Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40. (770.) 30 september 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undervisning 3,000 kr. Byggnadsanslaget till
idiotanstalten vid Johannesberg höjdes från
30,000 till 32,500 kr. Motion om 500 kronors
anslag årligen under 5 år till
landtmannaskolan i Skara afslogs; likaså en motion om
anslag af 500 kr. till resestipendier åt
folkskollärare.

Litteratur.

Folkskolans koral-psalmbok eller Svenska
psalmboken af konungen gillad och stadfäst
år 1819 jämte öfver 100 såväl en- som
tvåstämmiga melodier i notskrift, hvaraf ett
urval i enkel och lättfattlig rytmisk form.
Öfversikt af högmässogudstjänsten med det
vanligaste af mässan m. m. Utgifven af
N. E. Anjou, organist och folkskollärare,
ex. musiklärare. Femte upplagan.
Stockholm, C. E. Fritzes k. hof bokhandel. Pris
i klotband 75 öre, kart. 60 öre samt i
klotband med evangeliebok 1 kr. –
Synnerligen lämplig för skolbruk genom den
anordningen, att de vanligen använda
psalmerna äro särskildt angifna genom större
stil. Af dessa psalmer äro de, som
normalplanen anvisar, utmärkta med stjärna.
Genom det mycket låga priset bör denna bok
erhålla stor spridning samt sålunda bidraga
till ett allmänt höjande af kyrkosången.

Nytt i bokhandeln.

Lunds stifts 25:e allmänna folkskolläraremöte
i Landskrona den 7, 8 och 9 augusti 1894.
Berättelse utgifven af mötets sekreterare.
Landskrona. 1 kr.

Anteckningar om engelska
uppfostringsanstalter af Gustaf Rundgren, föreståndare för
Stockholms stads uppfostringsanstalt för gossar.

Allmänna historien i berättelser för skolans
lägre klasser af B. Estlander. Medeltiden.
Sthm, P. A. Norstedt & söner. 2 kr. 25 öre.

Lärobok i räkning för småskolor af Anna
Rönström. Lund, Gleerupska
universitetsbokhandeln (i distr.). 1 kr.

Lärobok i geografi för folkskolan och andra
lägre skolor af Erik Bergsten. Sthm, A. V.
Carlson. 2:a omarbetade uppl. 50 öre.

Lärobok i geometri, motsvarande Euklides’
fyra första böcker, af K. Asperén. Sthm, J.
Beckmans förlag, 1 kr.

Kortfattad lärobok i geometri för folkskolan
af A. G. Lundborg. Eskilstuna, Utgifvarens
förlag. 25 öre.

Fransk elementarbok af A. E. Carlberg.
Göteborg, Vettergren & Kerber. Andra
omarbetade uppl. 1 kr, 50 öre.

Engelska vokabler och samtal, till skolornas
tjänst samlade af Lotten Lagerstedt. Gtbg,
N. J. Gumperts bokhandel. 3:e uppl. 75 öre.

Engelsk fortsættelsesbog ved Kirstine
Thaning. Kjöbenhavn, Det nordiske forlag.

Fransk fortsættelsesbog af Jul. Schiött og
Thora Goldschmidt. I. Kjöbenhavn, Det
nordiske forlag.

Från franska folkundervisningsanstalter.
Reseanteckningar af C. O. Arcadius. (Särtryck
ur Tidskrift för folkundervisningen 1896.)

Lärobok i psykologi på empirisk grund af
Hans Larsson. Sthm, P. A. Norstedt &
söner. 75 öre.

Döfstumundervisningens
utveckling.

Med anledning af den nya döfstumlagen
hafva flera döfstumskolor under den senare
tiden kommit till stånd. Under innevarande
månad hafva nya skolbyggnader för
ändamålet invigts i Växjö, Hernösand och
Vänersborg.

