Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (729.) 18 december 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 51
SVENSK LÄRAKETIDNING.
681
ning häraf ber jag få förändra mitt förslag
därhän, att mötet ej måtte definitivt förorda
de däruti yrkade åtgärderna utan endast
hemställa till centralstyrelsen att taga dessa under
öfvervägande.
Sedan herr Axel Blomqvist anhållit att
få återtaga sitt yrkande, blef det af hr
Lundahl sålunda ändrade förslaget af
mötet antaget, i afseende på första punkten
enhälligt, i afseende på de öfriga efter
votering med ungefär tre fjärdedelar af de
afgifna rösterna.
Centralstyrelsens årssammanträde
för 1896 tager sin början fredagen den 3
inst, januari kl. 10 f. ni.
Föredragningslistan har följande utseende:
I. Ärenden of g jorda af kretsarna 1895.
1. Ändrade grunder för upprättande af
förslag till folkskolläraretjänst.
2. Lättare tillfälle för lärarekåren att genom
resor lära känna vårt land.
II. Framställningar från ombudsmötet 1895.
3. Förändringar i föreningsarbetets
anordning.
4 Medlemsafgiftens höjande.
5. Samverkan med andra lands allmänna
folkskollärareföreningar.
6. Småskolepersonalens rättsliga ställning.
III. Ärenden under fortsatt behandling.
7. Folkskolans plats i vårt skolsystem.
8. Lärarebildningens höjande (inkl.
Införande af en begynnelsekurs i tyska språket vid
seminarierna).
9. Lärarebibliotek.
10. Den fortsatta undervisningen.
11. Lärjungebibliotek.
12. Likformiga skolbetyg. (Motion af
Markernas krets.)
13. Undervisningsmateriel för folkskolan.
14 Bättre bibliska planscher.
15. Materialbidrag till en svenska
folkundervisningens historia.
16. Lönefrågan.
17. Högre pension från änke- och
pupillkassan.
18. Kännedom om änke- och pupillkassans
ställning samt inflytande på dess ledning.
IV. Motioner inkomna under 1895.
19. Högtidlighållande af Pestalozzi minne (hr
Fridtjuv Berg).
20. Anskaffande af eget föreningsorgan (hr
Otto Carlsson).
21. Bildande af en själfhjälpsförening
(Ahus-kretsen).
22. Anskaffande och spridande af
pedagogisk öfversättningslitteratur (Kville-kretsen).
23. Lättnad i resekostnaderna vid
skolut-flykter (Ströfvelstorps-kretsen).
24 Kofodrets ersättande med 100 kr. kontant
(Konga-kretsen).
V. Förvaltningsärenden.
25. Beslut om centralstyrelsens
arbetsordning.
26. De pedagogiska resestipendierna.
27. Stipendiaternas berättelser.
28. Understöd för bevistande af akademiska
feriekurser.
29. Föreningens småskrifter.
30. Föreningens länsombud.
31. Kretsarnas beslut om ansvarsfrihet för
1894
32. Redogörelse för föreningens ekonomi.
33. Kretsarnas beslut om arvoden för 1895.
34 Förslag om arvoden för 1896.
35. Val af tjänstförrättande inom
centralstyrelsen.
36. Fördelning af arbetet för årsskriften 1896.
Nya kretsföreningar.
Västeråskretsens skolförening beslöt
enhälligt vid möte den M dennes att ingå j
såsom krets i Sveriges allmänna
folkskollärareförening. Till styrelse valdes
folkskollärarne P. V. Verkelin (ordförande), J. P.
Malmberg och J. Valter samt lärarinnorna
Lovisa Melin och Anna Stenström. Flera,
nya medlemmar intogos i föreningen.
- Lärare och lärarinnor i Hanebo,
Segerstads och Skogs församlingar inom södra
Helsingland hafva enligt vid möte i
Holmsveden den 30 november fattadt beslut
bildat en krets af Sveriges allmänna
folkskollärareförening. I den nya kretsen, hvars
namn är Södra Helsinglands skolförening,
hafva antecknat sig 12 medlemmar.
Ordförande är folkskolläraren O. Åström i
Holmsveden.
Sedan tidningstaxan för år 1896
nu utkommit, kan prenumeration
å Suensk Läraretidning för nästa
år när som helst uerkställas.
Den bör ske å närmaste
postanstalt ju förr dess hellre och
senast inom den 24 december.
Pr/set är det uanliga - 3
kronor 50 öre för hel årgång.
Från kyrkostämmorna.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Örgryte, Gtbg: Tjänstgöringsskyldigheten för
folkskollärarepersonalen bestämdes till 34|
veckor årligen med 311 timmar i veckan för
lärare och 30 J för lärarinna. Häri är äfven
tiden för bön och bibelläsning samt gymnastik
inberäknad. Hyresersättningen för de gifta
lärarne höjdes från 200 till 250 kr. årligen.
Ordinarie folkskolläraririna erhåller efter 10 års
tjänstgöring ett ålderstillägg af 100 kr.
