Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51 (A). (781.) 16 december 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
728
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 51
- En barnkonsert till förmån för folkskolans
fortbildningsfond gafs söndagen den 6 d:s i
Filipstads kyrka. Konserten, som var
anordnad af skolans förste lärare O. Kellgren, var
besökt af närmare 700 personer. Det stora
auditoriet senterade väl den friska
barna-sångeii. Platstidningarna uttala sig mycket
berömmande om konserten och om det sätt,
hvarpå sångundervisningen ledes i stadens
folkskolor.
- Populära föreläsningar i allmänbildande
ämnen äro sedan tre vintrar tillbaka anordnade
i Kila socken och hållas hvar fjortonde dag
växelvis i två af församlingens skolhus. Det
vackra företaget är satt i gång af
församlingens kyrkoherde J. A. Hedendahl, som själf
rätt ofta föreläser i historiska ämnen eller
föredrager stycken af goda svenska författare.
I öfrigt hållas föredrag i historiska,
naturvetenskapliga och landtbrukstekniska ämnen.
Föreläsningsaftnarna, vid h vilka stundom äfven sång
och musik förekomma, hafva utvecklat sig till
verkliga folkfester under ständigt ökad
tillslutning. Kommunen bidrager med 100 kr.
om året, och lika stort bidrag af statsmedel
har erhållits.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Centralstyrelsens årssammanträde
for 1897 tager sin början lördagen den 2
instundande januari kl. 10 f. m.
Föredragningslistan har följande utseende:
I. Ärenden behandlade af
kretsarna 1896.
1. Anskaffande af egen föreningstidning.
2. Medlemsafgiftens höjande till l krona.
3. De större städernas folkskoleväsende.
4. En svensk nationaldag.
II. Ärenden under fortsatt behandling.
a) Rörande skolans organisation.
5. Folkskolans plats i vårt skolsystem.
6. Den fortsatta undervisningen.
b) Rörande lärarebildningen.
7. Lärarebildningsfrågan (i allmänhet).
8. Lärarebibliotek.
9. Pedagogisk litteratur.
10. Lättare tillfälle för lärarekåren att
genom resor lära känna vårt land.
c) Rörande skolans .undervisningsmedel och
utrustning m. m.
11. Undervisningsmateriel (i allmänhet).
12. Bibliska planscher.
13. Lättnad i resekostnaderna vid
skolut-färder.
14. Lärjungebibliotek.
d) Rörande skolans historia.
15. Insamlande af material till en svenska
folkundervisningens historia.
e) Rörande lärarnes ekonomiska och
rättsliga ställning.
16. Folkskollärarnes lönefråga.
17. Högre pension från änke- och
pupillkassan.
18. Kännedom om änke- och pupillkassans
ställning samt inflytande på dess ledning.
19. Småskolepersonalens rättsliga ställning.
III. Motioner inkomna under 1896.
20. Förändring af stadgan för organister
och klockare (Allbo krets).
21. Kofodersfrågan (Frökinds krets).
22. Minimifordringarna i katekes
(Östersunds krets).
23. Ökad lärokurs för folkskolans
lärarepersonal (Östersunds krets).
24. Ombudsmöte under 1897 (Fridtjuv Berg).
25. En sång- eller musikkommitté inom
S. A. F. (N. E. Anjou).
26. Inlösen af aktier i Svensk
Läraretidnings Förlagsaktiebolag (J. J. Dalströin).
IV. Speciella föreningsärenden.
a) Rörande föreningens organisation.
27. Centralstyrelsens arbetssätt.
28. Länsombudens ställning.
b) Rörande föreningens meddelanden.
29. Årsskriftens utexpedierande.
30. Småskriften för 1897.
31. Förteckningen öfver
undervisningsmateriel.
32. Medlemsförteckningen.
c) Rörande föreningens förhållande till andra
institutioner.
33. Samverkan med andra lands allmänna
lärareföreningar.
34. Anordnandet af det tolfte allmänna
svenska folkskolläraremötet.
35. Deltagande i 1897 års utställning.
d) Rörande föreningens ekonomi och förvaltning.
36. Redogörelse för ekonomien under 1896.
37. Användningen af Jultomtens
resestipendium.
38. Användningen af Tummelitens gåfvo
medel.
39. Kretsarnas beslut om ansvarsfrihet.
40. Kretsarnas beslut om arvoden.
41. Förslag om arvoden för 1897.
42. Val af tjänstförrättande inom
centralstyrelsen.
43. Val af länsombud.
Motioner.
1. Minimifordringarna i katekes.
Vid Östersundskretsens möte den 19 sistl.
oktober väcktes följande motion:
I folkskolestadgans 48 § medgifves, att de
lärjungar, hvilka af fattigdom hindras att
undervisningen längre tid begagna eller sakna
erforderlig fattningsgåfva att förvärfva det
fulla kunskapsmått, som bör i folkskolan
inhämtas, kunna af skolrådet erhålla tillstånd
att lämna skolan under villkor, att de bland
annat i katekes hafva de insikter, »som
erfordras för att kunna hos prästerskapet börja
den egentliga nattvardsläsningen)).
