Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (717.) 25 september 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 39
SVENSK LÄRARETIDNING.
501
tighet blifvit i någon mån satt på prof?
Är det verkligen öfver en sänkning af
allmänna läroverkets inträdesfordringar,
man nu så bittert beklagar sig?
Nej, det är ju tvärtom öfver en
höjning.
#
Vi hafva ingalunda varit i okunnighet
om det starka missnöje, som
ifrågavarande höjning väckt hos allmänna
läroverkens lärare samt inom de
samhällsklasser, hvilka sätta sina söner i dessa
läroverk. Det är i synnerhet de höjda
inträdesfordringarna i
kristendomskunskap, som väckt anstöt och blifvit
stämplade såsom oförenliga med all sund
pedagogik. Huru förhåller sig härmed?
De öfverklagade fordringarna äro
följande:
: Bibliska historien efter en kortare lärobok
samt till konungatiden efter en något
utförligare; textorden i Luthers lilla katekes, Luthers
förklaring till första hufvudstycket samt
inledningen och första hufvudstycket till lagens
slutord enligt den antagna katekesutvecklingen;
minst 20 psalmverser.
Man har inom de högre skolornas
lärarekårer allmänt betecknat anförda
fordringar som orimligt höga, och
professor Lundell gjorde sig i sitt föredrag
till tolk för denna opinion. Egendomligt
är emellertid, att man visar en sådan
ömsinthet för de 14,000 lärjungarne i
våra allmänna läroverk, medan man
däremot aldrig från den lärda
bildningens män sett några nämnvärda tecken
till ömsinthet för de 700,000
folkskole-lärj ungar, hvilka sedan lång tid tillbaka
vid motsvarande ålder haft alldeles samma
kurser. Äro månne de förra af en finare
och ömtåligare lera än de senare?
Vi vilja ingalunda påstå, att de uti
normalplanen föreskrifna kurserna i
kristendomskunskap äro väl afpassade efter
9-10-åriga barns andliga mottaglighet
och behof. Vill professor Lundell i
enlighet med sina nu uttalade åsikter
verka för deras modererande, så skall
han, enligt vårt förmenande, därigenom
än mera öka den tacksamhetsskuld,
hvari svenska folkskolan redan förut
står till honom för hans i handling
(genom de akademiska sommarkurserna)
visade intresse för hennes höjande. En
reform i denna riktning vore i själfva
verket ganska lätt att genomföra.
Nor-j malplanens kurser kunna ju förändras
af k. m:t, så snart han finner dem vara
i något afseende mindre lämpliga.
Föredömen saknas ej heller. Sålunda är
exempelvis kursstadgan för Stockholms
folkskolor i detta afseende långt mera
i öfverensstämmelse med professor
Lundeils och våra och de med oss
liktän-kandes önskningar. Men att lätta på
bördan för de 14,000 skulle i fore
varande fall endast vara att binda den så
mycket fastare på hvar och en af de
700,000, och uti det förehafvandet kunna
vi icke vara någon behjälpliga.
* .
Vare härmed huru som helst, så
mycket är emellertid genom det nu tagna
steget lagdt i dagen, att läroverkets
anbringande som öfverbyggnad på
folkskolan (ännu blott på en del däraf)
ingalunda innebär, att den senare skulle göras
till det förras tjänarinna och nödgas rätta
sina kurser efter dess fordringar, ej
heller att dessa inträdesfordringar
därigenom skulle sänkas. Sådana
invändningar borde man alltså nu slippa höra.
I alla händelser borde de ej kunna riktas
såsom beskyllning mot vännerna af
programmet »folkskolan som bottenskola».
Dessas önskan är ju, att folkskolan måtte
blifva hela nationens gemensamma
barndomsskola, och de måste på grund häraf
motsätta sig hvarje åtgärd, som åsyftar
att i förtid draga lärjungarne ur
folkskolan och att öka den redan allt för
starka tillströmningen till allmänna
läroverket med däraf härrörande tillväxt af
det s. k. litterära proletariatet. Skulle
försök någonstädes göras att på det ena
eller andra stadiet lämpa folkskolans
kurser efter allmänna läroverkets, så lära
nog dylika försök komma från helt
annat håll.
I dagens nummer
afslutas den serie resebref, som
folkskol-läraiten K. E. Lidholm nedskrifvit under
sin i somras företagna resa i Skottland
och England. Brefven hafva, efter hvad
vi erfarit, mottagits med stort intresse
af tidningens läsekrets, som helt visst
af desamma hämtat många värderika
lärdomar. Nyttan af pedagogiska
studieresor i utlandet har genom dessa bref
blifvit ytterligare inskärpt.
