Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (704.) 26 juni 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 26
té jordbrukare. För sina egendomars
skötande - de vore belägna långt från
hans skola - tog L. afsked från organist-,
klockare- och folkskolläraretjänsterna i V.
Skedvi 1893. Genom sitt raska, vänsälla
och kamratlika väsen tillvann han sig många
vänner, hvilka jämte maka, två söner och
åldriga föräldrar stå sörjande vid den så
tidigt öppnade grafven. Frid öfver hans
minne! T-
F. T. Hammar t- Den 19 dennes
afled efter en längre tids sjukdom f. d.
organisten och klockaren, pensionerade
folkskolläraren Frans Teodor Hammar i Hjärpås
i en ålder af 65 år. Utexaminerad från
Skara seminarium 1849 tillträdde han 1853
organist-, klockare- och
folkskolläraretjänsterna i Hjärpås församling af Skara stift,
hvilka befattningar han frånträdde 1883.
H. var i vida kretsar känd för sina
musikaliska talanger - han trakterade med
skicklighet både fiol och piano. Ett af
honom stiftadt musiksällskap, som
hufvudsakligen bestod af lärare, gjorde H. under
yngre år känd öfver hela stiftet. Utom
sina tjänster innehade han under sin krafts
dagar många förtroendeuppdrag, gaf
musiklektioner m. m. Genom arbetsamhet och
omtanke hade H. hopsamlat en efter en
folkskollärares förhållanden betydlig
förmögenhet. Som lärare och kamrat var han
värderad och afhållen af alla. H. var
ogift och sörjes närmast af en broder,
systrar och dessutom af många f. d.
lärjungar och vänner.
A. V. Vallén f- Den 9 d:s afled i
Fjälls skolhus i Steneby församling
folkskolläraren Aug. V. Vallén. Född 1858
i Sone aflade V. folkskollärareexamen vid
Karlstads seminarium 1882, hvarefter han
tjänstgjorde som vikarierande lärare vid
Mariestads folkskola m. fl. ställen till 1885,
då han erhöll ordinarie anställning vid den
dåvarande flyttande folkskolan i Fjäll och
Långed, hvilken 1891 delades i två fasta
skolor, hvarvid han antog skolan vid Fjäll,
som han innehade till sin död.
Fria ord.
Herr redaktör!
Det är ett ganska magert nöje att
polemisera med en motståndare, som till den grad
åsidosätter de enklaste grunderna för lojal
polemik, att han formligen genom
citationstecken tillägger mig uttryck, hvilka nan själf
finner på, och såsom »ren osanning» stämplar
ett »påstående», hvilket han själf lägger i min
mun.
Icke desto mindre skall jag med några ord
besvara äfven det senaste anfallet från hr Otto
Carlssons sida.
1) Hr G. kräfver af mig bevis för att S. A.
F. skulle bättre och fortare vinna sina syften
»genom alt arbeta för dem trots allmänhetens
och myndigheternas misstroende än med deras
förtroende och sympati». Hvad skall man
svara på ett så allt igenom ologiskt tal? Om
S. A. F:s syften äro goda (och detta har hr
G. ej förnekat), så skall föreningen ock arbeta
för dem. Allmänheten och myndigheterna äro
då äfven moraliskt skyldiga att följa arbetet
med »förtroende och sympati», så att nämda
goda syften »bättre och fortare» måtte kunna
vinnas. Göra de ej detta - nåväl, då skall
föreningen arbeta ändå! Är det något med en
seglare, så tar han sig fram äfven i en smula
motvind.
2) Hr G. kräfver vidare af mig bevis för att
min politiska hållning skulle bidragit att hos
allmänheten och myndigheterna stärka
förtroendet till S. A. F. och till lärarekåren. Då
från min sida intet påstående af detta slag
någonsin framkommit, lär det ej heller vara
min sak att lämna något dylikt bevis.
Däremot synes mig hr C. vara skyldig ett sådant
för sitt oupphörligen om sagda påstående, att
min verksamhet skulle skadat föreningen och
kåren. Han ordar visserligen vidt och bredt
om hvad »allmänheten» och »myndigheterna»
lära tycka och tänka om S. A. F. och om mig.
Men hvad vet han egentligen härom? Jo -
han vet, hvad alla andra veta, nämligen att ett
par af våra officiella pedagoger allt ifrån S. A.
F:s stiftande motarbetat densamma och
oaf-låtligen sökt skrämma lärare och lärarinnor
för dess »rabulistiska», »positivistiska» och
»socialistiska» centralstyrelse, samt att det varit
såsom skolman, såsom förfäktare af vissa
pedagogiska kätterier, som undertecknad ådragit
sig deras misshag - och detta långt innan
jag på minsta sätt uppträdt såsom politiker.
Genom hvilka medel allmänhetens och
myndigheternas mening i förevarande afseende kunnat
blifva hr G. uppenbarad, därom har han -
trots sin mångordighet - iakttagit den
djupaste tystnad. Får man döma af uttalanden
i pressen och inom riksdagen, kan S. A. F.
glädja sig åt det bästa anseende, och hvad
myndigheterna angår, kan jag meddela, att jag
flera gånger haft nöjet höra en
ecklesiastikminister med aktning och förtroende yttra sig
om S. A. F. samt dess af hr G:s
meningsfränder så illa utskrikna centralstyrelse.
3) Hr C. kräfver slutligen af mig bevis för
att jag skulle vara »oumbärlig såsom S. A.
F:s förtroendeman». Härmed kan jag så
mycket mindre stå honom till tjänst, som jag
städse hyst och uttalat en alldeles motsatt
öfvertygelse. Hade hr G. i sin förra skrifvelse
framhållit, att jag vore obehöflig såsom
centralstyrelseledamot, skulle jag genast hafva
instämt med honom, och hade han förklarat
mig personligen såsom sådan olämplig, skulle
jag åtminstone icke hafva motsagt honom.
