- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 14:e årg. 1895 /
605

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 46. (724.) 13 november 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 46

SVENSK LÄRARETIDNING.

605

samlingen rätt i öfverensstämmelse med
gällande förordning inlösa det äskade
jordområdet och detsamma genast tillträda.

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.

Förslag till folkskolläraretjänster.

Barne-kretsen = centralstyrelsen.

Lödöse-Torskogskretsen: dito.

Växjö-kretsen: dito.

Har j äger s-kretsen: dito.

Åhus-kretsen: dito.

Mellersta Upplands-kretsen: dito.

Kungsbacka-kretsen: 1) Ja. 2)-5) Intet
yttrande afgafs. 6) Öfverlämnades åt
centralstyrelsen.

N. Ångermanlands-kretsen: 1) Ja. 2)
Oförvitliga tjänsteår, seminariebetyg och
tjänstgöringsbetyg. 6) Senast inom 14
dagar. 4) Skicklighet, nit och sedligt
uppförande. 5) Bestämda betygsgrader. 6)
Uppdrogs åt centralstyrelsen.

Älfkarleby-kretsen har i afseende på
frågan 2) förklarat sig anse folkskolestadgans
nuvarande lydelse böra bibehållas och
därtill fogas ett tillägg af innehåll, att äfven
tjänsteåren böra tagas i betraktande.
Under öfverläggningen framhöll komminister
Hultin det betänkliga uti att borttaga
gudsfruktan och sedlighet såsom första
kompetensvillkor (hans misstag häruti
påvisades sedermera), hvarjämte han förklarade,
att bakom det hela låge någon hemlig
afsikt, för hvilken man i tid borde taga sig
till vara.

Billigare resor för lärare.

Barne kretsen önskar 50 % nedsättning i
biljettpriset å statens och enskilda
järnvägar, då resan utsträckes till minst 150
km.

. Harjagers-kretsen menar, att frågan bast
löses genom zontariff.

Kungsbacka-kretsen har uttalat sig för
största möjliga nedsättning i
resekostnaden.

Åhus-kretsen: dito.

Mellersta Upplands-kretsen vill hafva 75 %
nedsättning.

N. Ångermanlands-kretsen vill hafva fria
resor inom det egna landskapet samt till
och från skolmöten; för öfrigt 50 %
nedsättning.

Lödöse-Torskogs-kretsen anser, att utom
högsta möjliga nedsättning å järnvägs- och
ångbåtslinjer borde lärarekåren beredas
tillfälle att mot nedsatt afgift blifva
medlemmar af Svenska turistföreningen.

Älfkarleby-kretsen önskar nedsatta
biljettpris men anser den, som kommer i
åtnjutande däraf, skyldig att till
vederbörande aflämna en kortfattad berättelse.

Växjö-kretsen vill hafva 50 % nedsättning
både å vanliga biljetter och å
rundresebiljetter.

Motioner.
5. Resenedsättning vid skolutfärder.

Vid Ströfvelstorps-kretsens möte den 21
september tillsattes en kommitté med
uppdrag att ingå till centralstyrelsen med
motion om prisnedsättning vid resor å
statens järnvägar för klasser af barn vid
folkskolan. Motionen har nu inkommit
till centralstyrelsen och är af följande
lydelse:

Om undervisningen i våra skolor skall leda
till ett verkligt godt resultat, måste den utgå
från åskådning och den sinnliga erfarenheten.
Den, som först med full klarhet framhöll detta,
var Amos Gomenius. Han har tydligt uttalat
de sinnliga iakttagelsernas betydelse för
själslifvet i följande ord: »Hvad synen, hörseln,
lukten, smaken och känseln förvärfvar mig,
det är liksom sigill, hvarmed bilden af
föremålet intryckes i hjärnan, och det sä, att den
blifver kvar t. o. m. om föremålet är långt
borta, så att det ej kan förnimmas af våra
sinnen.» Därför framställer han ock för
undervisningen följande regel: »Framför allt öfve
man sinnena med reellåskådning, med
betraktande af sakerna. Undervisningen blir klar
och fast, om de förnimbara tingen rätt
framställas för sinnena, på det man må rätt
uppfatta dem med förståndet. Jag säger det
och upprepar det med hög stämma, att detta
är grundstödet för alla andra stycken. Det är
ingenting i förståndet, om det ej förut varit i
sinnet. Man bör bringa föremålen nära
sinnena: det synbara nära ögonen, det hörbara
nära öronen, det, som kan förnimmas med
smaken, nära smaksinnet, och det, som är
förnimbart med känseln, nära organet för
känselförnimmelserna. Ur åskådandet utvecklar
sig det säkra vetandet.»

Enär man har insett denna sanning, så har
man ock i våra skolor anskaffat och använder
flera olika slags åskådningsmateriel, bestående
af taflor, modeller, apparater och
naturalie-samlingar m. m. Men hvad som kan
hopsamlas inom skolans fyra väggar, kan
uppenbarligen ej vara tillräckligt, ty äfven vid
användningen af sagda åskådningsmateriel
erhållas ofta ganska dunkla och oklara
föreställningar, och resultatet af undervisningen
blifver därför ofta endast minnesläxor och ord
kram. Man har därför börjat föra barnen ut
i naturen och ställa dem ansikte mot ansikte
med de verkliga tingen. Genom dessa
skol-färder kunna de unga få klara föreställningar
om förhållanden och föremål, som ofta
omnämnas vid undervisningen, såsom fabriker,
grufvor, fästningar, fartyg o. d. Under dylika
resor skarpes iakttagelse- och
omdömesförmågan, sinnet för naturen och det sköna
utbildas, fosterlandskärleken väckes och starkes
genom den på erfarenhet grundade
kännedomen om fäderneslandet. Barnen läras att reda
sig under för dem nya förhållanden, och
resorna hafva ett stärkande och lifvande
inflytande på kroppen.

