Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 32
SVENSK LÄRARETIDNING.
497
detta århundrade skulle få höra en
svensk ecklesiastikminister reflektera
på det ännu djupare., spörsmålet om
folkskolan som bottenskola, det torde
för mången vara en Öfverraskning.
Ecklesiastikministerns yttrande härom
lydde, enligt tidningsmeddelarens
utsago, sålunda:
Jag inser och erkänner, att detta spörsmål
är m}7cket betydelsefullt, men jag anser mig
icke i frågans nuvarande läge böra yttra mig
något bestämdt härom. Tvifvelsutan blifver
äfven denna sak föremål för utredning af de
sakkunnige skolmän, om hvilkas bistånd jag
förvissat mig.
Att statsrådet Claeson icke håller på
den i våra dagar så ängsligt och ifrigt
efterspanade »gräns» eller »nivå»,
öfver hvilken .allt hvad som kallas
»folkundervisning» icke bör få höja sig, det
visade han genom sina uttalanden om
folkhögskolan. Sedan han erinrat, att
i Jämtland ännu ej funnes någon
dylik undervisningsanstalt, yttrade han:
Det har verkligen förvånat mig mycket,
att jämtläiidingarna, som äro ett så
intelligent och bildningssträfvande folk, skola vara
i saknad af en dylik folkbildningsanstalt,
hvarpå han om detta slags
Öfverbyggnader på folkskolan uttalade
följande omdöme:
Jag har alltid varit tilltalad af dessa
skol-öfverbyggnader, söm tagit till sin uppgift att
utveckla de bildningsfrön, som vid de mera
grundläggande skolorna blifva nedlagda hos
vår ungdom.
Af de anförda yttrandena framgår,
att ett initiativ från regeringen i
läroverksfrågan nu är att vänta. Till nästa
riksdag torde det väl svårligen kunna
motses. Ty .tisserligén är meningen
ej, att ’någon ny, vidlyftig
läroverkskommitté i stil med den af 1882 skall
tillsattas, - u t to synes försläget komma
att uppgöras under öfverläggningar
med några inkallade erfarna skolmän.
Men ännu torde dessa skolmän icke
hafva blifvit utsedda, än mindre
börjat sitt arbete, och på de månader,
som nu återstå, lärer man ej kunna
vänta, att ett väl genomtänkt
reformförslag skall hinna blifva färdigt. ....
Såsom naturligt är, lämna
ecklesia-stikministerns uttalanden intet närmare
besked om de grunder, hvarpå ett
dylikt förslag enligt hans mening borde
hvila. Endast så mycket är klart, att
det i hufvudsak måste komrna att
.-ansluta, sig till det reformprogram, som
sedan många år tillbaka varit
förordad t af riksdagens andra kammare,
men hittills alltid, i den första stött på
ett obevekligt motstånd.
För folkskolans arbetare är det
naturligtvis iittalandet om folkskolans
ställning, som i främsta rummet är
af intresse. Icke därför att vi skulle
vänta, att den stora pedagogiska
tanken om folkskolan som bottenskola -
grundtanken i hvarje naturligt
skolsystem - ännu skulle kunna påräkna
understöd af ecklesiastikministern och
af de fackmän, hvilkas råd han
kommer att inhämta. Såclant har kunnat
hända i - Preussen, där
kultusminis-tern Bosse som bekant varmt yttrat
sig till förmån för nämda tanke. Här
i Sverige få vi vara nöjda, om
densamma icke behandlas såsom en
opraktisk och förfiugen idé, hvilken kan utan
vidare affärdas med några öfverlägsna
talesätt.
Ur denna synpunkt sedt hafva vi
allt skäl att skänka vårt erkännande
åt det sätt, hvarpå statsrådet Claeson
uttalat sig om ett reformkraf, som är
jämnårigt med folkskolan själf och på
det innerligaste sammanhänger med
hennes väsen. Då högste målsmannen
för vårt lands undervisningsverk
funnit sig böra förklara, att han icke
af-visar frågan såsom oberättigad utan
»inser och erkänner, att detta
spörsmål är betydelsefullt», så bör man
kunna hoppas, att mången, som hittills
alltid satt sig på sina höga hästar, skall
känna sig af det höga föredömet manad
att skänka saken en smula eftertanke.
Och något mera begära vi icke. Göres
frågan om folkskolan soin bottenskola
till. föremål för en saklig och opartisk
pröfning, så kan utgången icke länge
vara oviss. Det är: endast för den
an-tipatiskt stämde och fordoms.ful.le som
hon ter sig som en orimlighet och en
utopi.
