Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15 (798). 14 april 1897 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 15
utsändas till kretsarnas besvarande,
röstberäk-niiigen måtte ske som vid val, hvarigenom
antalet individer och ej antalet kretsar afgör
frågorna.
- Ett skolkök får Gäfle med det snaraste,
sedan en för ändamålet hållen basar gifvit i
behållning 5,206 kronor. - Som ett minne af
10-årigt äktenskap har grosshandlaren Braathen
på Hof vid skänkt 1,000 kr. till ett skolkök å
Alnön utanför Sundsvall. Ett sådant har
under vintern varit lifligt påtänkt, och man
sträfvade att kunna få det i gång nästa höst.
Många hafva dragit sitt strå till stacken, och
den gåfva, som nu kom, har satt planens
lyckliga utförande utom tvifvel.
- Svenska slöidens eriksgata går allt vidare.
Öfverläraren vid Bostons slöjdskolor Gust.
Larsson, född västgöte, fick nyligen från
»lärarekollegiet» i Newyork en inbjudan att vid
denna inrättning hålla en föreläsning. Han
kom, höll ett grundligt föredrag, och
skolmannen erhöllo ett korrekt begrepp om den
svenska slöjden. Resultatet af föredraget blef, att
svensk slöjdundervisning kommer att införas
i två af Newyorks industriskolor. Redan förut
är den införd i Filadelfia och flera städer i
västern, där lärare äro anställda, hvilka fått
sin utbildning af hr Larsson.
- En vacker hyllning ägnades i lördags
folkskollärarne G. Gestblom och A. Enblom i
Uppsala, hvilka under mer än tre årtionden
verkat uti folkskolans tjänst. Skolans öfriga lärare
och lärarinnor hade inbjudit dem till en
festlig kollation, därvid rektor Örtenblad tolkade
skolans tacksamhetsskuld till hedersgästerna
och önskade dem framtida välgång. Särskildt
frambärs en lyckönskan till hr Enblom,
hvilken nu som alkoholisthemmet Eolshälls
föreståndare får ett nytt verksamhetsfält. Ett par
smakfulla salongskronor öfverlämnades som
minneésgåfvor åt hedersgästerna.
- Sitt 25-årsjubileum som lärarinna i
Hvetlanda, först vid småskolan, sedan vid
folkskolan kunde Helena Steen fira den 4 dennes.
Skolrådet och en mängd familjer inom
samhället hade ock då inbjudit henne till en
synnerligen stämningsfull fest, därvid den
allmänt värderade uppfostrarinnan firades
med tal på vers och prosa af prästerskapet,
af lärarekåren genom seminarieföreståndaren
C. Rudvall samt skolstyrelsens och målsmäns
representanter. Ett mindre silfverskrin med
en penningsumma i guld öfverlämnades åt
festföremålet.
- Samarbete mellan de pedagogiska
sällskapen i norden är ifrågasatt. Vid härvarande
Pedagogiska sällskaps sammanträde i lördags
meddelade ordföranden, att sällskapets
styrelse beslutat göra förfrågningar hos liknande
sällskap inom och utom Sverige med förslag
om ett samarbete mellan de skandinaviska
ländernas pedagogiska föreningar. Från
styrelsen för Köpenhamns pedagogiska sällskap
hade inkommit skrifvelse^ däri ett tack
uttalades tör förslaget och en anslutning ansågs
önskvärd. Samarbetet kominer
hufvudsakligen att bestå i pedagogisk korrespondens
rörande föreningarnas årsberättelser,
arbetsordningar m. m.
- En gripande sorgeakt försiggick i torsdags
i Göteborg, då aflidne folkskolläraren Erik
Jonssons stoft bäddades i grafven.
Jordfästningen förrättades i Hagakyrkan af
kyrkoherden P. Lundén, sorn ägnade den aflidne
en vacker ininnesruna. En kör af lärare och
lärarinnor sjöng hymner från orgel läktaren
och i koret utförde en manskvartett ett par
sånger, hvarjämte direktör Ericsson spelade
sorgmarscher af Chopin och Conrad
Nordqvist. Den af kransar höljda kistan följdes
till kyrkogården af kamrater och fränder, och
vid grafven höllos tal af kyrkoherden Lundén
samt lärarne Elander, Joh:s Johansson, J. F.
Petersson och Åkesson.
- Karl den X/:s dödsdag högtidlighölls den
5 dennes vid Kalmar
folkskollärarinneseminarium af seminariets och övningsskolans
lärarepersonal och lärjungar. I den festligt
prydda salen, där Karl XI:s porträtt var of-
van katedern infattadt inom blommor och
flaggor, afsjöngos fosterländska sånger. En
lärjunge uppläste Bottigers bekanta sonett
»Karl XI», vice seminarieadjunkteii G.