Vid invigningen af fjärde
döfstumdistriktets skolbyggnader i Vänersborg den 12
d:s kastade skolans direktör F. Nordin en
blick tillbaka på döfstumundervisningens
utveckling.

Hurudan den döfstummes lott var hos
forntidens folk, därom känna vi föga. Endast
enstaka uttalanden härom förekomma. Af
dessa kunna vi dock sluta oss till, att den
döfstumme måst släpa fram sitt lif i okunnighet
och mörker. Till stor del hade detta sin grund
i en felaktig uppfattning af den döfstummes
natur, i det man ansåg honom oförmögen till
emottagande af någon själsbildning. Till och
med så klart seende män som Aristoteles och
Augustinus hyllade en sådan uppfattning.

Äfven sedan kristendomen vunnit
utbredning inom vår världsdel dröjde det rätt länge,
innan något försök att undervisa en döfstum
förekommer. Det första vi känna är från
England. Omkring år 700 lefde där en
biskop John, som säges hafva undervisat en
döfstum gosse. Efter ytterligare 700 års
förlopp finner man några uttalanden rörande
möjligheten att undervisa sådana barn. Från
slutet af 1500-talet börja dessa försök att blifva
talrikare. Särskildt hafva vi, egendomligt nog,
att anteckna flera sådana ifrån Spanien. Här
finna vi namnen Pedro de Ponce och Juan
Pablo Bonet. Något senare träffa vi i
England John Wallis och i Holland Johan
Konrad Amman. Dessa namn beteckna dock ännu
endast enstaka försök, som gjordes oberoende
af hvarandra.

Först med De l’ Epée i Frankrike och
Heinicke i Tyskland, hvilka båda nästan
samtidigt uppträdde, kan man tala om
skolundervisning för döfstumma. Efter att hafva
undervisat några enstaka döfstumma upprättade
dessa män de första instituten för
döfstumma barn - De l’Epée i Paris omkring år 1770,
Heinicke år 1778. De gingo dock båda ut
från olika grundsatser, i det den förre lade
stor vikt vid åtbörder och i stor utsträckning
använde detta vid undervisningen, den senare
däremot satte som mål att lära den
döfstumme att tala. Redan från denna första tid
daterar sig sålunda den olikhet i åsikter
rörande lämpligaste metoden att undervisa
döfstumma barn, hvilken ännu i viss mån förefinnes.

Vända vi blicken till vårt eget land, finna
vi här det första försöket att undervisa en
döfstum ungefär vid nyss nämda tid, eller vid
slutet af förra århundradet. Det var i det
då med Sverige förbundna Finland, som detta
förekom. Abraham Argillander hette den
man, som utförde detta. Han har i en liten
broschyr, hvilken år 1762 trycktes i vår
vetenskapsakademis handlingar, redogjort för
sin metod. Utan att hafva någon kännedom
om den metod hans föregångare i utlandet
användt, kom han på praktisk väg till en
metod, hvars hufvuddrag ännu följas vid den
s. k. talmetoden.

Om Argillander är att jämföra med dem,
som i utlandet utföra de första försöken att
undervisa döfstumma, så kunna vi såsom
motsvarighet till De l’Epée och Heinicke
uppställa P. A. Borg. År 1807 började han
sysselsätta sig med döfstummas undervisning och
år 1812 upprättade han den första svenska
döfstumskolan å Manilla. Från detta institut
har sedermera intresset för de döfstummas
sak så småningom spridt sig och tagit sig
uttryck i smärre privata anstalter ute i
landsorten. Bland de äldsta är döfstumskolan på
Nya Varfvet i Göteborg, hvilken upprättades
år 1859. Äfven inom Älfsborgs län
upprättades i Vänersborg tidigt en skola. Det
visade sig dock allt mera, att hvad man på
enskild väg uträttade för de döfstumma ej var
tillräckligt. Det behöfdes ett kraftigt
understöd från statens sida. Detta kom genom
den af regering och riksdag antagna lagen
om döfstumundervisningen af år 1889.

