Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 40
vista. Enahanda förhållande hade varit med
en annan skolrådsledamot. Enligt reglemente
för Malin Gyllenkrooks vårdanstalt ålåge det
anstalten att själf uppfostra och undervisa
de därstädes intagna barn; utrymmet uti
ifrågavarande skola, som räknade^60 lärjungar i
folkskole- och 40 i småskoleafdelningen,
med-gåfve ej att ännu flera barn där intoges, och
en tillökning i barnantalet skulle
ovillkorligen verka menligt på undervisningen af
församlingsmedlemmarnas egna barn. Det
borde tillkomma församling att själf få afgöra
om förenämda anstalts barn skola få begagna
dess skolor, hvadan klaganden yrkade, att
domkapitlet måtte upphäfva skolrådets
ifrågavarande beslut eller ock hänvisa ärendet
till kyrkostämman med åläggande för
stämmans ’ ordförande att för dess handläggning
hålla kyrkostämma med Lunds
landsförsamling.
Genom utslag den 17 sistl. februari ut- |
lät sig domkapitlet,
att då klagandens mot giltigheten af det
öfverklagade beslutet därifrån . hämtade
invändning, att två af skolrådets ledamöter icke
blifvit nog tidigt till skolrådets sammanträde
kallade för att därvid komma tillstädes, så
mycket mindre förtjänade afseende som mer
än hälften af ledamöternas antal varit vid
sammanträdet närvarande och om det därvid
fattade beslutet sig förenat; då vidare de i
i Malin Gyllenkrooks vårdanstalt intagna barn,
enär anstalten vore belägen inom Lunds
landsförsamling, och dess direktion, enligt hvad
veterligt vore, för anstalten, som vore
grundad på enskild donation, själf uppgjorde
reglemente, måste anses berättigade att, när
sådant påkallades, i nämda församlings skolor
erhålla undervisning, samt församlingens
skolråd således varit lagligen förpliktadt att
draga försorg om ifrågavarande barns undervis
ning; så profvade domkapitlet rättvist att
lämna utan afseende såväl de öfver
skolrådets ifrågavarande beslut anförda besvär som
ock klagandens yrkande om åläggande för
vederbörande pastorsämbete att å utlyst
kyrkostämma inhämta församlingens medgifvande
till ifrågavarande barns mottagande till
undervisning i församlingens skolor; och skulle
det emellertid ankomma på skolrådet att,
därest i anseende till lärjungeantalets tillökning
undervisningen i berörda skolor icke skulle
kunna nöjaktigt bedrifvas, till kyrkostämman
göra den framställning, som af ett sådant
förhållande kunde rinnas påkallad.
»Enär sådana omständigheter icke i
målet förekommit, på grund hvaraf
församlingen kan anses lagligen förbunden att i sina
skolor bereda undervisning för de å
ifråga-komne anstalt intagna barn, hvilka icke
rätteligen bort i församlingens kyrkobok föras,
ty har med ändring af dorakapitlets utslag,
skolrådets beslut, i hvad det innefattar
bifall till sådana barns intagande i
församlingens skolor, blifvit af k. m:t undanröjdt.»
Statsbidraget beror ej på
gossarnes anta! vid inspektionen. Följande
för slöjdskolorna betydelsefulla mål har den
10 sistl. september af gjorts af k. m: t
Skolrådet i Skurups församling anhöll
hos länsstyrelsen i Malmöhus län att för år
1897 utbekomma statsbidrag för
uppehållande af undervisning i slöjd för gossar vid
bJ. a. två afdelningar af Svaneholms
folkskola med tillsammans 150 kr.
Enär enligt vederbörande
folkskoleinspektörs intyg de slöjdande gossarnes antal i de
särskilda afdelningarna af ifrågavarande
skola vid inspektionen ej uppgått till minst
15 i hvarje afdelning, afslog länsstyrelsen
ansökningen. Sedan besvär häröfver anförts, j
har k. m:t afkunnat följande utslag: |
Enär af handlingarna framgår, att de gös- j
sär, som i S vaneholms skola deltaga i slöjd- j
undervisningen, vid årets början uppgått till j
det antal, som berättigar skoldistriktet till |
erhållande af statsbidrag till främjande af |
slöjdundervisningen, samt den
omständigheten, att de i undervisningen deltagande
gossarnes antal sedermera nedgått icke, med j
hänsyn till hvad i målet i öfrigt förekommit,
kunnat betaga församlingen denna rätt, ty
har k. m:t funnit godt förklara antalet af i
slöjdundervisningen deltagande barn icke
hafva utgjort hinder för det äskade statsbi- j
dragets utanordnande, i följd hvaraf k. m:t,
med upphäfvande af k. m:ts befhdes beslut,
visat målet åter till k. m:ts befhde, som äger
att detsamma.ånyo till handläggning företaga
och därmed vidare lagligen förfara.
Kostnaderna för skolväsendet skola
utgöras af församlingen. Hedesunda
församling afslog den 17 maj 1896 med
6,023 röster mot 4,594 en hos
kyrkostämman gjord framställning att, med ändring
af den i fråga om utgörande af
kostnaderna för skolväsendet inom församlingen
tillämpade anordning, enligt hvilken hvarje
Skolrote för sig finge bestrida kostnaderna
för byggande och underhåll af erforderliga
skolhus, församlingen måtte besluta, att
kostnaderna for skolväsendet i dess helhet skulle
af skoldistriktet öfvertagas.
