Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51 (A). (781.) 16 december 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
726
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 51
Stockholmsutställningen 1897. För
att sätta direktionen öfver Gymnastiska
centralinstitutet och styrelsen för Chalmers’
tekniska läroanstalt i Göteborg i tillfälle
att i väsentlig öfverensstämmelse med
framlagda planer deltaga i utställningen har k. m:t
beviljat anslag dels af 1,000 kr. till sagda
direktion och dels af 500 kr. till nämda styrelse.
Yidare har k. m:t för att sätta
nedan-nämda personer i tillfälle att vid
utställningen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
uppgjorda och för k. m:t framlagda förslag
anordna utställningar af föremål, hörande till
undervisningsväsendet, beviljat:
åt folkskoleinspektören C. G. Bergman för
bestridande af kostnaderna för folkskolornas
representerande vid utställningen 1,200 kr.;
åt kollegan vid Östermalms allmänna läroverk
N. G. V. Lagerstedt för anordnande af en
utställning af pedagogisk litteratur m. m. 1,000
kr.; åt biträdande föreståndarinnan vid den
med högre lärarinneseminarium i Stockholm
förenade normalskolan för flickor Hilda
Caselli och fil. d:r Ellen Fries för flickskolornas
deltagande i utställningen 900 kr. samt åt
rektorn vid tekniska skolan i Stockholm B.
V. Adler för anordnande af de tekniska
skolornas utställning 1,200 kr.
Därjämte har k. m:t åt nedannämda
tekniska läroanstalter anvisat följande belopp j
såsom resekostnadsbidrag åt lärare vid
ifrågavarande läroanstalter, företrädesvis i de
praktiska läroämnena, äfvensom åt verkmästare
vid anstalterna eller därmed likstälda
personer i ändamål att sätta dem i tillfälle att för
studier och iakttagelser besöka utställningen:
för Chalmers’ tekniska läroanstalt i
Göteborg 600 kr.; för tekniska elementarskolan i
Norrköping samt Ebersteinska söndags- och
aftonskolan därstädes 250 kr.; för tekniska
elementarskolan i Malmö 375 kr.; för d:o i
Örebro 350 kr.; samt för d:o i Borås 200 kr.;
ägande de särskilda anstalternas styrelser att
häraf efter bepröfvande till vederbörande
utdela bidrag i poster af högst 75 kr.
Nästa allmänna svenska
folkskolläraremöte. Vid Norrköpingskretsens möte
i lördags upplästes ett utlåtande från den
kommitté, som haft att förbereda frågan om
huruvida tolfte allmänna svenska
folkskolläraremötet kan hållas i Norrköping.
Kommittén anser, att mycket stora svårigheter
förefinnas för anordnandet af detsamma i
enlighet med de fordringar, som numera
ställas på möten af detta slag, men anser
sig dock böra tillstyrka föreningen att
mottaga detsamma. Definitivt beslut i frågan
skall fattas vid ett extra möte i början af
vårterminen.
Ett Skolkarehem kan med det snaraste
väntas komma till stånd här i hufvudstaden.
Såsom förut omtalats ingick
folkskoleöfverstyrelsen i början af året med en
framställning i ämnet dels till kyrkostämmorna,
dels till fattigvårdsnämden. Kyrkostämmorna
beviljade för sin del hvad öfverstyrelsen
begärt eller till lokalhyra för ett dylikt hem
1,200 kr. Nu har äfven fattigvårdsnämden
medgifvit, att för hvarje i hemmet intagen
gosse, hvars föräldrar äro fattiga, får af
kommunens medel utgå l kr. pr dag till
bestridande af kostnaderna för föda, beklädnad
och vård i öfrigt.
Skolkarehemmet kommer att förläggas till
det s. k. Blecktornet på Södermalm, där nu
ett barnhem är inrymdt (barnen i detta
komma att utackorderas). Till föreståndare
kommer att antagas någon vid folkskolorna
anställd ordinarie lärare, som utöfver sin
vanliga lön skall åtnjuta bostad, bränsle och
lyse samt ett arvode af 500 kronor.
Till stadsfullmäktige hafva omvalts
förste läraren P. Aug. Pettersson i
Eskilstuna samt folkskollärarne Gust. Johnsson i
Göteborg, S. Sandquist i Halmstad (ined
högsta röstetalet) och J. Holmkvist i
Västervik. I Falun nyvaldes privatläraren,
folkskolläraren E. Hedblom.
Vid stadsfullmäktigeval i Örebro kommo
folkskollärarne A. Fridén och A. Rosander
bland de i röstetal närmast varande.
Tre kvinnliga skolrådsledamöter
invaldes under förra veckan i Kungsbacka
skolråd, nämligen fruarna Augusta Svahn och
Astrid Maria Byrman samt fröken Olga
Tomander.
Vi begagna tillfället beriktiga en uppgift,
som i förra månaden var synlig i flera
tidningar. Det uppgafs då, att Svensk
Läraretidning skulle haft en »förhastad notis»
därom, att »tre kvinnor blifvit invalda i
Kungsbacka skolråd». Någon sådan notis har icke
förrän i dag stått i denna tidning.
Föräldramöten hafva ytterligare
anordnats i Göteborg. Den 8 d:s hölls ett
dylikt talrikt besökt möte i skolhuset vid
Djurgårdsgatan. Bland de närvarande
märktes församlingens prästerskap samt
folkskoleinspektören.
Öfverläraren J. A. Elfström inledde frågan:
»Huru åstadkomma en god samverkan mellan
hem och skola?» Han betonade därvid, huru
nödvändigt det är för ett godt och
fruktbärande samarbete, att ömsesidigt förtroende är
rådande. En mängd eljest oundvikliga
missförstånd kunde därmed utjämnas.
