Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N
:r 20
SVENSK LÄRARETIDNING.
317
bereda lärare och lärarinnor. Den 20 och 21
dennes pågår skogsplantering vid Grimstorps
egendom i Västergötland under ledning af
erfarna instruktörer, och komma därvid att
närvara två folkskolor med lärare samt dess
utom flera lärare från orten.
- En högtidlig begrafning försiggick i Jät,
då folkskolläraren och organisten M. J. Trolle
vigdes till griftero. Hela den väg
processionen hade att gå var klädd med granar, och
kring grafven stodo skolbarnen ordnade med
kransar och blommor i händerna. Efter
förrättad jordfästning föll vårens blomsterskörd
på den gamle lärarens sista hviloplats.
- Sitt 25-drsjubileum som lärarinna kunde
småskollärarinnan Anna Sundström i
Skattkärr, ö. Fågelvik, VrmL, fira den 8 dennes.
Också uppvaktades hon af församlingens
skolråd, hvars ordförande till henne framförde
ett hjärtligt tack och ett varmt erkännande
för hennes långa och nitiska
lärarinneverksamhet. Församlingsbor hade sammanskjutit
några minnesgåfvor, som samtidigt
öfverlämnades.
- Med pension afgick folkskolläraren M. E.
Eriksson den 15 sistlidna februari och erhöll
då af Strömsbergs bruk, Tolf t a, Upps., där
han i 30 år hållit skola, för sin återstående
lifstid fritt husrum bestående af två rum och
kök i väl beläget hus, trädgårdsland,
fruktträd och bärbuskar, 4 meterfamnar björkved
årligen samt dagligen 3 liter söt mjölk. Att
pensionerad skollärare af församling eller
bruk erhåller sådana förmåner, torde vara
så sällsynt, att det tacksamligen bör
erkännas.
- Idel gamla bekanta träffade vice
ordföranden i Altuna församlings skolråd,
folkskolläraren C. G. Karlinder, då han här om
dagen ledde skolrådets förhandlingar. Med
undantag af en enda voro ledamöterna samt
och synnerligen hans forna lärjungar. Och
intresset för skolan och deras gamle lärare
tycktes ej hafva minskats under de 40 år,
som förgått, sedan de flyttade från
skolbänken upp i skolrådet. Med öfver 40
tjänsteår i samma församling sköter K. sin skola
med samma kraft som fordom.
- På sin födelsedag den 12 maj
uppvaktades folkskolläraren K. A. Nyberg i Måshult,
Gärdsruin, af åtskilliga församlingens
föräldrar och målsmän, som till honom
öfverlämnade en värdefull kaffeservis och åtskiK
liga andra husgerådssaker som erkännande
för hans verksamhet inom församlingen. -
Till folkskolläraren och klockaren A. J.
Lundgren i Eriksstad, hvilken den 11 d:s firade
sin födelsedag, öfverlämnades af skolrådets
l ordförande en dyrbar regulator som ett
tacksamt erkännande af hans nit om ungdomens
uppfostran.
- Om uppfostran till höflighet öfverlades vid
Falutraktens lärare- och lärarinneförenings
senaste möte. Frågan tillhörde egentligen
föräldrar och målsmän, hvarför betydelsen af
föräldramöten uttalades. Skolan finge dock
ofta mottaga ohöfliga och själfsvåldiga barn.
Det gällde då, att läraren själf var uppfostrad
till en lugn och harmonisk personlighet.
j Han behöfver äfven kraft, kärlek och
framför allt tålamod. Utom skolan borde
särskildt de äldre i samhället vid inträffande,,
lämpliga tillfällen tillhålla ungdomen att
iakttaga ett värdigare uppförande.
- Inspektörsbefattningen vid Gäfle stads
folkskolor sökes af följande nio personer:
folkskoleinspektören d:r A. Nordlander i Luleå,
andre läraren vid Ope landtm annaskola kand.
