Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 43. (773.) 21 oktober 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 43
Den förre lämnade en allmän öfversikt
af Danmarks skolväsen.
De danska skolorna, yttrade han, kunna
delas i två stora grupper: skolor utan examen
och examensskolor. Till den förra gruppen
höra »landsby»skolorna och »köbstad» skolorna,
hvilka till öfvervägande del äro offentliga.
Den senare gruppen utgöres af realskolor och
latinskolor, hvilka företrädesvis äro privata.
Af dessa skolors lärjungar besöka 67 %
»lands-by »skolorna, 29 % »köbstad»skolorna, 3 %
realskolorna och l % latinskolorna,
»Landsby»skolorna ordnades genom en år
1814 utgifven lag. Denna var för sin tid
förträfflig och ställde målet högt, men dess
fordringar blefvo till en början endast i ringa
inan förverkligade. I de första skolorna var
skolgången ytterst dålig och lärarepersonalen
ej vuxen sin uppgift. Numera äro emellertid
dessa förhållanden betydligt förbättrade,
obligatorisk skolgång för barn i åldern 7-14 år
är nu en verklighet, och ett nytt dugande
lärarestånd har trädt i det gamlas ställe.
Likväl finnas ännu betänkliga brister. I
omkring 80 % Sif dessa skolor äro lärjungarna
fördelade i endast två klasser, hvilka
undervisas af samma lärare och besöka skolan blott
hvarannan dag. Ekonomiska svårigheter
hindra genomförandet af en fullständig
klassindelning. De danska bönderna äro frikostiga
gent emot folkhögskolan men sparsamma i
fråga om anslag till folkskolan. En annan
brist är, att inspektionen öfver skolorna
hand-hafves af prästerskapet och ej af fackmän.
De mest framträdande företeelserna på dessa
skolors område äro dels sträfvandet att i allt
vidsträcktare grad använda lärarinnor i
skolans tjänst och dels ett energiskt arbete för
utvidgad lärareutbildning samt förbättrande
af lärarekårens ekonomiska förhållanden. För
vinnande af sist nämda syfte framlade
regeringen förlidet år ett lagförslag, hvilket
visserligen då föll på grund däraf, att det i viss mån
inskränkte befolkningens inflytande på
tillsättningen af lärare, men som dock har stora
utsikter att i en nära framtid blifva antaget.
»Köbstad-»skolorna förete stor olikhet. Högst
stå de i Köbenhavn. I dessa senare är
fullständig klassindelning genomförd. Dock
finnas endast sex klasser jämte en s. k.
afgångs-klass med undervisning i tyska, matematik,
naturlära o. s. v. Under de sista 20 åren hafva
stora framsteg gjorts; förträffliga
skolbyggnader hafva uppförts, och lärarekåren har
betydligt ökats, så att den numera uppgår till
omkring 500 lärare och 600 lärarinnor. Hvad
som återstår att önska är dels en grundligare
behandling af de redan nu förekommande
undervisningsämnena och dels upptagande af nya
sådana. Det social-demokratiska inflytandet
inom den borgerliga representationen har hvad
skolorna beträffar icke haft något olyckligt
inflytande. Tvärtom har nian detta att tacka
för införandet af slöjd som undervisningsämne
och för upprättandet af fortsättningsskolor.
Realskolorna äro rena kunskapsskolor och
föra sina lärjungar till den s. k. »almindelig
forberedelsesexamen», hvilken aflägges vid
åldern 15-16 år och utgör villkor för
vinnande af anställning på en mängd praktiska
lef-nadsbanor: vid post, telegraf, järnväg, apotek
o. s. v. På samma gång gifva dessa skolor
en ganska god allmänbildning.
.Latinskolorna leda sina lärjungar framåt på
på tvänne vägar. På den ena äro matematik
och naturvetenskap hufvudämnena, på den
andra de klassiska språken: latinet och
grekiskan. Med denna skolans tvådelning råder
allmänt missnöje. Alla önska en reform, men
man kan ej enas om, i hvilken riktning den bör
gå, eller hur den bör genomföras, och de nu
rådande förhållandena komma därför
säkerligen att länge blifva beståndande.
