Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 25
SVENSK LÄRARETIDNING.
393
Trädgårdsskötseln i folkskolan.
Filipstads-kretsen beslöt uppdraga åt
centralstyrelsen :
1) att i cirkulär till samtliga
folkskoleinspektörer framställa en vördsam anhållan, att
dessa vill ägna frågan all uppmärksamhet,
särskildt nu vid upprättandet af de nya
skolreglementena, och att de vid byggandet af nya
skolor må tillse, att dessa förläggas så, att
intet lokalt hinder möter för anläggande af
skolträdgård;
. 2) att den må hemställa hos samtliga
hushållningssällskap, att dessa må taga frågan
om hand och lämna detta ämne liksom
slöjden uppmuntran och understöd;
3) att den måtte låta sakkunnig person
utarbeta en afhandling i ämnet, tjänande dels
lärarne som vägledning vid dess
handhafvande, dels verka som sporre till väckande
af större och allmännare intresse för
detsamma; och
4) att denna afhandling må komma att
åtfölja nästa års årsskrift samt jämte ofvan
anförda cirkulär öfverlämnas till
folkskoleinspektörer och hushållningssällskap.
Kalmar-N. Möre-kretsen besvarade
frågorna sålunda:
I de orter, där trädgårdsskötseln är mindre
utvecklad, må skolråd och inspektörer tillse,
att de lagbestämmelser angående ämnet, som
i gällande skolstadga finnas, också efterlefvas,
då dessa torde vara tillräckliga.
Guldkrokens-kretsen har gjort följande
uttalande:
Föreningen, som erkänner trädgårdsskötselns
betydelse för barnens utveckling i praktisk
riktning samt som uppfostringsmedel i
allmänhet, vill ej med tanke på folkskolans
många ämnen och den ringa tid, som står till
dess förfogande, förorda, att trädgårdsskötseln
genom nya lagbestämmelser tillförsäkras en mera
framskjuten plats än hittills, börande dock
redan befintliga lagstadganden rörande detta
ämne så långt möjligt är efterlefvas.
Öfverkalix-kretsen: 1) Ja 2)
Lärarekåren borde inom sina respektiva skoldistrikt
söka förmå skolstyrelserna att nu, då nya
skolreglementen skola utarbetas, bland
folkskolans läroämnen upptaga undervisning i
trädgårdsskötsel samt anslå åt ämnet en
bestämd tid, och att botanik får delvis
utbytas mot trädgårdsskötsel.
N. Tjusts-kretsen anser, att intresset för
denna sak behöfver ökas, hvilket sker genom
lärarens personliga intresse för saken.
Skoldistrikten böra bekosta anläggningen men
sedan öfverlåta åt läraren att plantera, sköta
och taga afkastningen af densamma mot
skyldighet att undervisa barnen teoretiskt
och praktiskt i träds och buskars plantering
och skötsel samt köksväxtodling. Dessutom
framhölls som ett önskemål bättre
läroböcker.
S. Västmanlands-kretsen: l) Ja. 2) De
af centralstyrelsen föreslagna.
V. Gestriklands-kretsen anser, att då den
icke obetingadt kan jakande besvara första
frågan den ej kan lämna definitivt svar
på den andra.
Villåttinge-kretsen besvarade första frågan
med ja, andra frågan sålunda:
Läraren bör söka intressera sig själf och
myndigheterna - sig själf framförallt genom
själfstudium. Församlingarna böra ställa sig
stadgade föreskrifter till efterrättelse. I de
nya reglementen, som nu skola uppgöras,
böra bestämmelser inryckas om hvad och
huru mycket bör genomgås. Särskild vikt
lägges på trädplantering, men prydnadsväxter
böra ej uteslutas.
Halmstads-kretsen anser, att
trädgårdsskötseln bör erhålla en mera framskjuten
plats bland folkskolans läroämnen, än hvad
den hittills haft, att i allmänhet större
jordland böra upplåtas till skolträdgårdar, och
att utbildningen i ämnet vid seminarierna
måtte bli grundligare och mera praktisk.
Falkenbergs-kretsen: l) Ja. 2) Kretsen
framställer som önskemål, att staten måtte
understödja kommunerna i att anlägga
lämpliga skolträdgårdar och att dessas skötsel
och vård måtte genom i skolstadgan intagna
föreskrifter bestämmas.
Torup s-kretsen anser, att skolans
jordområde bör noga afskiljas för sina olika
ändamål, att inspektion öfvas äfven öfver
skolträdgården, att trädskolan bör gå
framför köksträdgården, att blommor sparsamt
odlas, att skolkassan och ej barnen håller
verktyg och utsäde, att tid till ämnet
angifves i skolans reglemente.
Ljungby-kretsen anser, att genom lag bör
bestämmas, att planteringsland vid hvarje
folkskola skall finnas, och att stat och
kommun bidraga till dess anläggande och
underhållande.
