sällsynt
kunskapsrik, framstående predikant och en utmärkt talare, särskildt
i riksdagen, i hvilken han var en prydnad för det forna
prästeståndet. Från honom fick sonen ärfva kunskapstörst, talekonst
och sinne för det sant humana jämte hurtighet i lynnet samt
praktisk duglighet. Af sin moder Vilhelmina Gullander torde han
TEODOR HOLMBERG.
hafva emottagit draget af en viss, tidtals ganska stark melankoli
samt varm känslighet.
Dessa förhållanden jämte de, som han i öfrigt uppväxte uti,
den romantiska trakten i Gärdslöf, det imponerande grannskapet
af hafvet i Espö, den rika sydskånska slätten och framför allt
de ovanligt rikt bildade hem, föräldrarnas och grannarnes, i hvilka
han fick.sina första intryck, bidrogo hyar för «£-s»Jtt utdaaa éen
unges anlag och karaktär.
Teodor Holmberg blef student
i Malmö 1871, fil. kand. i Lund
1876 och föreståndare från och
med samma år för Västmanlands
läns detta år grundade och till
Tärna förlagda folkhögskola.
Följande år ingick han
äktenskap med ungdomsvännen
Cecilia Bååth, dotter till prosten L.
A. Bååth i Hammarlöf och hans
maka Alfhilda Lundblad. Bådas
hem, Espö och Hammarlöf, som
voro två af Sydskånes största
och vackraste prästgårdar nere
vid södra Östersjökusten, lågo
strax intill hvarandra, och de unga
voro nära bekanta allt ifrån
barndomen.
Sin folkhögskoleverksamhet
begynte H. vid 21 års ålder såsom
lärare vid en af Sveriges trenne
äldsta folkhögskolor, Hvilan i
Skåne, där d:r L. Holmström då
liksom nu var föreståndare. Här
kvarstannade han, till dess han
mottog platsen vid Tärna. Detta
har han alltid ansett som en
synnerligen god förberedelse för sin
kommande verksamhet, hvilken
uteslutande, direkt eller indirekt, har omfattat folkhögskolan eller
en folklig upplysning.
P. A. Gödeckes uppsatser i »Läsning för folket» gåfvo
honom ökad kärlek till folkhögskolans nationella uppgift, men ännu
mera fick han blick för folkhögskolans hela ideala kulturuppgift
genom de täta besöken vid Danmarks främsta grundtvigska folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