Man är alltså hänvisad till att med den
nuvarande anordningen söka vinna bästa möjliga
resultat. För den skull bortrensar man så
småningom allt mer af det, som endast afser
formalistisk bildning, och ersätter detta med
sådant, som äger realt andligt innehåll. Vid
undervisningen i de klassiska språken söker
man sålunda väcka lärjungarnas intresse för
den klassiska litteraturens innehåll, hvarige
nom denna undervisning kan bli i verklig
mening utvecklande, och vid
historieundervisningen lägger man allt större vikt vid
kulturförhållandena. I denna riktning hafva
betydande framsteg gjorts.
Talaren slutade sitt föredrag med ett
uttalande om önskvärdheten af ett samarbete
mellan de pedagogiska sällskapen i
Stockholm och Köbenhavn.
*
D:r E. Slomann redogjorde för den i
Danmark starkt utvecklade privata
skolverksamheten.
Det privata initiativet har gjort sig gällande
på alla de olika skolområdena. På
»landsby»-skolans område har den grundtvigska
rörelsen framkallat de s. k. grundtvigska friskolorna.
Dessa äro förpliktade att bibringa sina
lärjungar ett visst minimum af kunskaper, och
de stå i detta afseende under de offentliga
skolornas kontroll men intaga för öfrigt en
fullt fri ställning. Grunden till deras
upprättande var föräldrarnas önskan, att den
religionsundervisning, barnen mottogo i
skolan, måtte stå i öfverensstämmelse med den
religiösa riktningen i hemmen.
Äfven i städerna finnas privatskolor, hvilka
blott meddela elementära kunskaper. De höra
dock icke till de bättre och hafva sin grund
hufvudsakligen i föräldrarnas fåfänga.
Realskolorna äro allesammans privatskolor.
Latinskolorna voro ursprungligen statsskolor.
Numera finnas dock endast ett tiotal af staten
underhållna latinskolor. Alla de öfriga äro
privata, ehuru en del af dem hafva understöd
af stat och kommun.
Hvilken betydelse har då denna privata
skolverksamhet ?
Gifvet är, att den frihet vid undervisningens
anordnande, som inom de privata skolorna
är rådande, skall medföra stora fördelar.
Visserligen inskränkes denna frihet i betydlig
grad därigenom, att hemmens fordringar tvinga
äfven dessa skolor att uppställa en examen
såsom slutmål, men med afseende på
metoder, ämnenas ordningsföljd, timfördelning
o. dyl. äro de icke bundna af några
föreskrifter. De privata skolorna bereda härigenom
tillfälle för de pedagogiska förmågorna att
förverkliga sina idéer och att samla omkring
sig hängifna lärarekrafter till framgångsrikt
samarbete för ungdomens bästa. Dessa
skolor kunna därför frigöra sig från den
stelhet och ämbetsmannamässighet, som
vidlåder statsskolorna, samt verka såsom
banbrytare i olika riktningar.
Erkännas må, att denna frihet kan
medföra en viss löshet i anordningar och
undervisning, hvartill äfven den stora omsättning
af lärarekrafter, som vid dessa skolor alltid
förefinnes, i sin mån bidrager. Detta senare
förhållande sträfva dock privatskolorna
numera att förekomma genom att så starkt som
möjligt söka binda sina lärare vid sig.
De privata skolorna utgöra också så godt
som de enda utbildningsanstalterna för lärare.
För erhållande af anställning vid
statsläroverken kräfves visserligen en
»skoleembeds-examen», men för denna fordras ingen
veten-skapligt-pedagogisk kurs, intet profår, ingen
metodisk utbildning. Det privata intresset
och initiativet har i detta hänseende försvagat
myndigheternas. Med afseende på metoder,
undervisningsplaner o. dyl. hafva vi därför i
Danmark kommit efter, och vi känna med
oss, att vi härutinnan hafva mycket att lära
af de svenska skolorna.
