Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (649.) 6 juni 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 23
SVENSK IJLHARETIDNING-
291
Emedan man här icke har några
erfarenheter, på hvilka man kan grunda ett bestämdt
utlåtande, afstår föreningen från att i denna
fråga göra något uttalande.
Malmö-kretsen: 1) Endast en gift
folk-skollärarinna tjänstgör vid Malmö folkskolor,
och för henne har ej vikarie behöft
anskaffas. 2)-6) och 8) Nej. 7) Kretsen
ansluter sig till Stockholmskretsens
uttalande. (Svaren afgåfvos enhälligt.)
Södertörns-kretsen uttalade ett enhälligt
och kraftigt nej såsom svar på frågorna 1)
-6). Beträffande frågan 7) framhölls, att
verkningarna af en inskränkning i
lärarinnornas rättsliga ställning skulle varda högst
menliga ej blott för lärarinnorna utan ock
för kåren i sin helhet och för folkskolan.
Såsom svar på frågan 8) uttalades den
åsikten, att förändringen långt ifrån att
lända till skolans båtnad tvärtom vore ett
högeligen skadligt tillbakagående. I stället
vore det ett oafvisligt önskemål, att äfven
småskolans personal blefve likställd med
kårens öfriga medlemmar.
Ronneby kretsen: 1) - 6) och 8) Nej. 7)
Lärarinnedugligheten skulle minskas och
kårens rättsliga ställning försämras, örn
folkskollärarinnornas rättsliga ställning
blefve så förändrad, som kyrkomötet
föreslagit.
Oppunda-kretsen: 1)-3) samt 5), 6)
och 8) Nej. 4:e och 7:e frågorna
lämnades obesvarade. (En skogsmästare
uppträdde kraftigt mot kyrkomötets förslag.)
Kalmar-Norra Möre-kretsen kunde ej
instämma i kyrkomötets ifrågavarande
lagförslag. (Kretsens prästerliga element samt
en folkskollärare talade för förslaget.)
Hedemora-kretsen: 1) och 2) samt 4)-
6) och 8) Nej. 3) Frågans förra del
besvarades jakande och d.en senare nekande.
7) Kretsen ansåg, att en så osäker
ställning skulle menligt inverka icke blott på
lärarinnornas utan ock på hela kårens
själfständighet.
Guldkrokens skolförening menade, att
folkskolestadgans § 32 är alldeles
tillräcklig härvidlag, hvadan kyrkomötets beslut
icke borde till några lagstiftningsåtgärder
föranleda.
Lödöse-Tor skogs-kretsen: 1) och 2) Nej.
3) Ehuru kretsen ansåg, att § 32
folkskolestadgan ej innebär tillräckliga garantier
för skolrådets bemyndigande gent emot en
försumlig lärarinna, så kunde kretsen likväl
icke instämma i kyrkomötets förslag. 4) -
6) Nej. 7) Ett genomförande af
kyrkomötets förslag skulle hindra en stor del
kvinnor med håg och fallenhet för
uppfostrarekallet alt ägna sig däråt; det skulle ställa
icke blott lärarinnorna utan hela
lärarekåren i en beroende och osäker ställning;
lärarinnekåren skulle stämplas som ett
särskildt stånd; det skulle lända skolan
till stort men genom förlusten af många
dugliga krafter. 8) Nej.
Rättshjälp åt föreningsmedlemmar.
Södertörns-kretsen ansåg sådan hjälp
synnerligen önskvärd. Medel vore föreningen
villig att anskaffa genom höjd årsafgift,
exempelvis till l krona.
Norrköpings-kretsen ansåg, att förslaget
ej borde föranleda till någon åtgärd. Be-
redandet af rättshjälp skulle, menade man,
hos öfverordnade väcka ett misstroende
och en ovilja, som blefve långt skadligare
för kåren än de enstaka fall, där lärare
fått lida orätt på grund af bristande
rättshjälp.
Kalmar Norra Möre-kretsen uttalade som
sin åsikt, att rättshjälp åt
föreningsmedlemmar icke vore behöflig.
Stadgeändringarna.
(De kretsar, som hittills behandlat ärendet,
hafva i allmänhet utan diskussion godkänt
samtliga de föreslagna ändringarna. Vi finna
det öfverflödigt att upptaga utrymmet med en
redogörelse härför.)
Norrköpings-kretsen godkände
centralstyrelsens förslag utom beträffande § 19 mom.
2 (dagtraktamente och reseersättning), där
revisorernas högre belopp godkändes.
Sammanträde mellan skolstyrelse
och lärarepersonal i Göteborg.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
Det lagstadgade sammanträdet mellan
skolråd och lärarepersonal ägde rum å
Göteborgs latinläroverk sistlidne fredag.
Fyra frågor voro uppsatta på programmet.
Af dessa voro de tre väckta af
lärarekåren (som hållit en förberedande
öfverläggning om saken) och den ena (om
hushållsundervisning) af en bland
folkskolestyrelsens ledamöter. Programmet var
bestämdt af folkskolestyrelsens pedagogiska
afdelning samt hade blifvit tryckt och
ut-deladt några dagar före sammanträdet.
