Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 22
SVENSK LÄRARETIDNING.
347
Lärareper sonalen j som vid årets början
utgjorde 369, uppgick vid arets slut till ett
antal af 379, af hvilka 56 tjänstgjorde i
egenskap af öfningslärare. Af folkskolans
lärarekrafter voro vid årets slut som
ordinarie anställda 78 lärare och 68 lärarinnor,
som extra ordinarie 3 lärare och 7
lärarinnor. Småskollärarinnornas antal utgjorde
vid samma tid 165, af hvilka 154 voro
»ordinarie».
Skolbarnen hafva under året ökats med
403 och utgjorde vid kalenderårets slut
14,337, fördelade på 380 afdelningar. I
småskolans I och II årsklass undervisades
4,636 barn, i folkskolans lägre afdelning
(klasserna I-L Y i egentliga folkskolan)
8,524, i folkskolans högre afdelning (V och
VI kl.) 336, i fortsättningsskolan 594 och i
repetitionsskolan 247 barn. Antalet barn i
hvarje sk öl af delning utgjorde i egentliga
folkskolan omkring 45, i öfriga skolarter
omkring 30. Körande barnens ålder voro
358 under 7 år, 24 öfver 14 år och de
öfriga 7-14 år gamla. Medelåldern t. ex.
i småskolans I kl. var 6,93, i
fortsättnings-och repetitionsskolan 13,07 år.
Skol försummelser na utan giltig
anledning uppgingo i medeltal för hvarje barn
i småskolan till 0,05, i folkskolan till 0,12
och i fortsättnings- och repetitionsskolan
till 0;33 dag.
I allmänna läroverk och fackskolor
undervisades 815 och i enskilda skolor 1,567
af distriktets skolpliktiga barn.
Antalet skollokaler har under året ökats
med 34 läsrum. Medel ha dessutom
beviljats för uppförande under innevarande år
af en skolbyggnad, som är afsedd att
innehålla 9 lokaler. Af Oskar Fredriks
skolhus, som under 1897 uppförts, innehåller
årsberättelsen vackra exteriörer och
interiörer.
*
Rörande folkskolans högre afdelning
meddelas bland annat, att af 345 lärjungar,
som vid höstterminens början anmälde sig
till inträde i femte klassen, 301 mottogos.
Till inträde i sjette klassen anmälde sig 86,
men endast 68 kunde mottagas. Till
deltagande i första årskursen i engelska språket
anmälde sig 68 gossar, bland hvilka 36 af
de bäst vitsordade utvaldes. I andra
årskursen ha 23 gossar deltagit under
vårterminen samt 12 under höstterminen.
Af 117 gossar, som under sistlidet år
afgått från folkskolans högre afdelning -
92 med afgångsbetyg från V eller VI
klassen - ha 36 erhållit anställning i handel,
24 i handtverk, 7 i fabrik, 3 på litografiskt
tryckeri, 2 på ritkontor, l på mekanisk
verkstad, ] i sjömansyrket, l i
skeppsbyggeri samt 15 i annan tjänst eller inalles
90. 3 gossar ha öfvergått till teknisk skola,
l till allmänt läroverk och l till
handelsskola. Af de afgångna flickorna voro de
flesta konfirmander under året efter
afgången från skolan.
I fråga om handarbetsundervisningen har
styrelsen beslutat, att folkskolans flickor
skola kostnadsfritt erhålla materialier till de
förberedande öfningarna i stickning,
sömnad, stoppning, märkning och lappning, samt
att försäljningspriset å materialierna till öf-
riga handarbeten skall nedsättas till i
medeltal 10 % under inköpspriset.
Skolkökskurserna ha varit fördelade på
tvänne ställen. 209 flickor ha deltagit i
dessa kurser, hvardera omfattande 30
arbetsdagar. Åtskilliga af dessa flickor
genom-gingo kursen för andra och tredje gången.
7,650 matportioner, bestående af 2 rätter,
ha under året lagats i skolköken för ett
medelpris af omkring 12 1/2 öre pr portion.
I lärarinnekursen i huslig ekonomi, som
l åtnjutit ett statsbidrag af 1,300 kr., ha
deltagit 10 elever, af hvilka 9 erhållit
afgångsbetyg och vunnit anställning. Elevernas
afgångsbetyg innehålla vitsord under följande
rubriker: enkel matlagning, hushållskemi,
hälso- och näringslära,
undervisningsskicklighet, ordningssinne och duglighet i
rengöringssysslor.
Proflektionerna, som åhörts af den af
stiftets eforus förordnade inspektrisen samt
tvänne af henne tillkallade vittnen, ha
omfattat följande ämnen:
1) Mjölk. 2) Ägg. 3) Jäst. Bröd jäsning.
4) Potatis. 5) Fisk. 6)’Kött. 7) Insaltning
och förvaring af kött och fisk. 8) Kaffe, té
och kakao. 9) Billiga drycker. 10) Blodmat.
11 och 12) Hushållsräkningar. 13) Slakt.
Inälfsmat. 14) Grönsaker. Rotfrukter. 15)
Frukt. Bär. 16) Skidfrukter. 17) Fett.
Margarin. 18) Kokning i flottyr. 16) Stekning
i ugn, gryta, reformkök. 20) Höns. Skogsvildt.