Båda föredragen hälsades af sällskapets
talrikt närvarande ledamöter med lifligt bifall.
Från oktoberkyrkostämmorna.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Vassånda-Naglum, Älfsb.: En ny folkskola
skall inrättas i Strömslund.
Värmdö, Sthm: Kofodersersättningen skall
hädanefter utgå med 100 kr.
Småskollärarinnornas löner höjdes från 350 till 400 kr.
Kolbäck’, Vstm.: Lönen för lärarinnan vid
nyinrättade mellanskolan vid Näslund skall
utgå med 400 kr. pr år samt 50 kr. i
ersättning för undervisning i kvinnlig slöjd.
S:t Lars, Östg.: Samtliga slöjdlärarinnorna
tillerkändes en löneförhöjning af 30 kr.
Hemmesdynge, Mim.: Orgel till ett pris af
300 kr. skall inköpas för folkskolan.
Björskog, Vstm.: Kofodersersättningen
höjdes till 100 kr.
Eda, Vrml.: En ny småskola skall inrättas
vid Charlottenberg och ett nytt skolhus
uppbyggas därstädes.
Åhus, Krist.: Slöjdskola för flickor skall
inrättas.
Endfcer, Vstm : Dito.
Litteratur.
Hemmet och skolan. Några ord till
menige man af Ivar Hultin, komminister. -
På ett varmhjärtadt sätt tager författaren
till orda för att åvägabringa ett godt
förhållande mellan hem och skola och uppmanar
för den skull föräldrar och målsmän till ett
mera aktivt intresse för barnens skolarbete.
Det lilla innehållsrika häftet rekommenderas
till en hvar.
FRIA ORD.
Blanka vapen.
Då red. af Sv. Ltg synes vara hågad att
hålla tidningens spalter öppna för en
fortsättning af den vid Stockholms
folkskollärareförenings sammanträde den 26 sistl.
september förda diskussionen öfver tidningsfrågan,
vågar undertecknad härmed hemställa,
huruvida det icke vore tidningen värdigare och
för frågans utredning lämpligare att som
grund för denna diskussion lägga de
anföranden i sak - fullständigt och korrekt
återgifna -, som höllos vid nämda möte, än att
grunda densamma på ett referat, som i hög
grad påminner om en viss potentats sätt att
läsa bibeln.
Tidningens läsare och vänner äro utan
tvifvel mera betjänta af att få kännedom om de
skäl, som anfördes för och emot förslaget om
eget föreningsorgan, än af att se, huru en del
insändare - hvilkas opus man med
anledning af ett af tidningens främste medarbetare
vid ofvannämda sammanträde fälldt yttrande
lätt skulle kunna misstänka vara tillverkade
på redaktionsbyrån - i mycket
genomskinlig afsikt sökt slå mynt af ur sitt rätta
sammanhang lösryckta, ofta stympade eller på
annat sätt mindre korrekta uttryck.
Vill Sv. Ltg bibehålla det förtroende den
hittills ägt att vara en icke blott oförskräckt
utan äfven ärlig och sanningsälskande kämpe
i upplysningens tjänst, så bör den äfven i
denna strid använda blanka vapen.
Skulle red. bifalla mitt förslag, är jag villig
att när som helst ställa mitt
inledningsanförande till förfogande och detta så mycket
hellre, som jag icke känner mig hågad att
börja en serie »beriktiganden» af och
»försvar» för vissa spridda uttryck.
Stockholm den 17 oktober 1896.
Oskar Stenberg,
#
Med anledning af förestående skola vi
erinra därom, att hr Stenbergs anförande
är i denna tidning refereradt sålunda:
»För ett jakande svar å första frågan samt
för de öfriga frågornas hänskjutande till en
utredningskommitté talade hr O. Stenberg,
som ansåg, att S. A. F. måste bereda sig på
den eventualiteten, att Svensk Läraretidning
blefve itedlagd eller komme i sådana händer,
att den ej mer vore ett stöd för föreningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0610.html
