Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (694.) 17 april 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 16
SVENSK LÄRARETIDNING.
189
mande ledning och^ lida intrång i sin
hittills varande handlingsfrihet. Den
måste fast mer strängt begränsas till ett
förbund mellan sins emellan fullt
själfständiga organisationer för samverkan
under vissa former till främjande af
gemensamma pedagogiska intressen.
Det skulle under sådana
omständigheter kunna ifrågasättas, huruvida ej den
föreslagna nordiska lärareunionens
samstyrelse lämpligast borde bestå endast af
ett fåtal ombud, utsedda af de särskilda
nationalföreningarnas styrelser. I valet
mellan ett något för löst samband och
ett något för snäft måste man obetingadt
förkasta det senare, enär det antagligen
redan från början skulle åstadkomma
obehag oéh misstämning.
För närvarande skola vi ej ingå i
några detaljer -.. mot ett och annat i
förslaget skulle vi eljest vara hågade göra
invändningar. Det anse vi oss dock
redan från början böra påpeka, att
förslaget, sådant det nu föreligger, förefaller
oss i ett afseende alldeles för optimistiskt.
Det är i fråga om ekonomien. Skall den
nordiska lärareunionen hafva några egna
organ för sin verksamhet - och såsom
sådana nämner förslagsställaren icke
allenast en samstyrelse utan äfven en
dennas sekreterare samt en mer eller mindre
talrik tidskriftsredaktion - så får man
icke föreställa sig; att dylikt kan
åstadkommas utan en fast ekonomisk
grundval. Icke ens inom de skilda nationella
lärareföreningarna skall man i längden
kunna reda sig hufvudsakligen
medygra-tisarbete på lediga stunder, och att bygga
en allmänt nordisk folkskoletidskrift på
förutsättningen af sådant arbete måste
anses alldeles omöjligt.
Att, såsom förslagsställaren ifrågasätter,
de nuvarande allmänna föreningarna
skulle för den nordiska lärareunionen afsätta
10 ’% af sina årsinkomster, blir dessutom
en orättvisa mot de land, i hvilka
med-lemsafgiften är högre. Danmark t. ex.
skulle därigenom komma att
proportionsvis betala dubbelt så mycket till
»unionen» som Sverige.
Dessa och dylika invändningar hindra
oss emellertid ej att anse det framställda
förslaget förtjäna synnerligt beaktande.
Den tanke det innehåller är en
framtidstanke, som både kan och bör under
en eller annan form förverkligas. Och
är man blott ense om målet, finner man
nog det rätta medlet.
Kofodersfrågan ånyo inför
k. m:t,
Nedanstående utslag utgör ett nytt
exempel på, huru otillfredsställande den
nuvarande lagstiftningen angående
folkskollärarnes kofoder i verkligheten är.
De dömande myndigheterna måste på
grund af författningens sväfvande
bestämmelser väsentligen rätta sig efter de
intyg lärare och församling lyckas
prestera om »svårigheten» att anskaffa
kofoder in natura. På grund häraf kan
det komma att bero på en subjektiv
uppfattning hos kronofogden eller
länsmannen i orten, huruvida läraren skall
få en naturaförmån, värd 200 kr., eller
han måste nöja sig med en kontant
ersättning af 50 å 80 kr.
Vid kyrkostämma med Tängs församling
den 30 oktober 1891, då skolrådets
förslag till utgifts- och inkomststat för
skolväsendet för år 1892 behandlades, blef en
af folkskolläraren E. Lindholm framställd
begäran om högre kofodersersättning än
det belopp af 80 kr., skolrådet föreslagit,
lämnad utan afseende. L. klagade hos
länsstyrelsen i Skaraborgs län under yrkande,
att, då hinder för kofodrets utgörande in
natura inom Tängs församling icke förefunnes,
samt det icke vore möjligt att utan
uppoffring af en del af lärarelönen framföda en ko
med den honom tillerkända kofodersersättning,
helst årliga kostnaden för sommarbete och
vinterfoder för en ko, beräknad efter vanlig
foderåtgång och pris enligt årets markegång,
belöpte sig till närmare 200 kr.,
kyrkostämmans ofvanberörda beslut måtte upphäfvas
och församlingen åläggas att till klaganden
årligen aflämna kofoder in natura med 20,4
deciton hö, 20,4 deciton halm, 3,3 hektoliter gröpe
och 85 kilogram raps jämte 20 kr. i
godtgö-relse för sommarbete eller ock kontant
ersättning för såväl sommarbete som vinterfoder
med minst 150 kr. äfvensojm årlig forsellön
enligt lag från och med år 1375.
