Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 15. (745.) 9 april 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 15
rätt).* Anmärkningen godkändes; den
ordinarie ledamotens nej-röst f råndrogs, ’och i
stället uppropades suppleanten. DeDne
röstade ja, hvadan resultatet blef, att det högre
anslaget beviljades med 22 röster mot 21.
Efter denna utgång bibehölls ’det
förutvarande anslaget för den kvinnliga slöjden
med 24 röster mot 21.
Trots alla bemödanden lyckades
kyrkofullmäktige icke åstadkomma större besparing i
utgiftsstaten än 2,400 kronor. Det förut
beslutade uttaxeringsbeloppet, 86 öre, var
således otillräckligt. Kyrkofullmäktige funno
sig (med 31 röster mot 12) nödsakade att
medgifva en ytterligare uttaxering af 4 öre.
Detta slutresultat hade vunnits
väsentligen genom folkskoleöfverstyrelsens fasta
hållning samt genom vaksamhet från
skolvän-nernas sida. Hade här funnits - såsom
kommitterade föreslå - en skolstyrelse,
tillsatt af Skolfullmäktige själfva, skulle nog
utgången blifvit en annan.
Vi hafva något utförligare uppehållit oss
vid de ändlösa Skolstriderna våren och
sommaren 1894, enär detta är den enda gång
»Skolfullmäktige» härstädes haft att afgöra
hela budgeten. Dessa strider lämna sålunda
en god inblick i hurudant det normala
tillståndet skulle blifva, ifall kommitterade finge
sin vilja igenom.
Hvartåt Sträfvandena inom dessa
fullmäktige syftar, framgår ock af en under samma
års sommar af en kyrkofullmäktig från Maria
församling väckt motion. I denna yrkades bl. a.,
att skolbarn, fyllda 10 år, skulle åläggas
att rengöra skolsalarna, hugga ved m. m. ;
att undervisningen i läs- och skrifämnena
skulle inskränkas t. ex. med en fjärdedel och
i följd däraf lärareantalet minskas med en
fjärdedel ;
att föräldrar, som inflytta till Stockholm,
medförande skolpliktiga barn, skulle åläggas
särskild skolafgift för barnens undervisning.
Då i motionen hopblandats flera olika
saker och bland annat yrkats sådant, som
endast riksdagen ägde besluta, kunde den
ej föranleda till någon åtgärd. Den står
alltså för närvarande endast som ett talande
vittnesbörd om hvad man skulle söka
genomföra, ifall man hade makt.
^
Efter dessa strider under 1894 var gifvet,
att folkskoleöfverstyrelsen skulle för 1895
års kyrkostämmor söka framlägga ett förslag,
som var sådant, att det kunde antagas af
alla församlingarna, hvarigenom allt
kompromissande med kyrkofullmäktige undvekes.
Öfverstyrelsen lyckades härutinnan.
Enhälligt föreslog den bibehållandet af taxeringen
vid 90 öre. Detta kunde vinnas genom att
endast 20 nya lärarekrafter anställdes (trots en
ökning i barnantalet af 1,200). Samtliga
församlingarna godkände budgetförslaget oför-
*) Anmärkningen gjordes för öfrigt af denna
tidnings utgifvare, som vid den tiden var
kyrkofullmäktig. Han ansågs därefter icke böra
bibehållas vid detta uppdrag. Kedan hösten
efter det han medverkat till att rädda slöjden,
beslöt en husägareförening, att han skulle
uteslutas. Kyrkostämmans ordförande, den för
folkundervisningen så varmt intresserade d:r
Staaff, fick emellertid reda på anloppet och
lyckades den gången hindra detsamma. Nästa
år var d:r Staaff död, och då gick det lätt att
i hans och H:s ställe få invalda två
styrelseledamöter af den omnämda husägareföreningen.
ändradt, hvadan det denna gång - men
endast genom att göra högst väsentliga
inskränkningar på alla håll - lyckades att undgå
att få förslaget under kyrkofullmäktiges
omilda behandling.
*
Efter denna korta, men som det vill
tyckas välbehöfliga repetitionskars i
Stockholms folkskolors pinohistoria under de
senaste nio åren äro egentligen alla
reflexioner öfverflödiga.
Det har sannerligen icke varit något
nöje att ånyo framgräfva dessa
aktstycken, öfver hvilka helst glömskans slöja
borde dragas. Men då man på rent
allvar ifrågasätter, att icke blott Stockholm
utan äfven öfriga större städer i vårt
land skulle begåfvas med dylika
fullmäktige, därtill utrustade med ännu större
makt än de nuvarande, så hafva vi
funnit det vara vår skyldighet att visa,
hvarthän det bär.
Af förestående framgår med önskvärd
tydlighet,
att härvarande kyrkofullmäktige begagnat
alla möjliga tillfällen att göra nedsättningar
i folkskolebudgeten;
att de icke det minsta tagit hänsyn till
hvad majoriteten af kyrkostämmorna beslutat
utan nästan alltid bestämt den lägsta siffran;
att de icke nöjt sig härmed utan skrifvit
till folkskoleöfverstyrelsen och begärt
ytterligare nedsättningar i kostnaderna för
folkskoleväsendet;
att, om de icke alltid lyckats i sina
afsikter, detta uteslutande berott därpå, att
deras makt varit inskränkt.