Häröfver klagades hos länsstyrelsen i
Gäfleborgs län under anförande, att en den
14 januari 1866 å kyrkostämma träffad
öfverenskommelse rörande fördelningen af
kostnaderna för skolhusbyggnader inom
församlingen öfverskridits därutinnan, att
skolro-tarnas antal ökats från åtta till tolf,
hvadan kostnaderna för skolväsendet högst
ojämt betungade församlingens medlemmar,
hvarjämte en del skattskyldige, som icke
tillhörde någon Skolrote, vore alldeles fria
från deltagande i kostnaderna for
skolhusbyggnader, hvadan klagandena yrkade, att
länsstyrelsen måtte med undanrödjande af
omförmälda öfverenskommelse förordna, att
skolhusen inom församlingen skulle byggas
och underhållas af församlingen gemensamt.
Länsstyrelsen förklarade, att ofvannämda
år 1866 träffade öfverenskommelse om
skolhusbyggnadsskyldighetens fördelning borde
fortfarande vara gällande, intill dess densamma
blifvit genom beslut å kyrkostämma i laga
ordning upphäfd, hvadan besvären ogillades.
Kammarkollegium åter, hvarest klagan
häremot blifvit förd, har genom utslag den 8
februari 1897 sig utlåtit,
att som den inom Hedesunda församling
på grund af kyrkostämmobeslut den 14 jan.
1866 hittills följda öfverenskommelse om
fördelning af kostnaderna för byggande och
underhåll af skolhus inom församlingen icke
af sett någon bestämd tid och sålunda måste
upphöra att gälla, då församlingens
medlemmar ej längre därom sig förenade, funne
kammarkollegium skäligt att, med ändring af
länsstyrelsens utslag, förklara flertalets
beslut å kyrkostämma den 17 maj 1896 icke
hindra tillämpningen af allmänna stadgandet
i 57 § l mom. af folkskolestadgan i fråga om
skyldighet för alla i skoldistriktet boende att
deltaga i kostnaden för byggnad och
underhåll af skolhus; i följd hvaraf det å
sistnämda kyrkostämma fattade, häremot
stridande beslutet blefve till all kraft och
verkan undanröjdt; dock med rätt för de
särskilda skolrotarna att vid verkställandet af
gemensam skolhusbyggnad inom distriktet
tillgodoräkna sig de kostnader, de hvar för
sig på sina skolhus användt.
K. m:t har ej funnit skäl att i
anledning af den i målet förda klagan göra
ändring i kammarkollegii utslag.
- Gunnarskogs församling beslöt å
kyrkostämma den 15 februari 1896, att vissa
föreslagna reparationer å skolhuset i Södra
Treskogs rote skulle ensamt af nämda
Skolrote bekostas. Häröfver besvärade sig A.
Eriksson i Hjärperud m. fl. hos länsstyrelr
sen i Värmlands län under yrkande, att
samma beslut måtte upphäfvas, då
bindande öfverenskommelse ej förelåge därom,
att de särskilda skolrotarna skulle hvar för
sig bygga och underhålla sina skolhus samt
det öfverklagade beslutet i allt fall strede
mot allmän lag och författning liksom det,
med hänsyn till det godtyckliga i nuvarande
roteindelning, hvilade på orättvis grund.
Sedan församlingens icke klagande
medlemmar sig förklarat samt därvid till stöd
för skolhusbyggnadsskyldighetens utgörande
rotevis åberopat två kyrkostämmobeslut, däri
uttryckligen förklarats, att församlingens
skolhus skulle framgent såsom dittills byggas
och underhållas hvart och ett af den
Skolrote, till hvilken det hörde, förklarade
länsstyrelsen den 7 augusti 1896, att då det af
kyrkostämman till stöd för öfverklagade
beslutet åberopade kyrkostämmobeslutet af den
12 augusti 1877, hvarigenom bestämdes, att
Gunnarskogs församlings skolhus skulle
byggas och underhållas hvart och ett af den
Skolrote, till hvilken det hörde, icke kunde
äga giltighet längre än församlingens
medlemmar därom vore ense, profvade
länsstyrelsen lagligt det öfverklagade
kyrkostämmobeslutet till all kraft och verkan upphäfva.
Häröfver hos kammarkollegium och k. m:t
anförda besvär hafva icke ledt till ändring
i länsstyrelsens utslag.
Fastställdt Skolrådsval. Vid
kyrkostämma med Rätans församling den 20
december 1896 utsagos till ledamöter i
församlingens skolråd med 716 röster
kyrkovärden A. Andersson, brukaren Nils
Sund-visson och bonden Nils Rodin, under det
tre andra personer erhöllo 562 röster. Detta
val öfverklagades hos Hernösands
domkapitel af åtskilliga personer, som därvid
anförde, att en af förre inspektören O.
Magnusson undertecknad fullmakt, hvilken
äfven om den blifvit af M. utfärdad, hvilket
ej visats, då namnet Magnusson å densamma
ej bevittnats, i allt fall vore olaglig, då M.
redan vid den tid, då fullmakten
dagteck-nats, varit fullkomligt sinnesrubbad, hvadan
de röster, som på grund af denna fullmakt
afgifvits, eller 300 borde afdragas från det
röstetal, som ofvannämda personer erhållit,
och det öfverklagade valet upphäfvas.
Genom utslag den 21 april 1897 utlät
sig domkapitlet, att som genom ett till
besvärsskriften fogadt, af legitimerad läkare
utfärdadt betyg styrkts, att f. inspektören
Magnusson redan i december 1895 lidit af
demens, hvilken sedan oupphörligt stegrats,
hvadan den af honom utfärdade här
omtalade fullmakt, ehuru i öfrigt i vederbörlig
ordning affattad, måste anses olaglig, prof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
