Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 3
skolan eller nära denna belägen, bostad jämte
nödig vedbrand eller ock, där hinder eller
svårighet härför möta, lämna honom eller
henne i ersättning därför minst 50 kronor
för år;
dels att besluta följande förändrade
bestämmelser aDgående lönetillskott af
allmänna medel för lärare och lärarinnor vid
folkskolor, nämligen:
Till aflönande af lärare eller lärarinna, som,
efter att hafva i stadgad ordning vid
vederbörligt seminarium eller, enligt § 6 i k.
kungörelsen angående lönetillskott af
allmänna medel för lärare och lärarinnor vid
folkskolor och småskolor den 5 juni 1885, inför
folkskoleinspektör undergått pröfning för
anställning vid småskola, vid mindre folkskola
eller vid folkskola i egenskap af biträdande
lärare eller lärarinna, blifvit behörigen
antagen till lärare eller lärarinna vid någon af
förenämda skolor och som i årlig lön
åtnjuter, utom föreskrifna förmåner af husrum och
vedbrand eller stadgad ersättning därför,
minst 300 kronor, samt till aflönande af hvarje
annan vid dylik skola behörigen antagen
lärare eller lärarinna, som i årlig lön erhåller,
förutom nämda naturaförmåner eller
ersättning därför, minst 250 kronor, äger
skoldistrikt under villkor, att småskolan motsvarar
sådan skolas ändamål att meddela
förberedande undervisning, att mindre folkskolan är
inrättad under sådana förhållanden, som
enligt gällande folkskolestadga göra densamma
berättigad, och^ beträffande folkskolan, att
denna ej lider men däraf, att biträdande
lärare eller lärarinna i stället för examinerad
folkskollärare eller folkskollärarinna därvid
är anställd, samt under villkor att läraren
eller lärarinnan meddelar undervisning i
skolan minst åtta månader af året, att af
statsmedel bekomma ett årligt bidrag i förra fallet
af 200 kronor och i senare fallet af 166
kronor 67 öre.
Därest lärare eller lärarinna, som
undergått sådan pröfning, hvarom ofvan iiämts,
oförvitligt tjänstgjort under sammanlagdt tio
tjänsteår, och lönen till honom eller henne
således utgår för åtta månaders undervisning
med minst 350 kronor jämte de i lag
bestämda naturaförmåner eller ersättning
därför, äger skoldistriktet att erhålla statsbidrag
med 233 kronor 33 öre;
samt dels slutligen att för genomförandet
af den nu ifrågasatta löneregleringen det
under riksstatens åttonde hufvudtitel
uppförda anslag: lönetillskott åt lärare vid
folkskolor och småskolor, må från och med år
1898 höjas med 125,000 kr., eller sålunda
till 4,300,000 kr.
Känner Ni
någon lärare, lärarinna eller skolvän, som
ännu ej prenumererat på Svensk
Läraretidning - lärarekårens eget skolblad -
så försumma ej att snarast möjligt visa
honom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla
sig med densamma! Prenumeration sker
på närmaste postanstalt.
Om Skolförhållandena i
Argentina
höll direktören vid Corrientes’
slöjdseminarium i Argentinska republiken Carl M.
Hårdh ett intresseväckande föredrag vid
Göteborgs skolförening^ niånadssamm ankom st
sistlidna lördag. Hr Hårdh gästar näm-
ligen efter lång bortovaro för närvarande
sitt fädernesland.
CARL M. HÅRDH.
Efter att i stora drag ha lämnat en
skildring af de inre och yttre förhållandena i
sitt nya hemland, om hvilket han här
som-ligstädes funnit liknande oriktiga
föreställningar, som man där hade om Skandinavien,’
öfvergick tal:n till en närmare redogörelse för
det -argentinska undervisningsväsendet.
Undervisningsanstalterna i Argentina stå,
enligt hr Hårdhs upplysningar, relativt
ganska högt, och ofantliga summor offras för
desamma, Med stor kostnad engageras
utländska lärarekrafter (särskildt lärarinnor från
Nordamerika).
De olika slagen af statsskolor äro:
småskolor, folkskolor, elementarläroverk,
universitet och seminarier. Härtill komma de många
läroanstalter, som underhållas af personer af
främmande nationalitet samt kindergartens.
Kursen i småskolan är två-årig, i
folkskolan sexårig. Barn, som fyllt tolf år och
genomgått fyra af folkskolans sex årsklasser,
kan efter föregående pröfning få öfvergå till
elementarläroverket, där kursen är beräknad
för fem år. Seminarierna äro af två slag:
dels afseende utbildning för vanlig
lärareanställning, dels afseende att lämna kompetens
för förste-lärare- och skoldirektörsbefattning.
Dessa senare, de högre seminarierna, äro
fem-åriga. Det ena har delvis samundervisning.
Af lärjungarne - äfven i små- och
folkskolorna - upptages en liten årsafgift.