Men i fall jag rätt kunnat fatta den korta
meningen i hans långa tal, så är hans yrkande
det, att S. A. F. af hänsyn till utomstående
folks omdömen måste principiellt undvika
sådana förtroendemän, som deltaga i det
medborgerliga lifvet. Det är denna åsikt, som
jag bestridt såsom i sig själf meningslös, för
folkskollärarens medborgerliga värde
förnedrande samt för kårens och folkskolans
intressen skadlig.
4) Det är svårt att med nog allvarlig min
afhandla den högviktiga »fatala
porträtthistorien». Vi ha nu i Sverige hundratals tidningar,
somliga med, andra utan »gubbar», och hvar
och en, som på något sätt tillhör offentligheten,
måste vara beredd att när som helst se sin
andliga och lekamliga människa presenterad
för en mer eller mindre andäktigt troende
läsekrets. Jag har ock för längesedan fått min
beskärda del i den vägen: sett mig
vederbörligen »utskälld» eller berömd i artiklar,
upprop och flygskrifter samt karrikerad i
skämttidningar och bulevardblad m. m. Skulle jag
följa med och beriktiga allt detta, så blefve
jag under långa tider nödgad att ägna dag och
natt åt dylik polemik. Och nu kommer hr C.
och vill, att jag skall protestera emot, att en
politisk motståndare aktningsfullt och välvilligt
yttrat sig om mig och mina sträfvanden!
Sådant är ju rena barnsligheter.
5) Hr G-.s förmaningstal om mina
förpliktelser mot S. A. F. och folkskollärarekåren skall
jag taga i förnyadt öfvervägande, dock först
sedan jag fått veta, hvad han och hans
meningsfränder uträttat till föreningens och kårens
fromma. Handlingar tala nämligen tydligare
än ord, i synnerhet när dessa äro så litet
genomtänkta som hr G:s.
Polackstorp den 22 juni 1895.
Högaktningsfullt
Fridtjuv Berg.
Ytterligare afsägelse.
Herr Redaktör!
Anhålles, att nedanstående i nästa n:r af
Eder ärade tidning måtte införas.
På grund dels af hvad som i Sv. Ltg
framkommit mot mitt inväljande i centralstyrelsen
och dels af hvad jag under senaste dagarna
på annat sätt erfarit angående den ifver,
hvarmed min kandidatur från visst håll
motarbetas, får jag, då jag ingalunda vill vara
hvarken orsak till eller föremål för någon slags
»valstrid», härmed anhålla att under de
fortgående valen ej vidare komma i åtanke.
Jag gör denna afsägelse desto hellre, som
ju lärarinnekåren synes blifva särdeles väl
representerad, på hvilken af de nu offentligt
uppställda kandidaterna valet än faller, och jag
dessutom för egen del ej hyser ringaste åtrå
efter ledamotskapet i centralstyrelsen.
Till de kretsar, hvilka redan valt mig,
uttalar jag mitt vördsamma tack för ett
förtroende, hvilket gläder mig så mycket mer, som
jag i detsamma uteslutande ser ett erkännande
af Folkskolans Barntidning, hennes syftemål
och arbete.
Nyköping den 22 juni 1895.
Stina Quint.
Revisorsvalet.
Då revisorsvalet inom S. A. F. synes gifva
vid handen stor splittring, vill undertecknad
såsom synnerligen lämplig kandidat föreslå
läraren vid Strängnäs folkskola Otto Bejbom,
hvilken säkerligen hos en stor del af
föreningens medlemmar är så väl känd, att hans namn
talar för sig själft och borde kunna kring sig
samla majoritet. Här må blott påminnas om,
att han som ombud från Strängnäsföreningen
deltog i S. A. F:s konstituerande möte 1880
och allt sedan kraftigt verkat för föreningens
bestånd och utveckling, hvarför han ock nu
innehar förtroendet att vara Södermanlands
läns ombud. Han är äfven Strängnäskretsens
mångårige ordförande och en af nämda krets
stiftare. Det korta afståndet mellan
Strängnäs och Stockholm torde äfven bidraga att i
sin mån gifva honom företräde framför någon
mera aflägset boende.
Alltså vår röst vid revisorsvalet på Otto
Bejbom, Strängnäs. Ego.
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
286. Prenumerant i 14 år. Folkskolebarn,
som i grupp besöka Biologiska museet
härstädes, erhålla inträde mot en afgift af 5 öre
pr. barn. Anmälan om tiden för dylikt besök
bör på förhand göras under adress: Biologiska
museet, Stockholm.
287. M. T. 1) Ja, är uppsatt. 2) och 3)
Frågorna öfverlämnade till mötesbyrån.
288. July. Ja, men icke att bortföra något.
289. I-r. Efter halfåret.
290. B. R. O. Ja.
291. -bäck. Alla naturaförmåner kunna
beskattas.
292. Tuur. 1) Ja. 2) Hos domkapitlet inom
30 dagar efter det valprotokollet upplästs i
kyrkan.
293. -berg. Nej.
294. P. 1) Ja. 2) Se folkskolestadgan § 28!
Minneslista.
Juni.
28. Allbokretsens möte i Or.
- Västbokretsens möte i Refteled.
29. Alingsåskretsens möte i Alingsås.
- Kinne kontrakts lärareförenings möte i
Hellekis.
- Frosta härads folkskollärareförenings möte
i Löberöd.
- Strängnästraktens lärareförenings möte i
Strängnäs.
- Hessleholmstraktens lärareförenings möte
i Balingslöf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
