Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 5
Branzell. Af dessa är den sistnämde
nyvald efter hr Fridtjuv Berg, som bestämdt
undanbedt sig återval. Efter valet
framförde ordföranden till hr Berg föreningens
tack för det nitiska och insiktsfulla arbete
han såsom styrelseledamot utfört för
föreningen.
Föreningen beslöt hålla sina öfriga
sammanträden under terminen sista lördagen i
månaderna februari, mars, april och maj.
Hr Fridtjuv Berg hade i motion inom
styrelsen föreslagit, att § 3 i föreningens
stadgar måtte erhålla följande ändrade
lydelse: »Hvarje medlem erlägger en
årsafgift af två kronor, hvaraf hälften tillfaller
föreningens egen kassa och andra hälften
Sveriges allmänna folkskollärareförening.»
(Årsafgiften har hittills varit en krona.)
Detta förslag, som af styrelsen enhälligt
tillstyrkts, blef vid sammanträdet förelagdt
föreningen. Vid öfverläggningen härom
yttrade sig endast hr Fridtjuv Berg, som
uppläste motiveringen till sin nyss nämda
motion. Af hans anförande framgick, att den
föreslagna höjningen af årsafgiften
betingades ej blott af den förhöjda medlemsafgiften
i S. A. F. utan äfven af Stockholms
folkskollärareförenings starka tillväxt och ökade
verksamhet. Med siffror visade tal:n, att de
större inkomster, som blifvit en följd af
medlemsantalets tillväxt, ej under de senaste
åren kunnat uppväga den ökning i
utgifterna, som förorsakats af föreningens
utveckling, de stegrade anspråken på
samlingslokaler m. m. Den allmänna stämningen
inom föreningen manade till fortgång på den
under de senare åren inslagna vägen att
söka göra föreningslifvet så rikt och
fruktbringande som möjligt. Men härtill
fordrades ökade ekonomiska resurser.
Förslaget blef af föreningen enhälligt
god-kändt men skall, innan det vinner kraft,
enligt stadgarna bifallas vid ännu ett
sammanträde.
Efter förhandlingarnas slut följde ett
angenämt samkväm med gemensam supé.
Hvilken är lämpligaste tiden för
läsårets afslutning i folkskolan?
Härom uppstod vid Halmstadstraktens
skolför-enings årsmöte i lördags en liflig och
mångsidig diskussion.
Inledaren, folkskolläraren 8. Sandqvist, hade
funnit, att det i Halmstad tillämpade
systemet att låta läsåret sammanfalla med
kalenderåret förorsakade svårigheter med barn, som
inflyttat från skoldistrikt, där annan ordning
vore gällande - de förlora nämligen alltid en
termin vid öfvergåendet till stadens skolor.
I trots däraf, att skolpliktigheten börjar under
det kalenderår, då barnet fyller 7 år, och att
årliga statistiska uppgifter skola lämnas för
kalenderår, ville tal. dock framhålla flera tungt
vägande skäl för läsårets afslutning med
vårterminen: allmänna läroverkens terminer
äro på sådant sätt ordnade; de skriftliga
arbetena före examen låta bättre utföra sig
under ljusa vårdagar än den mörka
vintertiden; är vägen till skolan lång, få
småtting-arne svårt att taga sig fram, då de utan
skol-vana måste ut på ofta dåliga vägar; det går
lättare att få anställningar åt barnen, om de
hafva skolkursen afslutad på våren, då ingen
tid blir öfrig att slå dank; och slutligen är
det lättare för föräldrarna att med stöd af
sommartidens bättre arbetsförtjänst anskaffa
barnens vid uppflyttning behöfliga
skolmate-rialier. Tal. föreslog ett uttalande af innehåll,
att årsafslutning och uppflyttningar i regel
böra äga rum i folkskolorna vid vårterminens
slut, och att ett stadgande härom borde
inryckas i folkskolestadgan.
Kontraktsprosten J. Vallinder ansåg ej
frågan vara af väsentlig betydelse men hade
som konsistorieledamot funnit betänkligt att
låta läs- och kalenderår sammanfalla.
Afslut-ningens minnesrika högtidsfest kunde ej äga
rum vid höstterminens slut, och att hålla den
midt i läsåret på våren vore ej detsamma som
om den komme vid årsexamen. Svårigheter
med konfirmationsundervisningen och det
förhållande,, att barnen få börja allt för unga,
kunde man ock ’ undvika genom att låta
läsåret börja med höstterminen.
Folkskoleinspektören, lektor Fr. Anderson,
ansåg de anförda skälen vara af sekundär
natur. Statistiska uppgifterna kunde skötas
lika lätt under båda förhållandena, men genom
att låta läsåret börja med kalenderåret
vunnes att mer än. halfva barnantalet, d. v. s.
de, som vore födda efter den l juni, på detta
sätt vunne ett år, därunder de kunde
ytterligare åtnjuta skolans undervisning, något som
vore af vikt under föräldrarnas nu så allmänna
sträfvan att snarast möjligt få barnen ur skolan.
I hufvudsak anslöto sig nästan alla
följande talare till inledaren. Flera varnade
dock för ett omnämnande af ändring i
folkskolestadgan. De lokala förhållandena kunde
mångenstädes göra det önskvärdt, att
bestämmandet af läsårets omfattning finge ligga
i församlingsmyndigheternas hand.
Inledarens resolutionsförslag bifölls; hvad
första delen angår, enhälligt och med
afseende på den senare med 11 röster mot 9.