Sedan stat, riksdag och landsting tagit sig
an de döfstummas undervisning, så har ock
denna under de senare åren raskt
utvecklats. Ett talande bevis på nyssnämda
myndigheters frikostighet är dessa storartade
byggnader, som i dag invigas.

Dödsfall.

Josefina Hallberg d.
Småskollärarinnan fröken Josefina Hallberg i
Vassända-Naglum afled den 15 d:s något mer än 23
år gammal. I sin skola och församling var
hon mycket omtyckt, och hennes död
ändade en särdeles lofvande lärarinnebana.

–l.

Utlandet.

Tysklands allmänna lärareförening
firar den 28 instundande december sitt
25-års-jubileum.

Skolkök äro nu inrättade i icke mindre
än 82 tyska städer, och man står i begrepp
att anordna dylika i ännu 21 städer.

Bayerns lärareförening, grundad i
början på 1860-talet, hade år 1862 ett
medlemsantal af 1,500, år 1867 växte det till 5,000,
år 1872 till 10,000; och innevarande år
räknar föreningen ett medlemsantal af 15,584.

Vonheims folkhögskola, Kristofer Bruuns
skapelse, skall nu upphöra efter att ha ägt
bestånd sedan år 1867. Skolan har under
dessa nära 30 år besökts af 1,100 elever.
Lika många lärare och lärarinnor hafva
deltagit i lärarekurserna därstädes. Bruun har
som ledare af denna folkupplysningsanstalt
utöfvat ett ganska stort inflytande. Nu är
han som bekant präst i Kristiania.

Breflåda.

(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress lämnas utan afseende.)

360. Oviss. (J.) 1) Nej, om obotlig
sjukdom ej föreligger, fordras för pension minst
25 tjänsteår, äfven om lefnadsåren äro aldrig
så många. 2) Nej. 3) Intyg härom bör
kunna lämnas af ännu lefvande
skolrådsledamöter och församlingsmedlemmar.

361. G. V. L. 1) Ja, ersättning kan
vägras. Församlingen är berättigad lämna
vedbrand in natura. 2) Härom våga vi ej med
bestämdhet yttra oss. Troligt är, att
församlingen härvidlag har rätt.

362. P. O. S-m. Nej, ett svar i den
riktningen har säkert aldrig stått i denna tidning.
(Möjligen har Ni läst ett dylikt felaktigt svar
i någon annan tidning.)

363. P. 1) Enligt flera k. m:ts utslag hafva
lärare blifvit tilldömda 1,020 kilogram hö och
lika mycket halm äfvensom sommarbete för
en ko. Se särskildt denna tidning n:r 40 år
1894! 2) Beror väsentligen på, huru
skolrådet själft uppgifvit i sina inlagor till
pensionsinrättningen.

364. Rättvis. 1) Icke i mindre
dimensioner än s. k. kortfamnar. 2) Se denna tidning
n:r 50 år 1882!

365. H-k. 1) Nej. 2) Nej.

366. Z. 1) Om, såsom Ni säger, hela
antalet skolrådsledamöter är 9, och 4 ledamöter
utom ordföranden äro närvarande, så är ju
skolrådet lagligen beslutmässigt. 2) För 1896,
men medlemmarna inkomma först i den
katalog, som tryckes 1897 och som gäller från
den 31 dec. 1896. 3) Har härtill rättighet.
Några ex. af årsskriften kunna efter
rekvisition erhållas. 4) Under 1897. (Afgiften
erlägges nämligen året förut.)

367. 7-årig prenumerant. Härom inga
lagbestämmelser eller prejudikat.

368. Skolrådsordförande. Fullmakt kan
utfärdas från annan tid än 1 januari och 1 juli,
om skolrådet sådant medgifver, ja t. o. m.
från valdagen. Om den valde t. ex. är
vikarie på platsen, kan han ju genast tillträda