Ytterligare ändringar.
Enligt hvad framgår af en annons i
dagens nummer skola vid en snart
skeende omtryckning af »Läsebok för
folkskolan» åtskilliga ändringar göras i
Interpunktionen. Detta är nog behöfligt.
Men hvad skola väl de läroboksförfattare
och förläggare, som nyss hunnit utgifva
böcker med den nya läsebokens
interpunktion, säga om dessa upprepade
ändringar?
Landstingen måste träda emellan.
Från och med innevarande år har som
bekant såsom villkor för statsbidrag åt
goss-slöjdskolor uppställts den fordran,
att de slöjdande gossarne skola vara
minst 10. Denna bestämmelse är på
åtskilliga ställen omöjlig att efterkomma.
Gäfleborgs läns landsting har redan
ansett sig böra träda emellan och till
slöjdskolor med 5-9 lärjungar beviljat 450
kr. att utgå med 75 kr. till hvarje skola,
d. v. s. samma anslag som det staten
lämnar till skolor med minst 10 elever.
En professur i pedagogik
saknas ännu i vårt land. Det vore
verkligen på tiden att afhjälpa denna brist.
Utom Sverige, Norge och Danmark
finnes det i Europa endast tre land, som
sakna lärostolar i vetenskaplig pedagogik.
De tre land, med hvilka Sverige i detta
hänseende är likställdt, äro: Spanien,
Portugal och Turkiet. Såvidt kändt är,
finnes det för närvarande vid 77
universitet i världen anställda 99 professorer
och docenter i pedagogik. I följande
land finnas lärostolar i pedagogik:
Tyskland, Österrike-Ungarn, Frankrike,
England med Skottland, Ryssland med
Finland (i Helsingfors en professor och en
docent), Schweiz (vid alla universiteten),
Italien (5), Belgien. Grekland, Rumänien,
Serbien, Bulgarien, Förenta Staterna (vid
universitetet i Chicago en kvinnlig
professor), Chile och Japan. När skall det
blifva Sveriges tur?
Hvilka äro valbara
till ledamöter i centralstyrelsen för S.
A. F.? Det faller nog ingen in att.på
denna fråga gifva annat svar än det,
att centralstyrelsens medlemmar skola
sökas inom S. A. F:s egna led. Därom
står visserligen ingenting föreskrifvet i
stadgarna, men detta torde nog bero
därpå, att man funnit den saken vara
själfklar. Icke desto mindre hafva vid
de nu pågående valen inom åtskilliga
kretsar röster till ej så obetydligt antal
afgifvits på personer, som åtminstone
icke under de senaste åren tillhört
föreningen. Centralstyrelsen kan svårligen
vid rösternas sammanräknande
underkänna dessa valsedlar, då det är
omöjligt för henne att vid tiden för
röstsammanräkningen veta, huruvida en sådan
person inom årets slut ingått i föreningen
eller ej. Därom böra väl dock alla vara
ense, att en person, som har så litet
intresse för föreningen, att han icke ens
bryr sig örn att vara dess medlem, icke
gärna kan anses lämplig att inväljas i
föreningens centralstyrelse. Att så
ändock sker i flera kretsar beror väl på
rent förbiseende eller - gammal vana:
man har förr röstat på en viss person
och fortsätter därmed utan att se efter
i katalogen, om hän finnes kvar i
föreningen, ja, man skrifver på valsedeln
hans gamla titel och adress utan att
bekymra sig om, att han måhända ändrat
bådadera.
Sommarkurserna inför Hallands
läns landsting*. Hr E. Vesterlund, J.
A. Ankar och G. B. Bellman hade hos
Hallands läns landsting motionerat om ett
anslag för fem år af 500 kr. årligen att
(om så syntes, i samråd med
folkskoleinspektören) ulanordnas af
förvaltningsutskottet till 10 skollärare, med företräde
för äldre, med 50 kr. åt hvar för att
bereda dem tillfälle att deltaga i
sommarkurserna i Lund och Uppsala. Utskottet
hade med 4 röster mot 3 tillstyrkt
motionen. Vid ärendets föredragning inom
landstinget uppstod en liflig öfverläggning,
hvilken vi här referera efter tidningen
»Halland».
Hr J. M. Hallengren: Vi slå nu in på en
farlig väg, om vi vilja skaffa folkskollärarne
akademisk bildning. Hade det gällt en repe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