C. G. Adamsson, kateketen och
folkskolläraren, fil. kand. och s. m. adj. Vilh. Sundberg
i Stockholm, förste läraren, pastorsadjunkten
Axel Jonsson i Ljusdal, folkskolläraren och
organisten, fil. kand. Karl Lorens Österberg
i Hässjö, komministern, fil. d:r J. A.
Hammar-gren i Hässjö, vik. läroverksadjunkten, fil.
kand. H. Sjöström i Lindköping, s. m. kand.
Matias Nordell i Uppsala och vik.
hospitalspredikanten, fil. kand. Efraim Rang i Gäfle.
- Huru kan folkskolan bäst understödja
djurskyddsarbetet ? var en fråga, som dryftades vid
Bollnäs-Arbrå-kretsens möte den 14 dennes.
Följande resolution antogs som svar på
frågan: »Genom att vid undervisningen i
kristendom, så ofta det sig göra låter, framhålla
människans plikter mot djuren; att vid
undervisningen i naturkunnighet särskildt
framhålla de högre djuren och deras betydelse
för hemmet; att vid undervisningen om
rofdjuren framhål’a, att dessa ehuru människan
till skada äro af betydelse för det helas
bestånd och genom att använda vissa stunder i
skolan till läsning af lämpliga berättelser
ur djurens lif.»
- Om den kvinnliga slöjdundervisningen
utspann sig en liflig diskussion vid Madesjö
lärareförenings möte den 7 dennes. Katt
be-drifven hade denna undervisning stor
betydelse både för det öfriga skolarbetet och för
det praktiska lifvet. Viktigt vore därför, att
slöjden ordnades på ett praktiskt sätt. I
denna riktning vore nu ett godt steg taget;
man följer vanligen en bestämd metod, som
planmässigt fortskrider från det lättare till
det svårare, ehuru denna metod torde tarfva
än vidare utveckling. En stor svårighet är,
att slöjdskolorna besökas af så många
lärjungar att det för lärarinnan är ytterst
ansträngande och svårt att med tillräcklig
noggrannhet följa och öfvervaka den enskildes
arbete.
- Trädgårdsskötseln i folkskolan diskuterades
vid Sölvesborgsortens lärareförenings möte.
Under lärarens ledning borde barnen få
deltaga i alla uti en trädgård förekommande
göromål. Då barnen under de långa
sommarferierna aldrig besöka skolträdgården för att
rensa sina rabatter, utan ogräset fritt får
fro-das’i 3-3l/2 månader samt det skulle bli
alldeles för dyrt för församlingar ined många skolor
att låta verkställa slik rengöring, blir läraren
tvungen att själf ombesörja det, örn ej
planteringslandet skall blifva en vildmark. Men
som ersättning bör han då ock ensam
åtnjuta afkastningen. Vid sin afgång från sko
lan böra barnen som minne erhålla ett eller
annat fruktträd.
- Vid Uppsala enskilda läroverks fackskola för
huslig ekonomi anordnas lärarinnekurser för
utbildning af lärarinnor dels för blott
folkskola, dels för högre flickskola och folkskola.
Lärarinnor i tjänst äga i regel företräde.
Till olika omfång omfattar undervisningen i
båda kurserna kemi, fysiologi, hälsolära,
födoämneslära, praktisk matlagning, rengöring,
sjukvårdslära, textilarbeten, hushållslära,
pedagogik och metodik. För folkskolekursen
är afgiften 50 kr. i terminen. För den högre
första terminen 50, andra öO och
tredje-.terminen 75 kr. Betyg lämnas efter afslutade
kurser. Skriftlig anmälan insändes före den
l november hvarje år. Husmoderskurs
kostar 160 kronor. Ansökan insändes före den
15 juli. Fortsättningskurs anordnas för
flickor, som genomgått ettårig folkskolekurs.
- De för ungdomen skadliga följderna af ett
sysslolöst lif var en fråga, som diskuterades
vid ett föräldramöte i Karlstad under
ledning af domprosten Jakobsson. Den ungdom,
som i hälg och socken drifver omkring, äger
hvarken insikt i vanligt arbete eller lust
därtill. Olydnad och trots i hem och skola bli
vanliga företeelser, och i gator och gränder
ställa de till rent af våldsamma uppträden.
