- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 14:e årg. 1895 /
265

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (700.) 29 maj 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VECKOBLAD FÖI£ FOLKUN DER VISNINGEN".’

N:r 22. (700.)

STOCKHOLM, 29 MAJ 1895

14:e årg.

Prenumerationspris:
Vi- är 3,50 kr., 3/4 år 8 kr., Va år 2 kr., V4 är 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan G (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr, Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6. Allm. tel 6OOO,
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stocn.Mm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid;
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, 5 o kr.
Annons bör vara inlämnad .senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.

Såningstid.

(För Svensk Läraretidning.)

Ijårsol väckt till lif naturen,
^^ kysst tulpanens kinder röda:
myggor surra, »hanakammar»
bjärt emot konvaljer glöda;
fram ur brohvalf sfrömmar vårflod,

vattnar gräsets gröna tufoor,
; och på skolans tak sig tumla
lekfullt lärarens hvita dufcor.

J/jffen i skolplanteringslandet

lärarns unga maka sysslar:
kupar myllan, sår och vattnar,

om de späda plantor pysslar;
nyper af ett näsvist ogräs,

som vill spira i rabatten -
täckt och rosigt hennes anlet

ler inunder sommarhatten.

%)er i lycka. Har hon icke

nyss till målet ändtligt hunnit?
Bygga fått sitt bo med honom,

som det unga hjärtat vunnit!
Såsom fröna myllan gömmer,

att de blom och frukt må bära,
gömmer hjärtat månget minne,

frö till hopp och aning skära.

HU täppan lär ar n ilar, ’

ilar till sin vana maka,
på den grusbeströdda gången

fram de gå och gå tillbaka.
I syrénbersån vid bäcken

på en gräsbänk så de stanna:
här är skugga, här är svalka -

mot sin Sven sig lutar Anna.

stimmet, glada skratten

störa hennes vårfröjdsdrömmar -
ned på planen barnaskaran

hastigt som en vårbäck strömmar.
Med i allvar, med i lekar,

lår ar* n midt i skocken tråder -
nu blir ordnad bollbataljen,

barnaflock sig dubbelt gläder.

i arm i gröna grotte,

dryfta de förtroligt samman
mänskolifvets tunga gåtor,

enkla hemmets trefna gamman,
trägen id med plog och skolbok,

växtvärlds vår och kunskaps knoppning
-hur all sådd i jord och hjärtan

endast sker på en förhoppning.

Jfåastigt rinner middagsrasten,

åter barnaskaran samlas,
jubel strålar på de ungas

anlet liksom på de gamlas:
skolans trädgårdsland fördelas,

hvar får sin rabatt att ansa -
kål och morot sås i midten,

blomsterstånd dess kanter kransa.

ffiink i råd och dåd går lärarn

från den ene till den andre,
har en grupp att här berömma,

där en fåra mildt att klandra.
Lär dem odla som att älska

fagra, dyra fosterjorden -
milda, muntra, allvarsdigra

flöda från hans läppar orden.

i barnasinne spirar

känslan af det ansvar tunga,
som en dag skall obevekligt

hvila öfver dessa unga,
da en större jordlott gifves

dem att träget, troget sköta:
de förstått, att skördens dagar

för försummad sådd få böta.

Jfåederssak dem blir att vara

skötsam ständigt i det lilla,
icke låta tomma lekars

tjusning unga hjärtat villa;
nöjd med lotten sin, sitt hopp på

Honom, som ger växten, bygga
och sig till hans nådelöften

så i storm som slagregn trygga.

*



Ryktad nu är dagens gärning,

och från Ulla lårosalen
klingar frisk i Annas öra
o fagra aftonpsalmskoralen.
Äter till sin täppa lärarn

och hans unga maka ila
att vid bäckens brus i vårkväll

efter dagens id sig hvila.

Qch han hviskar: »Slut mig, Anna,

till ditt varma hjärta ofta,
medan än vår kärleks blommor

rikt i lefnadsvåren dofta!
Kring vår stuga, kring vårt hjärta

kulen höst en gång skall brusa -
Ljuft är då att äga minnen,

därur vårens fläktar susa!»

Henrik Wranér.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free