Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR FOLKTJNDEI^ VISNINGEN.
N:r 36.
(871.)
STOCKHOLM, 7 SEPTEMBER 1898
17:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50okr., 8/4 år 3 kr., Va år 2 kr.,V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-1, 4-6. Allm. tel. 60 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare ;
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare : Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm,
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad ( = 14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr.» dödsannons 2, 5 o kr.
Annons bör vara Inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Från sommarkurserna i Istånd.
Barnspråket och mo-
dersmåfsundervis-
ningen.
Bland de många utmärkta
föreläsare, hvilka hvar på sitt
sätt och hvar på sitt område
under årets sommarkurser i
Lund bidragit till att ge
kursdeltagarna en inblick i
vetandets skilda grenar, var
docenten N. Beckman den
icke minst intressante. Hans
tvänne föreläsningar
omfattade »barnspråket och
mo-d 3rsm ålsundervisningen >>.
Infor en synnerligen talrik
åhörareskara höllos dessa
föreläsningar. Ämnet i och för
sig innebar också något
»lockande», och många undrade,
huru ett dylikt skulle
komma att utvecklas. Att något
närmare ingå på föreläsningarnas innehåll torde
icke falla sig så särdeles lätt, men några
antydningar må dock lämnas. Vid
föreläsningarnas början blef strax klart, att föreläsaren
besjälades af ett varmt och lefvande intresse för
hvad han ville meddela, och allas omdöme
utmynnade däri, att föreläsningarna utmärktes af
klarhet och reda. Kanske talade han något
väl fort, men ämnets rikhaltiga innehåll gjorde,
att han ville medhinna så mycket som möjligt
under de två timmar, han hade till sitt
förfogande. Emellertid: i raska, lifliga drag
framhöll han först den nutida vetenskapens
ställning till det ifrågavarande ämnet; huru sanskrit
upptäcktes i slutet af förra århundradet, och
huru man i denna upptäckt fann moderspraket
till de indoeuropeiska språken. Efter
’omnämnandet af åtskilliga andra till ämnet sig
anknytande saker sökte han klargöra några af de
lagar, som äro gällande för barnspråket.
Föreläsaren visade genom talrika och intressanta
Emil Rodhe.
N. Beckman.
S. Söderberg.
exempel, hurusom
barnspråket ganska väsentligt skiljer
sig från de vuxnas såväl till
ordens betydelse som till
deras böjningssätt och
innehåll; att en senare
generation har ett annat språk än
en föregående samt att just
de unga i betydlig mån
inverka på språkets förändring.
Beträffande den grammatiska
undervisningen betonade
föreläsaren, att logiken är äldre
än grammatiken; att
definitionerna i grammatiken äro
det svåraste; att det i
grammatiken finnes saker, som
icke exakt kunna definieras,
hvarföre man icke bör syssla
med definitioner vid början
af språkundervisningen. -
Vår grammatik är uppställd
med afseende på det latinska språket och passar
således icke alltid för vårt svenska språk. Vi
böra därföre sträfva efter att få en grammatik,
som lämpar sig för och är utarbetad för vårt språk.
Först när detta skett, kan språkundervisningen i
folkskolan blifva verkligt fruktbringande. -
Under hänvisande till Tegnérs bekanta ord: »det
dunkelt sagda är det dunkelt tänkta» framhölls,
hurusom vi böra lära barnen att uttrycka sig så, att
deras tal ej missförstås; språket bör framställas så,
att konkurrerande föreställningar ej uppkomma.
- Åhörarne hänvisades för öfrigt till ett
förtjänstfullt arbete af prof. Gustaf Cederschiöld: »Om
svenskan som skriftspråk». För så vidt jag
annars uppfattat dessa föreläsningar i
hufvudsak riktigt, är detta lilla referat endast en svag
antydning af det ganska myckna och
innehållsrika, som föreläsaren medhann under den knappa
tiden. Önskligt vore, om docenten Beckman vid
en kommande sommarkurs finge tillfälle att än
vidare utveckla det högst intresseväckande ämnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