Redan på 1600-talet insåg en af Tysklands
större pedagoger, August Hermann Francke,
vikten af skolutfärder. Han lät sina elever
gå omkring i verkstäderna för att se på
handt-verkarne i deras arbeten. Men först under
det sista decenniet hafva skolresorna
tillvunnit sig större uppmärksamhet. I Tyskland äro
dylika utfärder ej sällsynta, och äfven i vårt
land har en och annan företagits. En af de
längsta af dessa företogs förliden sommar af
folkskolläraren N. Lundahl i Lund.

Att dessa utfärder ännu äro så sällsynta
har sin orsak i de praktiska svårigheter, som
uppstå vid deras företagande. Det största
hindret är att skaffa medel till betäckandet af
kostnaderna för dylika resor. Visserligen kunde
dessa betydligt nedbringas, om skolor på olika
orter ställde sig i samband med hvarandra
och anskaffade åt hvarandra vid utfärderna
mat och natthärberge. I de skolor, l hvilka
premier af böcker förekomma, kunde dessa
indragas och medlen, som användts därtill,

anslås till Skolresor. Flera af Europas stater,
såsom Schweiz, Hessen, Sachsen-Weimar, hafva
beviljat penningeanslag till dylika utfärder samt
dessutom lämnat prisnedsättning vid resor på
järnväg, I Preussen har man t. o. m. genom
cirkuläret af den 8 juni 1881 stadgat, att
lärjungegrupper af minst 10 personer, läraren
inberäknad, äga att resa på truppbiljett, samt
att lärjungar från de lägsta klasserna endast
behöfva lösa half truppbiljett. Skulle icke
äfven svenska staten kunna på något sätt
befrämja dylika utfärder? Jo, genom att låta
folkskolans barn få samma rättighet i vårt
land, hvilken de nära ett och ett halft
decennium ägt i Preussen, skulle staten utan någon
egentlig uppoffring kunna göra detta. Snarare
skulle den genom dessa studieresor göra en
ekonomisk vinst, enär många resor genom
nämda prisnedsättning skulle företagas, hvilka
eljest icke hade kommit till stånd. Staten
vunne således härigenom en ekonomisk fördel,
på samma gång som den uppfyllde sin plikt
att befrämja undervisningen i sina egna skolor.
På grund af det ofvan anförda få vi här
med vördsamt anhålla,

att centralstyrelsen för S. A. F. ville till
kretsarnas behandling utsända frågan om
rättighet för folkskolans barn att resa vid
skolutfärder på statens järnvägar i
grupper om 10 stycken, läraren inberäknad, a]
för barn öfver 72 dr på truppbiljett, b] för
barn under 12 år på half truppbiljett,

att, om frågan blifver af kretsarna antagen,
centralstyrelsen då ville vidtaga de åtgärder,
som kunna anses lämpliga för frågans
verkliga lösning.

Ströfvelstorp den 24 oktober 1895.
Å Ströfvelstorps kretsförenings vägnar:

M. J. Martinsson. S. M. Tullberg.
J. Petersson.

Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.

(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)

Söderhamn: Flaggdagar fastställdes. Om
fortsättningsskolan uppstod en liflig diskussion.
Frågan inleddes af förste läraren M. A.
Karlsson, som framhöll, att fortsättningsskolan för
att motsvara sitt ändamål ej borde vara en
repetitionsskola utan en verklig öfverbyggnad
på folkskolan, och endast barn med goda
afgångsbetyg från folkskolan i densamma
mottagas. Ämnen, som särskildt intressera
barnen, vore teckning och bokföring.
Kristendomsundervisningen borde meddelas så, att den
tilltalade barnens hjärta och pliktkänsla. Den
hos ungdomen ofta förekommande råheten
skulle därigenom motarbetas. Vid
undervisningen i modersmålet borde uppsättande af
bref och affärsskrifvelser förekomma. Vid
undervisningen i naturkunnighet borde
hälsolä-ran uppmärksammas. Skolrådet beslöt, att ett
ex. af professor R. Tigerstedts föreläsningar i
hälsolära skulle inköpas och tillställas hvarje
fortsättningsskola.

Från oktoberkyrkostämmorna.

(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)

Växjö: Kommitterades förslag om inrättande
af skolkök och Skolbad vid folkskolan mottogs
välvilligt af stämman. Alla framhöllo
skolkökens betydelse och nytta, dock ansågs att
skolrådet först borde yttra sig i frågan. Detta
blef äfven stämmans beslut. Man hoppas
emellertid, att ett skolkök under närmaste
framtiden kommer till stånd.

Luleå: Folkskollärarinnan Karolina Bodeils
ansökan att, om hon nu från tjänsten afginge,
erhålla det tillskott 17 %, som erfordrades för
full pension, bifölls af stämman.

Bringetofta, JÖnk.: Tvä fortsättningsskolor
skola inrättas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free