Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (689.) 13 mars 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 11
SVENSK LÄRARETIDNING.
131
ohållbart, men många af hans snillrika
tankar äro goda och kunna tillämpas, hvilka
åsikter man än hyser om det
uppfostringssystem, han uppställt.»
Öfverallt framhåller Rousseau, huru
nödvändigt det är för uppfostraren att äga en
rätt kännedom om barnets natur, och i
fråga om densamma har han gjort många
iakttagelser, som tvifvelsutan äro
fullkomligt riktiga. Han framhåller, att många af
de gängse missgreppen vid uppfostran bero
därpå, att man icke känner barnets natur.
Han uppvisar, att till följd af de falska
föreställningar, som man har om
densamma, råkar man, ju mer man fortskrider,
allt mer på villovägar. Och ännu i våra
dagar förhåller det sig nog ofta så, att,
såsom Rousseau säger, äfven de klokaste
rikta sin hufvudsakliga uppmärksamhet på
hvad som är af nöden att veta för de
vuxna, utan att öfverväga, hvad barnen äro i
stånd att fatta. »De se städse i gossen
den fullvuxne mannen och betänka icke,
hvad barnet är, innan det varder man.»
Men just barnet har varit föremål för
Rousseaus ifrigaste studium, på det man,
såsom han säger, om ock hela hans metod
kommer att utdömas såsom fantastisk
och oriktig, likväl fortfarande må kunna
draga nytta af hans iakttagelser. Han
erkänner, att han torde måhända hafva sett
mycket vilse i fråga om hvad som bör
göras, men han vågar tro, att han
grundligt iakttagit det föremål, hvarpå man har
att operera. »Det vore godt», yttrar han,
»om man åtminstone lärde sig börja med
att grundligt studera sina lärjungar, ty
säkert är, att de flesta uppfostrare icke känna
dem. Om man därför betraktar denna bok
ur en sådan synpunkt, så tror jag, att
den icke skall vara utan nytta för läsaren,»
A. B.
Nytt i bokhandeln.
Läsöfningar för småskolan af E. Bergsten.
I. Första skolterminen. Lund, G. V. K.
Gleerups förlag. Inb. 40 öre.
Människokroppens byggnad^ förrättningar
och vård. Lärobok i hälsolära, utarbetad af
And. Lindén. Andra omarbetade upplagan.
Sthm, P. A. Norstedt & söner. Inb. 45 öre.
Folkskolans koralpsalmbok utgifven af N. E.
Anjou. Med evangeliebok. Strömsbro,
Utgifvarens förlag. Inb. l kr.
Kokbok för skolkök och, enkla hem jämte
korta anvisningar i huslig ekonomi af Lotten
Lagerstedt. Sthm, P. A. Norstedt & söner.
Andra upplagan, l kr.
Dagbok i förening med examenskatalog jämte
kolumner för alla till Skolstatistiken behöfliga
anteckningar äfvensom en för 10 år afsedd
tabell för uppgifter om folkundervisningen litt.
A., af K. V. Melin. Kristianopel, Utgifvarens
förlag.
Ett bidrag till skolfrågan af H. D. (Särtryck
ur Svensk Tidskrift.) Sthm, Samson & Vallin
(i distr.) 25 öre.
Det mänskliga själslifvet af Frans von
Schéele. 3:e haft. Sthm, Jos. Seligmanns förlag,
l kr.
Etiske fragmenter af d:r P. H. Ritter.
Köbenhavn, A. F. Höst & sons forlag. 2 kr.
Gustaf II Adolfs minne. Tal till ungdomen
vid Stockholms norra latinläroverk den 8
december 1894 af Gari Rogberg. Sthm, P. A.
Norstedt å söner. 50 öre.
Kväll vid hafvet. Dikt af Jonatan Reuter,
komponerad för trestämmig fruntimmerskör och
j solo med pianoackompagnement af Vilh. Sefve.
! Kristiania, Carl Warmuths Musikförlag, l kr.
\7äfbok, innehållande såväl råd och
undervisning i enklare väfnader som repetitionskurs
af skånska allmogeväfnader, utgifven af Ch.
R-y. Lund, Gleerupska
universitetsbokhandeln (i distr.). l kr.
Freds- och afväpningsfrågan. Kritisk
framställning af de från olika länder inkomna
svaren på fredsföreningens prisfråga: »Huru
skall en kraftig internationell opinion, som
vederbörligen reagerar mot den nu härskande
militarismen, lämpligast kunna framkallas?» af
Gustaf Björklund. Sthm, Samson & Vallin.
l kr,
Carl Mikael Bellman, hans omgifning och
samtid af Nils Erdman. Med 72 porträtt, vyer
och teckningar. Sthm, Albert Bonnier. 5 haft. a
50 öre.
C. M. Bellman. Etthundraårsminne. Sthm,
Fröléen & C:o. l kr. 50 öre.
Hvilken ställning skola vi intaga till de s. k.
likgiltiga eller fria tingen, särskildt
spritdryckerna? Biblisk och naturvetenskaplig
belysning af komminister J. G. Laurell. Sthm, V.
Billes bokförlagsaktiebolag. 40 öre.
Nordisk Tidskrift. Första häftet. -
Verdandi, l-.a haft. (3 kr. 75 öre pr årgång.) -
Fotografisk Tidskrift. N:r 100. - Illustr e rådt
Familjeblad. 6:e årg. N-.r 1-8. (5 kr. pr
årgång.) - Bigården, tidning för biskötare.
(l kr. 20 öre pr årgång.) - Djurvännernas
Tidning. N:r 2. (2 kr. pr. årgång om 12 haft.)
från Vår skottska broderförening,
2. Skottlands allmänna lärareförenings
årskongress i januari 1895.