21 och 22) Billiga födoämnen. 23)
Användning af öfverlefvor. 24) Småbarns föda. 25
och 26) Sjukmat. 27 och 28) Tvätt. 29)
Mangling, kafling. 30) Kostnaden för tvätt i
och utom hemmet, 31) Diskning. 32)
Polering. 33) Lördagsstädniiig. 34) Höst och
vårstädning. 35) Renlighet, hudens vård, kläder.
36) Spis och bränsle. 37) Kokning i hö. 38)
Hvarför behöfva vi föda? 39) Bakpulver.
40) Primusbakugnen. 41) Reformköket. 42
och 43) Olika sätt bereda sill och strömming.
44 och 45) Mindre kända matnyttiga fiskar.
Ur redogörelsen för skolbaden inhämtas,
att under året 23,436 bad genom
folkskolornas försorg serverats därtill anmälda
lärjungar. Dessutom ha under sommaren, då
undervisning lämnats i simning, 879 gossar
och 503 flickor erhållit fria kallbad.
Fria rörelselekar hafva under året under
ledning af utsedda lek-instruktörer öfvats
med gossar i folkskolans III-VI klasser.
Styrelsen afslutar sitt yttrande härom
sålunda: »Intresset för de ordnade lekarna
synes vara i stigande. Äfven fristunderna
mellan lärotimmarna användas allt mera till
hurtig och stärkande lek.»
Läkareundersökning har i likhet med
föregående år verkställts beträffande lärjungarne
i folkskolans I klass, och har därvid
befunnits nödigt att från gymnastiköfningar
utesluta 7,9 % af gossarne och 11,8 ^/ af
flickorna. Inalles ha 2,348 barn undersökts.
Såväl öfver läkareundersökningarna som
skolgången m. m. innehåller årsberättelsen
intressanta tabeller.
Litteratur.
Grunddragen af modersmålets historia. En
populär framställning af Karl Ljungstedt,
fil. d:r, lärare vid Stockholms högskola.
Sthm, Jos. Seligmann. Pris 3 kr.
»Lif är förändring, död stillastående».
Med dessa ord börjar förf. sitt synnerligen
intressanta arbete, i hvilket han med en i
vetenskapliga arbeten sällspordt liflig stil
skildrar de många och genomgripande
förändringar vårt språk genomgått under sin
tusenåriga historias olika skeden.
I en tid så rastlös och jäktande som
vår gifva sig endast få någon rö att
själfständigt tänka öfver modersmålets
utvecklingshistoria. Och dock är väl en om ock
flyktig kunskap därom för hvar och en, som
vill göra anspråk på verklig bildning, ett
oeftergifligt villkor.
En tillförlitlig och på samma gång
angenäm vägvisare för hvarje vän af vårt
modersmål är föreliggande bok, hvilken vi
skulle vilja varmt anbefalla icke minst åt
Sveriges folkskollärarekår, som här
säkerligen skall göra många intressanta
upptäckter, då väl blott ett fåtal varit i
tillfälle att studera Rydqvists och Söderwalls
vidlyftigare arbeten.
Förf. skildrar först orsakerna till att
latinet - världsspråket - måste nedstiga
från sin tron, under det sanskrit kunde i
årtusenden oförändradt få fortlefva. Därpå
anföras intressanta exempel på ljudlagarnes
och associationslagarnes betydelse för
hvarandra och för språkets utveckling, på
sammansättningarna, nyskapelserna samt
förhållandet mellan det konservativare
skriftspråket och det ledigare talspråket. En
kort öfversikt öfver de skilda
språkstam-marne bildar öfvergång till en närmare
karakteristik af den germanska
språkfamiljen, hvarpå den nordiska språkgrenen
särskildt skärskådas. Så lämnas utförliga
utredningar om det urnordiska språket, den
runsvenska perioden, den klassiska f
örn-svenskans tidehvarf, den medelsvenska, äldre
nysvenska och yngre nysvenska tiden, och
detta med afseende å språkförändringarna
beträffande så ljud som böjningar, litteratur
och låneord.
Särskildt med afseende på dessa senare
förstår förf. att intressera. Få hafva väl
gjort sig reda för den mängd låneord vi
röra oss med och hur tidigt vårt språk
satte sig i skuld. Redan vid kristendomens
första införande börjades det: grekiskan
och latinet fingo släppa till präst och kyrka,
biskop och djäfvul, kloster och kors, m. fl.
Den följande perioden, då vi handlade med
hansestäderna och började få kännedom om
riddarväsendet, kommo frän Tyskland fogde,
pant och pund m. fl., från Frankrike baner
och giga. Men hvad är det mot den
följande tiden? Nu börjas lånet af de tyska
prefixen: be-, för-, bi- och afledningarna
-het, -inna, -eri och -era. Och dessa ökades
under den äldre nysvenska tiden med andra:
an-, er-^, ge- och -ion. Senaste period har
visserligen lånat obetydligt, men mei4 än en
läsare skall förvåna sig öfver, hur föga
äkta svenska han i själfva verket talar.
Hvad som i hög grad gör boken
lättläst, är de historiska inledningarna till
hvarje tidehvarf. De lämna nämligen ofta
nog nyckeln till de förändringar i språket,
som uppstått genom kulturella
omhvälfningar.
Grenom förbiseende hafva insmugit sig
några språkfel, exempelvis: ingen ha sett,
två dryckeshorn har hittats, talrika fornfynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:41:45 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1898/0351.html