Hoburg s-kretsen vill icke, att
trädgårdsskötseln erhåller en mera framskjuten plats
bland folkskolans läroämnen, än hvad den
enligt folkskolestadgan bör äga, men uttalar
som sin önskan, att § 56 i nämda stadga
öfver allt tillämpas, så att tjänligt jordland
till skolträdgård med tillgång på vatten i
närheten måtte komma att finnas vid hvarje
folkskola.
Gislaveds-kretsen anser trädgårdsskötselns
ställning i folkskolan vara tillräckligt
framskjuten, om nu gällande författningar
efterlefvas.
Kolmårds-kretsen besvarade frågorna
sålunda :
1) Kretsen anser, att trädgårdsskötseln bör
erhålla en mera framskjuten plats bland
folkskolans läroämnen än den hittills haft.
2) För vinnande af detta önskemål måste
a) folkskoleinspektörerna tillse, att
folkskolestadgans föreskrift om ett till skolträdgård
lämpligt jordland vid hvarje skola verkligen
efterlefvas; b) lärareutbildningen i ämnet vid
seminarierna tillgodoses på ett bättre sätt än
hittills; c) ett visst antal lärotimmar anslås
för ämnet och denna tid ingå i ordinarie"
lärotiden; d) lämpliga handböcker
tillhandahållas läraren, och e) jordlandet ej tilltages
större än att det mönstergillt kan skötas.
Skelderviks-kretsen instämmer i
hufvudsak med Södertörnskretsen, dock med det
tillägg, att på hushållningssällskapens eller
andra korporationers bekostnad afgiftsfria
kurser i ämnet anordnas för äldre lärare
samt att nödiga typväxter för undervisning
i botanik inrymmas i skolträdgården.
Eekarne-kretsen har gjort följande
uttalande:
Då barnen genom undervisning i
trädgårdsskötseln erhålla lust till kroppsarbete; då
kunskap i detta ämne gifver dem tillfälle till
afsevärda inkomster, då de blifvit vuxna
medborgare; då genom denna undervisning
kärlek till växtvärlden och dess lifsyttringar in-
plantas; och då genom trädgårdsodling
barnets sinne för ordning väckes och dess
skönhetskänsla höjes, anser kretsen, att
trädgårdsskötseln bör erhålla en mera framskjuten
plats bland folkskolans läroämnen, än hvad
den hittills haft.
Detta önskemål vinnes: genom förbättrad
lärarebildning i detta ämne; genom
folkskoleinspektörernas kraftigare ingripande och tillsyn,
att folkskolestadgans föreskrifter rörande
trädgårdsskötseln efterlefvas; genom ett
planmässigt bedrifvande af undervisningen i
trädgårdsskötseln, samt att vid uppförande af
skolhus stor hänsyn bör tagas till
möjligheten att för skolans räkning erhålla lämpligt
och tillräckligt planteringsland.
S. Gestriklands-kretsen: 1) Ja. 2)
Erkännande hushållningssällskapets stora
frikostighet för hvad det gjort och gör anser
kretsen, att centralstyrelsens plan gillas.
Kretsen anser vidare, att afkastningen af
köksträdgården bör tillfalla läraren
(lärarinnan), men där trädskola finnes, plantor och
träd böra gifvas barnen.
Förändring af arbetssättet.
Halmstads-kretsen har gjort följande
uttalande:
Kretsen anser visserligen, att en förändring
af arbetssättet inom S. A. F. i den af
motionen angifna riktningen kunde vara
önskvärd, men då det kan ifrågasättas, dels
huruvida förändringen borde, få ett sådant
omfång, som af motionärerna föreslagits, och
dels huruvida tiden för en sådan förändring
ännu är inne, föreslår kretsen för sin del, att
ärendet göres hvilande hos centralstyrelsen
för att framdeles ånyo föreläggas kretsarna
till behandling, sedan det först blifvit
behandladt af ett eller flera ombudsmöten, och
åsikterna om lämpligheten och möjligheten
af förändringens genomförande hunnit mera
Östbo-kretsen har uttalat sig sålunda:
1) Kretsen anser, att en förändring i
arbetssättet inom föreningen är önskvärd, dock
ej till sådan omfattning som motionen an*
gifver utan i en sådan inskränkt mening, som
centralstyrelsen i sin motivering i årsskriften
angifver.
2) Kretsen vill uppdraga åt centralstyrelsen
att afgifva förslag till sådana
stadgeförändringar, som berättiga ombudsmötet att i vissa
noggrant bestämda undantagsfall afgöra en
fråga eller tillsätta en kommitté för en frågas
afgörande.
Villåttinge-kretsen: Nej.
Falkenbergs-kretsen: dito.
Ljungby-kr etsen: dito.
Gislaveds-kretsen: dito.
S. Gestriklands-kretsen: dito.
Eekarne-kretsen:
dito.
Trädgårdsskötseln
såsom uppfostringsmedel.
Det är med glädje, man konstaterar ett
vaknande intresse hos Sveriges lärarekår för
den viktiga skolträdgårdssaken. Icke nog
med att ämnet upptogs på programmet för
det nordiska skolmötet 1895; det har äfven
gång efter annan återkommit vid de mindre
mötena. Det äfverläggningsämne, som till
centralstyrelsen för allmänna folkskollärare-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