Sedan yttranden afgifvits af vederbörande
länsman och kronofogde, hvilka
sammanstämmande meddelat, att väl icke
oöfver-vinneliga men dock gans ta stora
svårigheter förefunnes för Tängs församling att
åt klaganden anskaffa sommarbete och
vinterfoder in natura, resolverade
länsstyrelsen den 8 mars 189£,
att som, på grund af hvad i målet blifvit
upplyst, svårighet måste anses möta för Tängs
församling att tillhandahålla klaganden
sommarbete och vinterfoder in natura för en ko,
lämnades klagandens framställda påståenden
utan annat afseende, än att han finge i stället
för nämda förmån åtnjuta godtgörelse med
värdet af 8 hl. 24,355 liter spannmål, dock att,
i händelse spannmålens värde i penningar
skulle understiga 80 kr., församlingen enligt
sitt åtagande vid kyrkostämman den 11
september 1893 ålåge att årligen från och med
år 1892 till klaganden utgifva nämda
penningebelopp såsom ersättning för den ifrågavarande
utfodringen in natura.
Kammarkollegium fann ej skäl att häri
göra annan ändring än att, då vinterfoder
och sommarbete för en ko borde, i
händelse af hinder eller svårighet för dess
tillhandahållande in natura, jämlikt k,
kungörelsen den 5 oktober 1891, af
skoldistriktet ersättas med minst värdet af 8 hl.
25 liter spannmål, hälften råg och hälften
af det eller de andra sädesslag, i hvilka
kronotionden inom orten utginge,
klaganden förklarades berättigad att efter
sålunda bestämd grund och på af
länsstyrelsen i öfrigt angifvet sätt åtnjuta
godtgörelse af församlingen för utfodring in
natura af en ko till belopp, ej
understigande 80 kr. årligen.
Läraren klagade hos k. m:t, Med
anledning häraf blefvo församlingen samt
kronofogden och kronolänsmannen i orten
affordrade nya yttranden rörande de hinder
eller svårigheter af lokala och andra
förhållanden, som ansågos möta för att till
läraren anskaffa sommarbete och
vinterfoder in natura. Sedan dessa yttranden
inkommit, har k. m:t den 22 sistl. mars
förklarat sig ej finna skäl att i
kammar-kollegii utslag göra ändring.
26 sökande
hafva anmält sig till en i denna tidning
ledigannonserad småskollärarinneplats å
Östergötlands landsbygd.
Unison sång vid sommarens
skolmöten,
Svensk Läraretidnings sångbok,
innehållande musik och text till 50
enstämmiga sånger, lämpliga att sjungas vid
läraremöten, utdelades gratis till
tidningens prenumeranter år 1893 i afsikt att
uppmuntra till enstämmig sång. Ett
mindre antal exemplar af sångboken
finnes till salu för det billiga priset-af
40 öre pr ex.; vid rekvisition af minst
10 ex. pr kontant eller mot efterkraf 30
öre pr ex.
Sjunde nordiska skolmötet. Vid
mötesbestyrelsens plenisammanträde förliden
lördag framlade ekonomiska sektionen en
allmän plan rörande mötets yttre
anordning tillika med en förslagsberäkning öfver
mötets inkomster och utgifter. Såväl
planen som kostnadsberäkningen gillades af
bestyreisen.
Enligt den sålunda godkända planen
skall under eftermiddagen den ena
mötesdagen anordnas en allmän fest å det
bekanta friluftsmuseet Skansen/ åt hvilken
fest kommer att gifvas en så nationell
prägel som möjligt. En eftermiddag
ämnar man anordna konserter på flera olika
lokaler, och ändtligen kommer den
återstående eftermiddagen att användas för en
utflykt i Stockholms omgifningar.
I beräkningen af utgifterna ingår äfven
trycknings- och utsändningskostnaderna
för mötesberättelsen, hvilken, i olikhet med
hvad förut varit fallet, kommer att gratis
tillställas hvarje mötesdeltagare. Då
härtill kommer, att samtliga deltagare erhålla
fritt tillträde till festen å Skansen, till de
påtänkta konserterna, till museer och
samlingar samt till den ganska dyrbara
utställningen, har mötesafgiften måst sättas till
samma belopp som under de närmast
föregående två nordiska skolmötena eller till
5 kronor.
Ekonomiska sektionen bemyndigades att,
då tiden därför kan anses vara inne, för
det närmare ordnandet af samkväm och
utflykter m. m. tillsätta nödigt antal
kommittéer samt dessutom att tillsätta en
tryckningskommitté och en
inkvarteringskommitté.
Möteslokalerna för de större allmänna
sammanträdena torde komma att blifva
Blasieholmskyrkan, Musikaliska akademien
samt Kungl, operan - alla tre belägna
intill hvarandra på Blasieholmen. För
sektionssammanträdena skola anskaffas
mindre lokaler i omedelbar närhet af de
nyssnämda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