Norlander föredrog en minnessång öfver Karl
XI och hans män, hvarjämte rektor Vickbom
höll föredrag öfver Karl XI och
folkundervisningen samt redogjorde för hithörande
stadganden i 1686 års kyrkolag. Tal. framhöll
i varma ordalag den tacksamhetsskuld, i
hvilken svenska folkundervisningen står till denne
konung. - Äfven å landsbygden har »den
store rikshushållarens» minne firats med fester
i skolorna, exempelvis å Nämdö, Sthm.
Riksdagen.
Undervisningsprofven vid de allmänna
läroverken.
På hemställan af lektorerna Darin och
Kardell, professorerna Boéthius och E.
Carlson samt redaktör Hammarlund godkände
andra kammaren sistlidna torsdag den i förra
numret återgifna hemställan. Lektor Sahlin
talade däremot för lärareprofvens
bibehållande, och lektor Höjer önskade en annan
formulering af beslutet.
Geografien vid de allmänna läroverken.
Såsom förut meddelats hade första
kammarens tillfälliga utskott af styrkt andra
kammarens beslut om en framställning till k. m:t,
att vid tillsättande af lärarebefattningar vid
de allmänna läroverken geografien måtte
räknas såsom särskildt undervisningsämne.
Då ärendet föredrogs i första kammaren,
yrkade f. statsrådet Wennerberg samt
rektor C. von Friesen bifall till andra
kammarens beslut, dock med den inskränkning,
att uttrycket »lärarebefattningar» utbyttes
mot »adjunkts- och kollegabefattningar»
(alltså ej lektorsbefattningar). Detta blef
ock kammarens beslut, ehuru landshöfding
Dickson och biskop Rodhe talade för rent
afslag.
På förslag af hrr E. Hammarlund och
Ernst Carlson har andra kammaren
sedermera instämt i första kammarens beslut,
hvadan en skrifvelse i ämnet skall aflåtas
till k. m:t. Hr Darin stod på sin gamla
ståndpunkt, att det hela borde afslås.
Undervisningen i främmande
språk.
Vid Pedagogiska sällskapets sammanträde
härstädes sistlidna lördag förekom en
långvarig och liflig öfverläggning med anledning
af det uppställda ämnet: Hvilka
erfarenheter hafva gjorts med afseende på den s. k.
imitativa metoden vid språkundervisningen ?
Rektor S. Almquist framhöll, att de
nyare språkundervisningsmetoderna, hvilka för
knappt mer än 10 år sedan började
användas i någon nämnvärd utsträckning vid
hufvudstadens skolor, nu vunnit så stort insteg
och redan tillämpats i sådan omfattning,
att en på erfarenheter grundad redogörelse
för desamma både kunde och borde
af-gifvas.
De nya metoderna afvika i flera
hänseenden från hvarandra, men det väsentligen
gemensamma för dem alla är, att
undervisningen meddelas på det främmande språket.
och att detta behandlas såsom själfständigt.
Enligt den gamla metoden däremot
meddelas undervisningen på modersmålet, och
denna metod grundar sig på den dubbla
öfversättningen: från modersmålet till det
främmande språket och tvärtom.
Professor J. A. Lundell från Uppsala
var lifligt öfvertygad om fördelarna af de
nyare metoderna vid språkundervisningen.
I dessa ingå följande moment:
1) Till grund för undervisningen lägges det
moderna språket och således icke de
klassiska författarnes verk.
2) I de språk, hvilkas beteckning i högre
grad afviker från den ljudenliga, bör vid
undervisningen användas ljudenligt omskrifven
text.
3) Redan i början utgår undervisningen från
sammanhängande text, ej från lösryckta
satser.
4) Undervisningen börjar med lektyr eller
tal. Under hand fästes lärjungarnes
uppmärksamhet på språklagarna, och först på ett
senare stadium behandlas grammatiken
öfversiktlig. "
5) Öfversättningsöfningarna inskränkas,
emedan lärjungarne dels ej vinna full säkerhet
i det främmande språket och dels onödigtvis
ansträngas, om de vänjas vid att samtidigt
tänka på huru saken uttryckes på
modersmålet,
6) Undervisningen skall så vidt möjligt
föras på det främmande språket.
7) Åskådningsundervisning användes i
ganska stor utsträckning i synnerhet på det
lägre stadiet.
Talaren framhöll vidare fonetikens
betydelse för språkundervisningen. De
främmande språken borde läras så, att den, som
har språket till modersmål, kan förstå den
talande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
