Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (693.) 10 april 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD
FOLKUJST DER Yl BNI NOEN.
N:r 15.
(693.)
STOCKHOLM, l O APRIL 1895
14:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2 kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr, Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6. Allm. tel. 60OO,
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 Öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, so kr.
Annons bör vara inlämnad .senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Nerkes förste folkskoleinspektör.
t
|ed folkskolestadgans tillkomst år 1842 vann svenska
folkskolan rotfäste. Men hon liknade under de första
decennierna ,af sin tillvaro mera ett vildt växande träd, hos jrrilkef
somliga grenar i all frihet sköto__________________________
rask fart och antogo de mest
olika former, under det andra
stannade som outvecklade
knoppar eller stucko fram som späda
skott. Kronan tarfvade ans och
vård, den behöfde beskäras, hvad
snedvridet var rättas, de svaga
bindas upp och stödjas.
Kom så den 15 juni 1861
utnämningen af
folkskoleinspektörer. Det blef dessas lott att
bringa ordning o’ch reda i
folkskoleväsendet. Det var ett drygt
arbete de här fingo sig förelagdt
- ett arbete, hvarom de flesta
af dem, som för närvarande äro
anställda i folkskolans tjänst,
knappast hafva en aning. Det
kan ej väcka vår förvåning, om
många af dem snart nog ryggade
tillbaka för de mötande
svårigheterna, för alla besvär och
förargelser de för en ringa
ersättning fingo utstå, och så snart
som möjligt frigiorde sig från
detta kinkiga uppdrag. Men det
väcker vår odelade beundran, då
vi se en af dessa män hålla ut
i 251/* år - af de först
utnämda inspektörerna den siste
att lämna sin befattning. Han sviker ej det verk, till hvilket han
vigt sitt lif, förrän hans sista krafter blifvit förbrukade, och det
är med saknad han då afträder. Denne man var inspektören
öfver Nerke, lektor Anders Gustaf Bogren, hvars bild återgifves
i dagens nummer med anledning af hans nyligen timade bortgång
ur tiden.
A. G. BOGREN.
Att uttömmande skildra lektor Bogrens långa
inspektörsverksamhet kan här ej komma i fråga. Vi skola blott kasta en blick
tillbaka och med vördnad och tacksamhet påminna oss, hvad ban
uträttat till folkskolans fromma. Men då vi göra en öfverblick
öfver skolväsendets utveckling i Nerke under B:s ledning, få vi
ej jämföra detta landskap med t, ex. det fattiga Småland eller
med Norrlands obygder. Nerke är af gammalt kändt som en
7älraåen4a provins, mw-ttet-är också Mtttft^fö*2*^
______________folk. »Böndra rår.» Nerkesbon-
den anser gärna sin mening vara
den enda rätta och är ej god
att rubba från de åsikter, han
en gång fattat. Sammanställa vi
detta med den liknöjdhet och på
många ställen det häftiga
motstånd, hvarmed folkskolan till en
början möttes af allmogen, så
förstå vi, att Nerke ingalunda var
det lättaste distriktet att taga itu
med, utan att här behöfdes en
man med »både näbb och klor».
Lektor B. var just rätte mannen
att knäcka den hårda nöten.
Omutligt rättvis och
ordnings-älskande, fordrade han
ovillkorligen, att gällande lagar och
föreskrifter skulle följas utan krus:
han ville ej veta af några
krumbukter. Mången hård dust hade
han att utkämpa med försumliga
skolrådsordförande, obändiga
skolråd och egenmäktiga
kyrkostämmor. Hans promemorior till
dessa voro ej alltid af det milda
slaget, och han släppte ej heller
taget, förrän han fått sin vilja
igenom och vederbörandes ögon
öppna för folkundervisningens
oafvisliga kraf.
År 1842 funnos i Nerke 24 skolor. Vid första inspektionen
hade de ökats till ett 50-tal i provinsens 44 skoldistrikt. Af
dessa kunde de flesta göra skäl för namnet folkskolor blott i den
mening, att de stodo öppna för folkets barn. Folkskolestadgans
föreskrifter trodde man sig hafva fullgjort därigenom, att man
skaffat sig en examinerad lärare, och därmed lämnades skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