I enlighet med föreningens privilegiebrefs
bestämmelser hålles dess i ett föregående
nummer omnämda årsmöte den andra fredagen
i september. I den mån föreningen
utvecklade sig vardt emellertid denna dag allt mer
upptagen af rena föreningsärenden och
lämnade slutligen föga eller ingen tid öfrig
för enbart pedagogiska spörsmål.
Föreningen beslöt därför att årligen anordna
en pedagogisk kongress, tillgänglig icke blott
för föreningsmedlemmar utan äfven för
allmänheten. Den första af detta slag
hölls år 1875 i Glasgow, hvilken stad -
enligt en engelsk ministers yttrande - är
»lärarnes paradis». De följande hafva
hållits i olika delar af landet och alltmera
fått karaktären af ett slags offentliga
pedagogiska demonstrationer, vid hvilka det
gällt att rikta allmänhetens
uppmärksamhet och intresse på skolfrågor.
Innevarande års kongress, den
tjuguförsta i ordningen, ansåg man böra äga
rum i samma stad som den första. Man
beslöt därför att göra denna kongress, i
och med hvilken en viktig gren af
föreningens verksamhet inträdde uti
myndighetsåldern, om möjligt ännu mera högtidlig
och intresseväckande än den föregående.
Universitetet i Glasgow ställde villigt sina
salar till kongressens förfogande,
universitetsrektorn skulle offentligen mottaga
föreningens extra hedersgrad, framstående
lärare vid universitet och andra högre
undervisningsanstalter voro villiga att hålla
föredrag. Genom sådana anordningar ville
man tydligen framhålla den lärarekårens
enhet, som i Skottlands pedagogiska lif är
så i ögonen fallande.
På morgonen torsdagen den 3 januari
sågs en bred folkström så småningom fylla
universitetets imponerande och arkitekto-
niskt sköna Bute Hall. Klockan slår elfva
och på plattformen uppstiga skottska
undervisningsväsendets förnämsta målsmän:
universitetsrektorer, parlamentsledamöter, .
skolstyrelseordförande, tjänstemän från
un-dervisningsdepartementet, inspektörer,
professorer och doktorer, föreningens styrelse
och tjänstemän med flera. F. d.
presidenten bär i knapphålet ett guldsmycke,
skänkt af den krets, som ansett sig
hedrad därigenom, att en dess medlem erhållit
föreningens högsta värdighet.
Presidenten träder fram till
ordförandeplatsen, ikläder sig presidentvärdighetens
yttre kännetecken* och förklarar
kongressen öppnad. Sekreteraren i
pröfningsnämden, d:r Morrison, anmodas att till
universitetets rektor öfverlämna extra
heders-gradsdiplomet. Med detta i sin hand
framträder d:r Morrison, lämnar en kort
historik öfver föreningens utveckling och
uppehåller sig särskildt vid betydelsen af att
föreningen hädanefter får räkna den
vördade rektorn bland sina hedersledamöter.
Rektorn mottager sitt diplom samt
förklarar sig högt värdera denna utmärkelse och
djupt känna den ära, hans inväljande till
föreningens hedersledamot beredt honom.
Föreningen hade under lång tid visat sig vara
en så viktig och inflytelserik pedagogisk
institi-tion, att hvem som helst måste känna sig stolt
öfver att erhålla denna utmärkelse. Både han
och hans medlärare vid universitetet hyste ett
varmt intresse för föreningen. Han utvecklade
sedan i ett långt tal det organiska sambandet
mellan skola och universitet och visade sig
genom talets senare del hysa den hjärtligaste
sympati för sina yrkeskamrater på det lägre
men därför ej mindre viktiga stadiet.
Efter denna begynnelsehögtidlighet höll
presidenten, Öfverläraren vid en af
Glasgows folkskolor J. G. Kerr, sitt
inträdestal. Det utgjordes af en öfverblick med
allmänna betraktelser öfver företeelserna
på det skottska undervisningsfältet.
Skottarne, sade han, hade insett och
behjärtat den sanningen, att en nation, som
försummar ungdomens uppfostran, går mot sitt
förfall, och de hade därför offrat mycket för sitt
undervisningsväsen men ock fått riklig
ersättning för sina uppoffringar. Sedliga krafter
kunde icke mätas med alnmått, och att
framlägga det exakta resultatet af folkundervisningen
vore följaktligen icke möjligt. Sir John
Lubbock hade emellertid gifvit anvisning på ett
mått, hvarmed man till en viss grad åtminstone
kunnat uppmäta det goda, som
folkundervisningen åstadkommit. Enligt hans
undersökningar rörande England och Wales vore
fattigdom och brott, tack vare folkbildningen, i jämt
aftagande. Att samma glädjande resultat äfven
gäller Skottland vore otvifvelaktigt.
Förhållandet mellan utfördt
undervisningsarbete och dess resultat kunde dock varit bättre.
Särskildt med tanken på den ungdom, som i
den egentliga folkskolan erhåller sin utbildning,
ville talaren sätta i fråga, om det icke skulle
löna sig bättre att, äfven om det skedde på
minneskunskapens bekostnad, ägna mera
omsorg åt denna ungdoms hälsa och kroppsliga
utveckling samt större uppmärksamhet åt
utvecklingen af dess olika själsförmögenheter.
| Man hade hittills måhända icke blott satt för
stort värde på s. k. kunskaper utan därjämte i för
hög grad bedömt dessa på grund af examens
resultat. En vacker och lysande examen vore
dock icke något säkert intyg ens om den
examinerades insikter, ännu mindre om en verk-
* Bland föreningens tillgångar upptagna till
ett värde af 1,440 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