Häraf framgår, att för afgång enligt den s.
k. minimikursen fordras ej något bestämt
pen-sum i katekes, utan är det öfverlämnadt åt
vederbörande pastors afgörande, om han vill
taga emot barnet eller ej. Prästernas
fordringar härvidlag äro mycket olika. Under
det en nöjer sig med Luthers lilla katekes,
fordrar en annan jämte lilla katekesen hela
utvecklingen med bibelcitat, och detta t. o. m.
ordagrant utantill.
Till följd häraf uppstår mångenstädes, i
synnerhet på landet, många gånger obehag både
för präst och lärare, och detta allra helst på
sådana platser, där ombyte af präst tidt och
ofta äger rum. Läraren blir på sådana platser
utsatt för de olika prästernas godtyckliga
fordringar, och detta i sin tur inverkar nog på
undervisningen i dess helhet.
Väl hafva till domkapitlen affärdats k.
cirkulär, som tala om inskränkning af
katekes-utanläsningen, men dessa äro hållna i så
allmänna ordalag, att läraren i dem finner ringa
stöd för ett bestämdt pensum gent emot
prästernas olika fordringar.
Önskligt vore därför, att en katekesupplaga
kunde utgifvas och auktoriseras, i hvilken de
stycken äro på särskildt sätt utmärkta, som
böra läsas och läras utantill af dem, som skola
afgå enligt § 48 i folkskolestadgan. Det finns
visserligen dylika katekeser, hvilka med
särskildt tryck angifva de stycken, som böra
läsas utantill och sålunda tillhöra den s. k.
minimikursen, men dessa katekeser hafva
aldrig blifvit auktoriserade vare sig i
normalplan eller k. cirkulär, hvadan det äfven i
detta fallet beror på prästens godtycke, om
han vill godkänna dem eller ej.
På grund af det nu sagda får jag föreslå:
att Östersundskretsen anhåller hos
centralstyrelsen för S. A. F., att den hos ve
derbörande anhåller om utarbetandet af
en katekes, hvari de stycken i
utvecklingen, som företrädesvis böra läras
utantill och sålunda kunna fordras af de barn,
som skola afgå enligt § 48, på något
tyd-ligt sätt utmärkas; eller, om detta ej
låter sig göra:
att centralstyrelsen tager frågan i
öfvervägande och så behandlar densamma,
att större enighet än 1111 må med afseende
på fordringarna i katekes på dem, som
afgå enligt § 48, erhållas.
Östersundskretsen beslöt i enlighet med
denna motion och har med samma
motivering öfverlämnat ärendet till centralstyrelsen
för att vidare behandlas.
Litteratur.
Julkalendrar och jultidningar.
Svea. Femtiotredje årgången. Sthm,
Albert Bonniers förlag. Pris l kr. 75 öre.
- Författarenamnen växla - några nya
komma och några gamla gå, men Svea blir
alltid lika ungdomlig och frisk. Lea sjunger
i år en allvarlig sång till prins Bernadottes
barn; Geijerstam täljer forsens vemodiga
saga, Fröding diktar tre visor, Aug.
Bondeson berättar i skarpa drag en historia
om den döfve socknepågen Anders och hans
två klockor, Anna Wahlenberg ger ett nytt,
fint tänkt svar på seklens eviga fråga: Hvad
är kärlek? Per Hallström har en festlig
bit om lille Adams sparbössa, Frans
Hedberg en hjärtesaga »Vildtörne», Bååth
skildrar täckt hur hans son, »den lille
vetenskapsmannen», bygger ett tempel af pappas
vackra böcker, Emil Kleen tecknar i »Strids
julafton» barnablickens makt att tina upp
isen äfven kring brottslingens hjärta, Eug.
Hemberg visar oss Kristina Nilsson som
oförfärad björnjägarinna, och Levertin
tecknar en af sina sirliga, ypperliga gustavianska
bilder. Selma Lagerlöf meddelar en
romantiserad tolkning af en venetiansk saga, och
Hugo Gyllander har en härlig, men drastisk
småstadsskildring: »När K. J. Vallerstedt
dog». Biografier öfver De Geer, de Laval,
Heidenstam, R. Nobel äro i olika genre,
men hvar för sig mästerligt gjorda af O.
v. Zweigbergk, R. Hörnell, Levertin och
Lea - utom de vanliga dödsrunorna, där
de gamla välbekanta namnen F. Hedberg
och Harald Wieselgren värdigt häfda sin
gamla plats och Hj. Branting tecknat en
storslagen bild af Hugo Gyldén,
vetenskapsmannen med världsryktet.
Bilderna stå ej pä samma höjd som
texten, men Svea ställer sig utan gensägelse
äfven i år i främsta ledet bland julgåfvorna
ur bokskattkammaren.
Julkvällen. Publicistklubbens julblad.
Pris l krona. - För sextonde gången
klappar den i våra hem så kärkomna
julgästen på, till sin yttre utstyrsel kanske
vackrare än någonsin förut, tack vare G.
Wennerberg fint tänkta och utförda omslag,
titelplanschen med dess fuchsia-ram af
samme konstnär, Joh. Tiréns ypperliga »Jul
hos lapparne», Liljefors’ »Elg» och »Unga
änder» och den hädangångne Salmsons barn,
som syssla med »läxläsning på väg till
skolan». Och texten är delvis af första rang,
såsom Levertins teckning af Tegnérs tidi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