Dryckenskap, snus- och tobaksätning skada
deras minne och förstånd, svordomar och
oanständigheter göra dem till plågoris för andra.
Men än 30 procent af de barn, som utgå
från folkskolan, kunna ej erhålla mer än
mi-nimibetyg. Med förenade krafter böra hem,
skola och samhälle söka råda bot för det
onda. Söndags- och aftonskolor samt
föreningar för ungdom, där nyttiga och
nöjsamma saker kunna läras, böra sökas af barnen
på lediga stunder. Skolan bör främst söka
dana karaktärer. Arbetsstugornas betydelse
framhölls.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Småskriften för året
har denna gång kunnat utgifvas samtidigt
med årsskriftens hufvudhäfte. Innehållet
angifves af titeln: »Trenne
stipendiatberättelser».
Den första berättelsen är författad af
läraren vid Kattarps högre folkskola O. M.
Lilja och utgör en redogörelse för »De
högre folkskolorna i Sverige». Man
erhåller genom densamma en öfverblick öfver
ifrågavarande skolors närvarande ställning
och beskaffenhet: deras antal,
inträdesfordringar, lärjungarnes fördelning, läsårets
längd, undervisningstimmarnas antal,
läroämnen och lärokurser, materiel och
skollokaler, aflöningar och öfriga omkostnader,
styrelse och läraretillsättningar m. m. Efter
några personalhistoriska notiser, rörande de
män, hvilka under olika tider ägnat sig åt
den högre folkskolans tjänst, slutar
författaren med några läsvärda reflexioner rörande
den högre folkskolans betydelse och
framtidsutsikter.
Den aiidra berättelsen är afgifven af
lärarinnan vid Stockholms folkskolor fröken
Anna Rylander och innehåller en kortfattad
redogörelse för »Tyska fortsättningsskolor»,
deras utbredning och olika arter,
skolgången, disciplinen, undervisningstider och
kostnader, lärarekrafter, klassindelning och
läroämnen m. rn. Särskild uppmärksamhet
ägnas åt yrkes- och fortsättningsskolorna för
kvinnlig ungdom. Den lilla afhandlingen, af
hvars innehåll en del blifvit meddeladt i
den föregående år utgifna berättelsen
rörande Stockholms folkskolor, slutar med det
allmänna omdömet, att vi svenskar i
afseende på folkskolan kunna i hufvudsak och
i genomsnitt fullt mäta oss med tyskarne,
men »att vi, hvad ungdomens fortsatta och
praktiska utbildning beträffar, stå betydligt
efter detta folk».
Sista uppsatsen innehåller »Iakttagelser
rörande teckningsundervisningen, gjorda
under en studieresa i Sverige, Norge och
Danmark, sommaren 1897» af J. A. Ramstedt,
lärare vid Malmö folkskolor, I densamma
redogöres för en hel del metoder och
läromedel vid undervisningen i teckning. Bland
norska sådana märkas: Harald Petersens
»tegneapparat for folkeskolen», M0rstads
läroplan, kapten H. Angeils ritböcker, Imm.
Floods »Tegne0velser for smaab0rn», Anna
Rogstads »Malende tegning», I. A.
Bon-nivies och J. Meyers »Tegnebog for
Folkeskolen», P. Y. Br. Deinbolls »Tegnebog
for landsskolen» m. fl. Från Sverige
meddelas några iakttagelser från förra
sommarens utställning rörande teckningen vid
Stockholms och Gröteborgs folkskolor samt
Karlstads allmänna läroverk. I fråga om
Danmark uppehåller sig författaren särskildt vid
teckningsinspektören C. F. Andersens och
fröken Henriette S0kjers metoder. - Den
för ämnet intresserade finner här många
intressanta antydningar.
Häftet i det hela synes väl ägnadt att
visa nyttan af pedagogiska resestipendier
för folkskolans lärare och lärarinnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