Af frågor på dagordningen
komma flera att behandlas vid det i
dag öppnade tolfte allmänna svenska
folkskolläraremötet i Norrköping. Till de
märkligaste och äfven utom
skolmannens krets mest beaktade torde i främsta
rummet böra räknas följande: om
ungdomens s. k. förvildning och i
samband därmed om folkskolans
uppfostrarerätt och uppfostrareplikt, om
folkskoleundervisningens »begränsning», om
de minderåriga arbetarnes uppfostran,
om fortsättningssk^lan och om
folk-biblioetek samt om
katekesundervisning-en. Åtskilliga af dessa spörsmål kunna
kallas rent af brännande/och man kan
hafva skäl att hoppas, att de blifvande
förhandlingarna skola bidraga till
deras klargörande hos den stora
allmänheten samt därmed äfven till deras
lyckliga lösning. Äfven bland de mera
speciella .frågorna äro flera af stort
pedagogiskt och metodiskt Intresse,
.hvadan det praktiska utbytet af deras
.behandling säkerligen kommer att blifva
betydande.
Ett lockande program
bjuda sommarkurserna i Lund. De
öppnas med en föreläsning af
professor Ribbing »om humanismen och
naturvetenskaperna som kulturkrafter».
Icke mindre än 16 särskilda
föreläsningsserier, erbjudas. Allesammans.äro
så lockande, att hvar och en för sig
frestar till ett besök vid Sveriges södra
universitet under tiden 15 -27 .augusti.
De röra sig nämligen om ämnen, som
höra till våra dagars mest intressanta
och uppmärksammade problem. Se här
några exempel, tagna utan urval:
barnspråket och modersmålsundervisningen
af docenten Beckman, lufthafvet af
professor P. la Cour (en af nutidens
berömdaste specialister på detta område
och känd för sin utomordentliga
förmåga att enkelt och värmande
framställa sitt ämne), religionen och bibeln
af professor Johansson (känd från
Uppsalakurserna som en allvarlig men
fördomsfri teolog), psykologi med särskildt
afseende på viljelifvet af docenten
Herrlin, praktiska öfningar i kemi under
ledning af docenten Löndahl,
tuberkulosen och skolhygien af professor
Ribbing, praktiska uttalsöfningar i
engelska språket under ledning af docenten
Rodhe, unionens historia af docenten
Wimarsson.
Utom serierna hållas spridda
föreläsningar, förevisningar, samkväm samt
lekkurser.
Ingen, som kan bereda sig tillfälle
därtill, må försumma att fara ned till
Lund och göra sig till godo, hvad där
blir att höra eller se. Vi hoppas, att
kurser komma att anordnas äfven
följande somrar, men det, som bjudes i
år, kommer ej att då stå till buds.
Särskildt äro lärare och lärarinnor
vid alla slag af skolor i behof af
sådana kurser. Deras dagliga arbete
uttömmer deras själsinnehåll. De behöfva
få höra sådant, som uppfriskar deras
inre lif och stärker dem till det
kommande årets arbete. Men skola kurserna
hafva en sådan verkan, måste hvar och
en deltagare göra ett förståndigt val
och icke af det myckna, som bjudes,
låta sig lockas att taga för sig mera
än hans andliga matsmältning står ut
med. Vi tillåta oss : denna erinran,
emedan så många af dem, som
deltagit i föregående kurser, efteråt
beklagat, att de icke begränsat sitt arbete
och därför ej haft den vinst däraf, som
de annars kunnat erhålla.
På grund af resa träffas
denna tidnings utgifvare icke
under tiden 3-14 augusti. Alla
skrifvelser i
redaktionsangelägenheter adresseras: Svensk
Läraretidning, Stockholm N.
Sommarkurserna i Lund öppnas
såsoin förut omnämts måndagen den 15 kl.
12 i universitetets aula med en offentlig
föreläsning af professor S. Ribbing om-..Äw.-:
manismen och naturvetenskapen såsom
kulturkrafter.
Denna föreläsning är afgiftsfritt tillgänglig
för allmänheten. Till samkväniet å
Akademiska föreningens festsal söndagen den 2! kl. 6
e. m., vid hvilket domprosten P. Eklund
håller föredrag om rdigionspedagogiska
spörsmål, .inbjudas deltagarna i kurserna.
Allmänheten har tillträde mot en afgift af l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