Om kyrkofullmäktige härstädes under
dessa nio år haft den makt och
befogenhet, som kommitterade velat gifva
Skolfullmäktige, om de alltså utan alla
inskränkningar haft att bestämma
folkskolebudgeten och att tillsätta folkskolestyrelse,
så skulle vi alldeles säkert icke stått där
vi nu - trots alla ogynnsamma
förhållanden - befinna oss. Vi skulle då haft
en folkskolestyrelse, som i allt gått
kyrko-j fullmäktiges ärenden, som själf föreslagit
väsentliga nedsättningar i budgeten,
slöjdundervisningens borttagande m. m., ja,
vi skulle måhända varit nere vid den så
lifligt åtrådda uttaxeringssiffran 50 öre.
Sannerligen vi förstå, huru en af k.
m:t tillsatt kommitté kunnat med dessa
bedröfliga fakta för ögonen föreslå en
institution sådan som Skolfullmäktige!
Man skall då hafva stirrat sig blind på
de s. k. teoretiska skälen och låtit alla
praktiska hänsyn fara.
Man frågar: Hvarför hafva icke
folkskolevännerna här i hufvudstaden sökt
få annan sammansättning på sina
Skolfullmäktige, då dessa alldeles uppenbart
icke representera majoritetens åsikter?
Svar: försök hafva gjorts upprepade
gånger, men det finnes icke mera än ett
exempel på att det lyckats att få bort
olämpliga kyrkofullmäktige, och det var
i Kungsholms församling för ett par år
sedan. Trots alla uppmaningar i
tidningarna och annorledes har det varit
omöjligt att få upp folk till valen.
Folkskollärarekåren intager ju till dessa
val en mycket grannlaga ställning. På
grund häraf har agitation från det hållet
ej ansetts böra komma i fråga. Någon gång
har det väl händt, att vid kyrkostämma
en folkskollärare föreslagit en kandidat till
kyrkofullmäktig. Men sådant har alltid
upptagits mycket onådigt. Att
lärarekåren inblandade sig i dessa val,
förmenades vara opassande. Ja, vid ett sådant
tillfälle yttrades det t. o. m. offentligt, att
det vore »otillständigt af
folkskollärarekåren, att den vid kyrkostämma deltoge i
afgörandet af folkskolans angelägenheter».
Om för öfrigt från lärarekårens sida en
agitation härvidlag sattes i gång, skulle
ganska visst motpartiet infinna sig ännu
talrikare. Resultatet skulle alldeles
säkert blifva rent motsatt det åsyftade*.
Från det håll, där folkskolan och dess
lärarekår borde hafva sina främsta
bundsförvanter, nämligen från skolbarnens
föräldrar och målsmän, har intet nämnvärdt
intresse hittills varit att påräkna för dessa
val. Trots att kyrkofullmäktige nu i nio
år tyranniserat härvarande folkskolor -
och detta i uppenbar strid mot den
rådande uppfattningen hos den stora
allmänheten – finner sig samma allmänhet
godvilligt uti, att allt flera
folkskolefiender plockas in bland dessa fullmäktige.
Den för folkskolan intresserade
allmänheten anser sig ej hafva råd att en
söckendag offra några timmar för ett val af
kyrkofullmäktige.
Man frågar vidare: Skulle det blifva
bättre, om stadsfullmäktige bestämde
folkskolebudgeten?
Svar: ja, vi tro, att så skulle blifva
fallet åtminstone här i Stockholm.
Stadsfullmäktige skulle alldeles gifvet i långt
högre grad representera den allmänna
uppfattningen inom kommunen, än hvad
kyrkofullmäktige göra. Vid senaste
kyrkofullmäktigevalet i Adolf Fredriks
församling närvoro 10 å 15 personer, hvilka
förut på ett enskildt möte
öfverenskommit, hvilka som skulle väljas. I senaste
stadsfullmäktigevalet deltogo däremot
inom samma församling icke mindre än
976 personer**, och valet föregicks af
offentligt valmöte, besökt af omkring 150
personer, vid hvilket en lång och liflig
debatt fördes om kandidaternas
lämplighet ur fattigvårdssynpunkt, ur
hälsovåVds-synpunkt o. s. v. (naturligtvis icke ur
skolsynpunkt, då stadsfullmäktige f. n.
icke hafva något att härmed beställa).
* Att ingen folkskollärare har eller
någonsin har haft säte i denna korporation är på
grund af det föregående själfklart. För ett
par år sedan föreslogs folkskoleinspektören
till kyrkofullmäktig, men detta ansågs högst
olämpligt, hvadan han föll igenom vid valet.
Vid samma stämma uttalades t. o. rn. den
åsikten, att ingen ledamot af
folkskoleöfverstyrelsen borde tillika få vara medlem af
kyrkofullmäktige för att icke sålunda kunna
- såsom det hette - »obehörigen inverka
på kyrkofullmäktiges beslut».
** I en annan församling aflämnades vid
senaste stadsfullmäktigevalet ända till 1,473
valsedlar. Tror någon, att det är möjligt att
vid ett skolfullmäktigeval få upp ens
tionde-delen af detta antal?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0228.html
