Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKORT.ÄJD FÖR FÖ L K T J N DEI-^ VTSNI NGEN.
N:r 17. (852.)
STOCKHOLM, 27 APRIL 1898
17:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr , 3/4 år 3 kr., Va år 2 kr.,V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-1, 4-6. Allm. tel. 60 00.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare-EMIL HAMMARLUND.
! Träffas säkrast 10- 11, 5-6.
förläggare : Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
l Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm,
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag,
An nonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser), Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Foll{sl(olereformatorn Torsten Rudenschöld.
De senaste åren af hans lefnad.
osor och törnen äpo i den ofBentlige mannens lif oskiljaktiga,
och detta öde undviker han icke, om han ock aldrig så gärna
afstår från rosorna och aldrig så djupt såras af törn ena. Detta
fick Rudenschöld erfara till och med
under de allra sista månaderna af sitt lif.
Efter sammantrffandefe meå F. A.
Ekström i Stockholm den 5 juli 1858 reste
Rudenschöld vidare till Gäfle samt till
de Petreska godsen Hofors och
Hammarby. Under förra hälften af augusti
företog han en resa i Dalarne,
hvarunder han besökte sin barndomsvän och
svåger, landshöfdingen Olof af Geijerstam
i Falun, samt tog kännedom om
skolorna i Leksand, Rättvik, Mora och Orsa.
Återstoden af augusti samt större delen
af september vistades han ånyo hos
bröderna Petre på Hammarby och Hofors.
I slutet af september anlände han till
Uppsala, där han tills vidare slog sig
ned för att vårda sin hälsa och åhöra
föreläsningar, bland annat af professorn,
sedermera domprosten C. A. Tören.
Under denna tid hade han att glädja sig
åt tvänne af sitt lifs vackraste dagar.
Den ena var onsdagen den 27 oktober,
då den samlade studentkåren gjorde
honom sin uppvaktning. I de ord,
hvarmed kårens ordförande, magister F. V.
Häggström (sedermera professor) då
hälsade honom, yttrade han, att
universitetets ungdom kände ett lifligt behof att
till den ädle grefven frambära uttrycken
af sin vördnad och tacksamhet.
Om den man - sade han - som ägnat
sin lefnads krafter åt det höga målet folkets upplysning och bildning,
förtjänte att af hvarje svenskt hjärta älskas och vördas, måste han.
i synnerhet finna denna kärlek och vördnad hos den ungdom, hvars
lösen vore sanning och ljus och som $f!uf en gång i sin ordning skulle
utgå i lifvets stora folkskola för att där efter måttet af sina krafter
sprida bildningens och ljusets välsignelser.
Djupt rörd af ungdomens hyllning svarade Rudenschöld med ett
längre, varmhjärtadt tal, hvari han ledde tanken från sig till de
idéer, för hvilka han verkat.
Hela hans uppgift - sade han - hade
endast varit att förlikna vid en
tändstickas. I sig vore denna ett intet, och inom
kort vore hon förbrunnen. Men om den
$W, hvaraf hon förtärdes, lyckades sprida
sig till andra, så skulle hon medelbart
kunna bringa ljus och värme. De idéer,
för hvilka Rudenschöld arbetat, hade varit,
idéerna om ståndscirkulationen och om
folkskolan såsom medel härför.
Ståndscirkulationen skulle aldrig kunna
genomföras utan folkskolans höjande, och
folkskolan skulle aldrig i väsentligare mån
kunna höjas utan hennes utveckling till
gemensam skola för alla samhällsklassers
barn. Härom vore mycket att säga, som
tillfället nu ej medgaf ve, men om bland
den akademiska ungdomen funnes några,
som vore närmare intresserade af talarens
verksamhet och af de grundtankar, som
uppburit denna, så ville han hänvisa dem
till sina skrifter om ståndscirkulationen
och om folkskolan, och han hoppades då
af dem, hvilka härdanade sig till
upplysningens målsmän och spridare bland alla
samhällsklasser, att de skulle vårda och
vidare utveckla den värmande och
upplysande bildningsgnista, som han sökt
tända i vårt fosterland.
Sången och talen beledsagades af de
unga med lifliga lefve- och hurrarop.
Den andra af de båda
bemärkelsedagarna inföll kort därpå, i midten af
november, då Rudenschöld fick besök af
Uno Cygnceus, den blifvande finske
folkskolereformatorn. Sedan kejsar Alexander II den 24 mars 1856
uppdragit åt finska senaten att uppgöra förslag till en
folkskoleorganisation och utlåtanden härom blifvit infordrade från
domkapitlen, hade senaten lämnat äfven allmänheten tillfälle att inkomma
med yttranden i ämnet. Häraf hade bland andra äfven pastor
Torsten Rudensrhölds grafvård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