Våra skoltidningar hade den l februari
följande antal ^os£prenumeranter:
1896 : 1897 : Ökning:
Svensk Läraretidning... 2,762 2,906 + 244
Folkskolans Vän......... 1,257 1,257 -
Resultatet af årets prenumeration är det,
att Svensk Läraretidning,, som allt ifrån
början haft sitt väsentligaste stöd i
landsortens lärarekår, sett sin läsekrets i
landsorten ytterligare högst ansenligt vidgad,
medan dess redan förut obetydliga
prenumerantkrets här i Stockholm än mera minskats
och nu icke uppgår till mera än 99.
Alldeles motsatt är förhållandet med F. V.,
hvars prenumerantantal minskats i landsorten
till 950 men ökats i Stockholm till 307.
Af F. V:s hela prenumerantantal kommer
nu omkring fjärdedelen ensamt på
Stockholm. Genom styrelsen för härvarande
lokalförening af »Svenska folkskolans vänner»
har beställts bortåt 300 ex. af nämda
förenings organ. Dylik massprenumeration äger
icke rum for Svensk Läraretidning.
Från-räknas Stockholmsprenumeranterna ställer sig
de båda tidningarnas postprenumerantantal
den l februari sålunda:
Ökning
1896: 1897: eller
minskn.
Svensk Läraretidning- 2,460 2,807 + 847
Folkskolans Vän......... 989 950 - 39
Svensk Läraretidnings
postprenumerant-antal den l februari (resp. 31 januari) har
under senaste årtiondet visat följande jämna
stegring 1,573, 1,844, 2,161, 2,174, 2,403,2,397,
2,449, 2,631, 2,662 och 2,906.
Prenumerationen för Svensk
Läraretidningar emellertid vid februari månads början
ännu icke på långt när afslutad. Omkring
700 prenumeranter pläga regelbundet
tillkomma under årets lopp. Man kan sålunda
redan nu med ganska stor visshet förutse,
att tidningen skall vid årets slut hafva en
postsrffra på
5,600.
Detta antal motsvarar i alla fall icke mera
än något öfver hälften af antalet
folkskollärare och folkskollärarinnor i riket.
Tjänsters tillsättning.
Sökande. Till organist- och
klockarebefattningarna i Grenna hafva anmält sig 24
sökande, nämligen Julius Kjärrström, Otto
Mattson, Kobert Höglund, Anton Videgren, John
Grönberg och Albert Johansson, alla i
Stockholm, Oskar Strömberg i Skilliiigaryd, Claus
Olausson i Valleberga, G. Eyman i
Hjortsberga, Fr. Cederberg i Uppsala, A. V.
Hagelberg i Göteborg, Axel Stål i Borås, G. V.
Rentrop i Genevad, Josua Fries i Skanör, B.
E. Lindvall i Simrishamn, Herman Åkerberg
i Eserup, N. Fr. Lindh i Ölme, Bernhard Berg
i Sättersta, Petrus Bergqvist i Ramsele,
Hjalmar Hellström i Linghem, R. A. Svensson i
Höja, Olof Laurén i Urshult, A. C. Anthoiiius
i Växjö »samt Maria Johansson i Jönköping.
Valde. Till folkskollärare, klockare och
organist i Norra Ny, Vrml. :0. Hallin i
Fryks-ände (enhälligt).
- Till lärare vid Mariedams folkskola,
Lerbäck, Öreb: K. G. Hempel i Sunne med 8,750
röster af 13 röstande. (Maria Andersson i
Karlskrona erhöll 2,419 röster af 30 röstande.)
- Till lärare vid Grååsens folkskola, Valbo,
Gflb.: V. Haak i Öfre Ullerud.
- Till folkskollärarinna i Värmdö, Sthm.:
Sofia Lindegren i Stockholm.
- Till vik. folkskollärare, klockare och
organist i Hangelösa, Skbg: R. Sahlberg i
Vin-ni nga.
- Till vik. folkskollärare i Harlösa, Mim.:
J. Bymaii i Tranås.
- Till vik. folkskollärarinna i Fellingsbro^
Öreb.: Judit Stridbeck i Jönköping.
- Till vik. folkskollärarinna i Katrinenäs,
Södm.: Lilly Svensson i Stockholm.
- Till vik. folkskollärarinna i Askersund:
Lucia Bromander.
- Till lärare vid Skogs mindre folkskola,
Aspeboda, Gflb.: K. G. Vikman i Järna.
- Till lärarinna vid en mindre folkskola i
Botilsäter} Vrml.: Elin Petersson i
Dingelsun-det.
- Till lärarinnor vid mindre folkskolor i
Los, Gflb.: Elsa Karlström och Elsa Olsson
därstädes.
- Till småskollärare i Siljansnäs, Kpbg:
Elof Elofsson därstädes.
- Till småskollärarinna i Kristinehamn-’
folkskollärarhman Johanna Landin.
- Till småskollärarinna i Frödinge, Kalm.:
Selma Pettersson i Ingatorp.
- Till småskollärarinna i Hjälmseryd, Jon k.:
Karin Svensson därstädes.
- Till småskollärarinna i Los, Gflb.: Märta
Östlund i Järfsö.
- Till småskollärarinna i Gällared, Hall.:
Hildur Adéll fr. Älfsborgs län.
- Till småskollärarinna i Hvarf, Skbg:
Alma Versen i Vartofta-Asaka.
- Till småskollärarinna i Amnehärad, Skbg:
Elin Eriksson i Halna.
- Till småskollärarinna i Ljungby, Hall.:
Annie Johansson i Fagered.
- Till småskollärarinna i Tived, Skbg:
Julia Moberg i Böja.
- Till småskollärarinnor i Siljansnäs, Kpbg .
Signe Fredriksson i Falun och Matilda
Leonardsson i Söderbärke.
- Till vik. småskollärarinna i Frushtna,
Södm.: Gudrun Sandberg i Linköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