Medellösa erhålla dock fri undervisning och
skolmateriel.
Som ett fel i skolbildningen i allmänhet
skulle man kunna anmärka, att den är
mindre praktisk. Ämnen så viktiga som
modersmålet och matematiken, åtminstone de mera
praktiska grenarna af dessa ämnen, få stå
tillbaka för vissa andra. Man skulle kunna
säga, att man studerar mera för att vinna
lärda titlar än för att därmed uträtta något
i det praktiska lifvet.
Man har emellertid kommit till insikt om
nödvändigheten af att gifva undervisningen
en mera praktisk riktning. Den nuvarande
undervisningsministern ifrar mycket härför.
En svårighet ligger emellertid ännu i det
vanliga befordringssättet, att den, som står i
godt förhållande till vederbörande myndighet
utnämnes till innehafvare af viktiga
lärareplatser (som ofta skötas som bisysslor),
oafsedt kompetensen för öfrigt.
Om lärareståndets ekonomiska villkor kan
ungefär det samma.sägas som om de svenska
lärarnes, liksom ofyer hufvud i Argentina
inkomster och utgifter stå i samma förhållande
till hvarandra som hemma i Sverige. En
folkskollärare i Argentina har t. ex. i regel
råd att bestå sig med endast ett rum som
bostad. Fördelen där framför här hemma
ligger däri, att vakenheten och ihärdigheten
ha större fält att täfla på.
Därpå gaf talaren en intressant redogörelse
för slöjdens införande och utbredning i
Argentina. Då tal-.n efter genomgången kurs på
Nääs anländt till Buenos Aires och vistats
där någon tid, lyckades han genom tvänne
i platstidningarna omnämnda föredrag fästa
uppmärksamheten vid detta ämne. Detta
hade till närmaste följd, att snart nog en
läroverksrektor i en af Buenos Aires’
förstäder lät hr H. gifva två timmars
slöjdundervisning i veckan i hans skola. (Hr H:s
sysselsättning för öfrigt utgjordes i början af
snickeriarbete hos en handtverkare och
senare af information i en argentinsk familj.)
Under tiden arbetade han sig alltmer in i
landets språk. Efter någon tid kallades han
till föreståndare för slöjdskolan i Corrientes,
ungefär 100 svenska mil från Buenos Aires.
Vid denna skola har slöjdsaken gått alltmer
framåt. I början hade den 48 lärjungar,
nu har den 360. Af eleverna äro många
lärare och lärarinnor.
Bland svenska lärare, som i Argentina
verkade för slöjdens utbredning, nämdes
folkskolläraren And. Danielsson från Stockholm,
som nu ledde slöjdundervisningen vid högre
lärareseminariet i Buenos Aires,
folkskolläraren J. G. Victorin från Göteborg, som nu
verkade i Montevideo, samt G. Brandt i
Buenos Aires.
Slöjdsaken hade i Argentina börjat i liten
skala. Men däri låge en förtjänst.
Argentinaren, som annars så lätt flammade upp för
en ny idé men snart lämnade den för en ännu
nyare, hade så småningom och på
öfverty-gelsens och erfarenhetens väg omfattat
slöjd-idéii.
Föredraget afslöts med en
tacksamhets-betygelse till direktör Otto Salomon, hvars
principer i allt väsentligt följdes vid
slöjdundervisningens meddelande i det fjärran
landet.
Carl M. Hårdh, som i sitt nya hemland
kallas Carlos M. Hordh, är född 1865 i
Karlskrona, där fadren ännu är timmermästare,
tog folkskollärareexamen 1885 och var i tre
år lärare uti Rodhes elementarskola i
Göteborg. Efter att två gånger hafva besökt Nääs
slöjdlärare-seminarium följde han 1888 en
barndomsvän till Argentina, där han efter de
första svårigheternas öfvervinnande genom
ihärdigt arbete skapat sig en ställning och
lyckats bryta mark för den svenska slöjden,
hvilken nu med staden Corrientes som
utgångspunkt och Hårdh som drifvande kraft
alltmer spridt sig kring den vidsträckta
republiken.
FÖR DAGEN.
»Sakta framåt!»
Så lyder det kommando-ord, efter
hvilket svenska folkskolans utveckling under
senare tiden i det hela taget fått sin fart
reglerad.
Ofta är det med en viss otålighet, som
man iakttager, huru sakta det skrider’
framåt. Störst är måhända otåligheten
hos dem, som befinna sig ombord, och
hvem kan i själfva verket undra härpå?
Hvilken sann folkskolans vän måste icke
af hela sitt hjärta önska, att folkskolans
utveckling måtte kunna hålla åtminstone
någorlunda jämna steg med nationens egen
utveckling? Blir den efter, så är ju
tydligt, att folkskolan allt mindre blifver i
stånd att förbereda för lifvet och att
bidraga till en lycklig lösning af såväl
nutidens som framtidens stora uppgifter.
Men å andra sidan får man ej af otå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