Tillsynings-lärarearvodet beräknas efter 5 kr. pr skolklass
i terminen. Nytt skolhus skall byggas under
nästa år invid Torpa. Det kommer att
inrymma tre lärosalar samt bostäder för en lärare
och en lärarinna. Säfveåns aktiebolag erbjöd
församlingen kostnadsfri tomt invid gamla
skolhuset samt 2,000 kr. i byggnadshjälp.
Ockelbo, Gflb.: För tillbyggnad af Östby,
skolhus anslog kyrkostämman 5,000 kr.
Huset kommer därefter att innehålla tvänne
lärosalar och slöjdsal samt bostadsrum för
lärare och lärarinna.
G/emminge,Kvist.: Kofodersersättningen höjdes
till 100 kr. för läraren A. P. Engdahl. Förut
har deft utgått efter markegångspris.
Eldsberga^ Hall.: Lönen för folkskolläraren
J. V. Kjellman höjdes till 800 kr. Delaktighet
i pensionsinrättningen skall sökas för samma
belopp. För fortsättnings- och
slöjdundervisningen utgå 300 kr.
Vårdnäs, Östg.: Fortsättnings- och
slöjdskolor komma under nästa år att inrättas vid
församlingens samtliga fyra folkskolor.
Friisla, Älfsb.: Läraren J. S. Norlings lön
höjdes från 700 till 900 kr. samt klockare- och
organistlönen från 200 till 300 kr. Lönen för
småskollärarinnan Vilhelmina Larsson höjdes
till 350 kr.
Rekvirera profnummer af Suensk
Läraretidning för utdelning till
lärare, lärarinnor och skolöänner!
Fås gratis och portofritt.
Litteratur.
Geografisk handatlas öfver jorden,
utarbetad af Edvard Cohrs och Nils Torpson.
Stockholm, Albert Bonnier. Pris inb. 4
kr. 75 öre. - Det är ett arbete, hvars
gedigenhet och rika innehåll man vid första
påseendet knappast mäktar fatta - man
måste studera det närmare för att förstå,
hvilken forskningsmöda, hvilken arbetsflit
och noggrannhet här blifvit använda och
huru stor betydelse detta verk kan få för
det geografiska studiet i vårt land. Det
är det första i sitt slag på vårt språk och
står säkerligen främst i afseende på
noggrannhet, om ock ett och annat namn kan
vara uteglömdt i registret eller en och
annan af småkartorna genom
beteckningssättet pröfvar ögat kanske väl mycket.
Verket har kraft 5 års arbete, men sä
innehåller det ock 36 kartblad i färgtryck med
73 kartor, 116 statistiska kartor,
stadsplaner m. m. i svarttryck, samt en mängd
korta men präktiga geografiska och
statistiska notiser och tabeller och ett väldigt
register.
Här finner den vetgirige nästan allt, hvad
han vill veta - från härens och flottans
rekryteringssätt, aktiva tjänstgöringstid,
freds- och krigsstyrka, budgetens
totalsumma och belopp pr invånare uti hvarje
land, folkens fördelning från språklig och
bekännelsesynpunkt ända ner till huru
många svin, som i hvarje land finnes för
hvart 100-tal af befolkningen. Det enda,
vi förgäfves eftersökt, var statsskuldens
storlek i de olika staterna.
Och kartorna! De framställa svar på
nästan alla frågor. Nederbörd, religion,
is-beläggningstid, hafre- och rågodling,
folktäthet, vingårdar, väfnadsdistrikt,
sockerbruk, tobaksodling, stenkolsfält - allt
möjligt och lite till. Och de äro utförda i
behagliga färger, tydligt tryck - med ett
par undantag "- och lättlästa stilar.
Utrymmet förbjuder närmare detaljer.
Och förvisso är det tillräckligt att på denna
atlas, som är bunden i starkt, vackert band,
fästa deras uppmärksamhet, som hysa
verkligt intresse för geografiens studium.
Att taga kännedom om denna bok är att
bli förtjust i den. Och hvilket billigt pris
i förhållande till hvad den har att bjuda!
H. W-r.
Vägledning i kartritning till skolans tjänst
af Conny Burman, lärare i teckning vid
Stockholms högre latinläroverk å Norrmalm.
Första kursen. Sthm, P. A. Norstedt &
söner (i distr.). Pris 60 öre. - Kartritning
borde alltid förekomma vid
geografiundervisningen. Att densamma öfvas mindre ofta
än önskligt är, torde bero dels därpå, att
tiden för ämnet geografi är knapp, och dels
därpå, att igångsättandet af
kartritningsarbetet är jämförelsevis rätt besvärligt och
kräfver en del materiel, som eljest icke
brukas i skolan. Hr Burm ns
»Vägledning» har till syfte att göra arbetet med
kartritningen mera bekvämt, utan att det
därför behöfver blifva mindre instruktivt.
Enligt hans metod fordras egentligen blott
några pastellkritor, en vaxartad färgpenna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