Första frågan afsåg skolans hygien.
Därvid fästes bl. a. särskild uppmärksamhet
vid behofvet af att oftare skura
skolrummen, särskildt dem, som anlitades af ett
större antal barn. (Nu skuras golfven i
regeln 4 gånger årligen, någon gång har
dock extra skurning förekommit). Vidare
ansågs önskvärdt att genom bevattning
samt en ändamålsenligare beläggning söka
hindra dammet på skolgårdarna.
Andra frågan rörde äfven renhållningen
- moraliskt och estetiskt sedt. Den hade
till syfte att skydda barnen från de
smutsiga intryck, som ett okynnigt och osedligt
besudlande af väggar och plank vid gator
och andra offentliga platser åstadkomma.
Den allmänna meningen på mötet syntes
gå därpå ut, att folkskolestyrelse och
lärarekår genom vädjan icke blott till
ordningsmakten och husägarne utan äfven till
allmänheten måtte väcka den slappa
opinionen i denna sak.
Tredje frågan gällde utbredande af
hushållsundervisningen till de fattigaste bland
folkskoleflickorna, de, som för sin
framtid i ännu högre grad än andra hade behof
af de lärdomar, skolköket hade att erbjuda.
Framför allt behöfdes, då idén vore
jämförelsevis ny, att intresset lifvades för saken.
Lärarepersonalen kunde härvidlag uträtta
mycket; ett sammankallande af mödrarna
till de fattigare flickorna, då lämplig
person för dem kunde framhålla det nyttiga
i hushållsundervisningen, vore ock att
förorda. Flickorna borde dessutom i
skolköket få maten fritt.
Fjärde frågan gick ut på att bereda
särskild undervisning åt de mindre
begåfvade barnen. För närvarande finnas i
Göteborg vissa anordningar i detta syfte. Barn,
som icke kunna draga någon nytta af att
undervisas i en vanlig klass, afskiljas efter
någon tids försök i småskolan och efter
sorgfällig pröfning samt efter samråd med
vederbörande målsmän och placeras i
särskilda klasser, där på grund af barnens
ringa antal deras behandling kan blifva
ändamålsenligare. Dessa klasser af barn,
som stå på gränsen till idiotism, äro
fot-hela staden 4, hvardera med ett barnantal
af 10 -17. För mindre begåfvade ehuru
normalsinnade barn i småskolan meddelas
på särskilda timmar undervisning i de
ämnen, där de äro svagast; för öfrigt få
dessa barn vara tillsammans med klassen
i dess helhet. Barn, som blifvit
kvarsit-tare, få under vissa villkor deltaga i
anordnade lektioner under sommarferierna,
och barn, som afgått enligt § 48, vid
hvilken afgång klen begåfning i främsta,
rummet bör vara bestämmande, hänvisas
till repetitionsskolorna för att i de
viktigaste ämnena förkofra sig.
Bland de anordningar, som utöfver de
redan befintliga kunde förtjäna att tagas i
öfvervägande, nämdes bl. a. extra läsning
och inrättande af särskilda klasser för de
mindre begåfvade folkskolebarnen. Som
var att vänta, togo »minimikurserna»
lejonparten af meningsbytet. Det var i
allmänhet de gamla argumenten för och mot,
som man hörde på förra årets läraremöte
i Göteborg. Något beslut fattades
naturligtvis ej.
Mötet fortgick i 5 timmar.
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Linköping: Frågan om en gemensam
välskrif-ningsmetod afhandlades, men då de särskilda
metoderna ännu icke ansågos tillräckligt
profvade, beslöts, att ännu ett läsår försöka olika
metoder, för att man sedan skulle kunna ena
sig om den bästa. Lärarekåren hade enhälligt
uttalat den önskan, att det s. k. »pota!islofvet»
måtte indragas samt om åtgärders vidtagande
för att flera än nu måtte genomgå folkskolans
4:e klass. Under diskussionen af detta senare
ärende framhölls önskvärdheten af, att
arbets-gifvare ej i sin tjänst antoge barn, som icke
kunde framvisa afgångsbetyg. Skolrådet
lofvade att taga de båda framställda önskemålen
under ompröfning.
Dödsfall.
F. V. Klint f. Den l dennes afled
härstädes en gammal skollärareveteran,
nämligen Fredrik Vilhelm Klint, i en ålder
af 83 år. Han var född i Visby 1811,
genomgick därvarande gymnasium samt
erhöll studentexamen i Uppsala 1829.
Meningen var, att han liksom fadern skulle
blifva apotekare, men hågen för musik
dref honom in på en annan bana. Han
ägnade sig nu åt musikstudier, blef
organist i Franska kyrkan härstädes och var
en mycket anlitad pianolärare. På
1850-talet flyttade han tillbaka till Gotland samt
sökte och erhöll förenade skollärare- och
organisttjänsten i Öslergarns församling,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