Därefter talade pastor Laurén om
lydnadsplikten, att barnen böra vänjas in i denna,
samt att hem och skola icke på något sätt
må förringa hvarandras myndighet. I skolan
läres och inskärpen fjärde budet; må detta
också ske och tillämpning däraf verkställas i
hemmen.
Till sist inanade d:r Ambrosius föräldrarna
till öfvervakande af barnens läxläsning.
Sistlidna söndag hölls föräldramöte i
Fjällgatans skolhus, hvarvid folkskolläraren A.
Rosén inledde frågan: »Hvad bör anses
såsom villkor för en god samverkan mellan
hem och skola?»
- I Hudiksvall hade den 9 d:s
anordnats ett föräldramöte, vid hvilket
folkskolläraren E. Vestberg höll föredrag om
hemmens förberedande undervisning.
Af stor vikt vore hemmets uppgift att lära
barnen tala rent. Ofta kunde de ej detta vid
inträdet i skolan, ehuru ej organiska fel
före-låge. Orsaken härtill vore, att man tilläte
barnet att jollra allt för länge, och att man
vid sitt tilltal till barnen använde samma
jollrande. Barnen förstode bäst ett klart och
rent språk, och borde man genom ett tydligt
tilltal gifva dem det föredöme, som de hade
att rätta sig efter.
Därefter gåfvos anvisningar, huru
föräldrarna genom att påpeka särskilda bokstäfver
å skyltar, i böcker eller tidningar så
småningom kunde på ett behändigt sätt lära de
små barnen bokstäfverna, samt huru på
liknande sätt de enklaste talbegreppen kunde
bibringas dem.
- Föräldramöte hölls den 8 d:s i
Karlskrona. Kyrkoherden C. A. Andersson
talade öfver ämnet: »Barnens sedliga
uppfostran i hem och skola.» I den härpå
följande diskussionen deltogo flera af
barnens fäder, och uttryckte dessa sin glädje
öfver, att möten af detta slag kommit till
stånd. Lektor Schlyter framhöll tvänne hos
uppfostrare ej ovanliga fel: att i känslan af
oförmåga gifva allt förloradt eller att i
egenkärlek öfverskatta sig själf. - Som ett
medel att nå de för skolan likgiltiga
föräldrarna skall utdelas en liten skrift:
»Hälsning från skolan till hemmet.»
Om hygienen i folkskolan öfverlade
Södra Västmanlands lärareförening vid sitt
vintermöte i Köping den 5 d:s. Ämnet
inleddes af folkskolläraren L. Hellqvist i
Björskog, hvarefter ett stort antal lärare
och lärarinnor yttrade sig i denna
folkskolans lifsfråga. Under diskussionen
framhölls bland annat följande:
De svenska landsbygdsskolornas svagaste
punkt, hygieniskt sedt, vore skolluftens
hälso-vidriga beskaffenhet genom bristande
renhållning i skolsalarna, genom införandet af
väldiga massor af smuts m. m. medelst
skodonen från landsvägarna, hvilken Orenlighet
sedan pulvriseras till damm, som insupes i
lungorna, vidare genom utsöndringarna från de
innevarandes hud och lungor och dessutom
genom barnens stundom fuktiga kläder m. in.
samt genom matkorgarnes förvaring inne i
skolrummet, genom allt för stort barnantal
m. fl. samverkande orsaker.
Af hälsoskäl vore det icke blott förkastligt
utan rent af ett upprörande brott mot barnen
att låta dem förrätta städningen i skolorna,
ty genom de massor af damm, som därunder
inandas i de späda lungorna, lägges med
säkerhet grunden till en stor mängd af de
sjukdomar, som kanhända först efter en längre
följd af år framträda i sitt fullt utvecklade
stadium, men som aldrig uteblifva. Det
framhölls såsom vardt att ihågkommas, att
skolråden icke hafva den allra ringaste lagliga
rätt att ålägga barnen detta hälsoförstörande
och sjukdomsframbringande arbete, om blott
föräldrarna däremot protestera.
Skolans renhållning hade en icke ringa
uppfostrande betydelse, ty i skolan borde det
uppväxande släktet vänja sig vid och lära sig
den renlighet, hvars stora betydelse kanske
särskildt landsbygdens invånare alldeles icke
ännu lärt sig inse. Om det framtida släktet
på landsbygden skall kunna gå en i afseende
på hälsovården ljusare framtid till mötes,
måste reformer vidtagas och dessa börja i
skolan.
Den sakrika debatten rörde sig i denna
fråga vidare om flera andra betydelsefulla
synpunkter, såsom skolrummets storlek,
lekplatserna, belysningen, uppvärmningen,, vikten
af godt dricksvatten samt något, som allra
minst får förbises, nämligen skolhusens
belägenhet invid kyrkogårdar, som när de ej
äro väl dränerade, kunna vara riktiga
pesthärdar.
Ordningens betydelse för
skolarbetet. Diskussionsföreningen å Nääs
öfverlade den 3 d:s om ordningens betydelse för
skolarbetet. Följande resolution antogs:
Då ordningen utgör en hufvudfaktor för
skolarbetets framgångsrika bedrifvande, så är
det af största vikt för hvarje lärare att -
själf ett föredöme af punktlighet och
noggrannhet - sorgfälligt tillse, att barnen såväl
inom som utom skolan uppföra sig så, att de
utvecklas till ordningsälskande
samhällsmedlemmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
