- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 17:e årg. 1898 /
669

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 42

SVENSK LÄRARETIDNING.

669

Tillfälliga utskottet afstyrkte motionen
på i förra numret angifna skäl.

Vid ärendets föredragning i kyrkomötet
sistlidna onsdag uppstod en stunds diskus-

Motionären, domprosten P. Eklund, förklä- l
rade, att han med sin motion velat hindra, |
att en absolut bekräftelse gåfves på det nu- j
varande systemets förträfflighet, hvilket skulle |
vara en missvisning. Något ja för religions- j
undervisningens främjande borde kyrkomötet |
gifva, innan det åtskildes. Därför yrkade j
talaren bifall till den del af motionen, som j
afsåge införandet af Luthers stora katekes !
såsom läsebok vid kristendomsundervisningen. |

Biskop von Schéele försvarade utskottets j
ståndpunkt.

Biskop Lindström ställde sig däremot på
motionärens sida i hvad han nu föreslagit.
Ett bifall till motionens förra del skulle
däremot innebära ett erkännande, att Luthers
lilla katekes icke behärskar
religionsundervisningen, och det ville talaren ej vara med om.

Biskop Johansson ansåg, att hvad
motionären nu ifrågasatt skulle blifva för stor börda
för prästerna och undrade hvartill nyheten
skulle tjäna.

Domprosten Eklund trodde däremot, att det
kunde vara väl behöfligt att hos både biskopar,
lärare, konfirmander och folkskolebarn bringa
Luthers gamla evangelium till större kraft.

Motionären hade under diskussionen
förklarat, att han icke komme att begära
votering angående sitt förslag. Men nu
inträffade det, att ordföranden (biskop Billing)
fann propositionen på bifall till hr Eklunds
yrkande vara besvarad med öfvervägande
ja. Det blef alltså biskoparne von Schéele
och Johansson, som nödgades begära
votering. Denna utföll ined 26 röster för hr
Eklunds yrkande mot 20 röster, som
afgåf-vos för rent afslag.

Mot beslutet anmäldes reservationer af
biskoparne von Schéele och Johansson, rektor
Bergendal (soni följande dag skriftligt
motiverade reservationen) samt
kontraktspros-tarne Bobeck och Löfvenmark.

Tre beslut, som röra klockare- och
organistkåren,

har det nu afslutade kyrkomötet fattat,
nämligen :

1) att föreskrift må utfärdas om
protokolls insändande öfver organist- och
kyrkosångareexamina, hvilka afläggas inför
domkyrkoorganist ;

2) att klockare hädanefter erhåller
befogenhet att vid mässfall utfärda lysning;

3) att helgonskylden, soin i åtskilliga
församlingar i södra Sverige utgjort en del af
klockarelönen, skall upphöra.

Från oktoberkyrkostämmorna,

(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)

Halmstad: Nytt lönereglemente antogs, på sätt
meddelas här ofvan. En fyllnadspension af
160 kr. skall årligen utgå till
småskollärarinnan Kristina Simonsson. som genom
sjukdom blifvit urståndsatt att bestrida sin tjänst.
Till förberedande åtgärder för inrättande af
skolkök anslogs 500 kr.

Köping: Lönereglering fastställdes. En
årlig pension å 400 kr. anslogs åt
slöjdlärarinnan Eva Arpi, som vid nästa vårtermins slut
varit lärarinna i 25 år. Till Skolbad anslogs
200 kronor.

Västervik: Lästiden skall omfatta 36r/2
veckor med förmiddagsläsning 6 dagar i veckan,

5 timmar i folk- och 4 i småskolan med 1/2
timmes frukostrast i folkskolan. Intagning
sker blott vid höstterminens början det år
barnet fyller 7 år. Ett nytt tvåvånings
skolhus skall uppföras. De två lärarne och de
tre äldsta lärarinnorna få ett lönetillägg af
66 kr. 67 öre, motsvarande skoldistriktets
nya statsanslag.

Oskarshamn: 6 lärarinnor hade begärt 50
kronors ålderstillägg, samtliga lärarinnor vid
folk- och småskolan 50 kronors förhöjning i
hyresbidraget och l lärarinna att få själf lyfta
henne beviljadt men i bank för hennes
räkning insatt lönetillskott. Alla talade för
bifall. Men som lärarinnornas framställningar
inkommit så sent, att de ej hunnit upptagas
å kallelsen till stämman, förklarades ärendet
hvilande. Dock skola de begärda löne- och
hyresförhöjningarna upptagas i nästa års stat.

Väsby, Mim: På grund af 3 lärares ansökan
höjdes deras kontanta lön till 1,000 kr., och
skall delaktighet sökas för samma belopp i
pensionsinrättningen.

Kö/aby, Älfsb.: Fortsättningsskola skall
inrättas 1899 med 100 kr:s lön.

Undenäs, Skbg: Nästa år anordnas 6
fortsättningsskolor, 9 slöjdskolor för gossar och
flickor. Kofodersersättniiigen bestämdes till
70 kr.

Stigtomta, Södin.: Fortsättningsskola inrättas
med nästa år och fortgår 6 veckor utom
ordinarie lästiden.

Botkyrka, Sthm: På skolrådets förslag
erhöllo tvänne folkskollärare hvardera som
lönetillägg det ökade statsbidrag, kr. 66,67,
församlingen från och med nästa år uppbär för dessa
lärare, samt den tredje, läraren vid
Brant-brink, hvilken ännu ej uppnått fulla 10
tjänsteår, en löneförhöjning af 100 kronor för att
sedermera, när statsbidraget tillfaller, blifva
i löneförmåner i det närmaste likställd med
läraren vid kyrkskolan.

Ncrrala, Gflb.: Som ersättning för
skolträdgård skall folkskolläraren P. Sjölund årligen
åtnjuta 50 kr.

Rinkaby, Krist.: Slöjdskola för gossar skall
inrättas från och med nästa år.
Slöjdlärarelönen bestämdes till 150 kr. pr år.

Lemnhult, Jönk.: Kofodersersättningen utgår
hädanefter med 100 kr. Slöjdskola inrättas
från och ined nästa år. Läsningen i
folkskolan förändras från Hvarannandagsläsning till
terminsläsning.

Öfraby, Hall.: Kofodersersättningen höjdes
från 56 till 100 kr. och ersättningen för
öfverläsning från 87 kr. 50 öre äfvenledes till
100 kr.

Icondons folkskolor.

(Resebref till Svensk Läraretidning.)

London är i alla afseenden en världsstad
och det icke minst i fråga om skolväsendet.
Jag lämnar här alla högre skolor och
privata läroanstalter utom räkningen, emedan
tiden ej tillåtit mig taga reda på dem, och
talar endast om sådana, som motsvara vara
folkskolor, d. v. s. de s. k. »elernentary
schools».

Dessa uppdelas i två grupper: frivilliga
eller kyrkliga samt kommunalskolor,
»board-schools». De förra stå under kyrkans
omedelbara ledning och underhållas genom
församlingarnas frivilliga gåfvor samt ett
statsunderstöd, hvilket utgår med en viss summa
för hvarje barn, som besöker skolan.
Kom-munalskolorna stå under en af staden vald
styrelse, »the schoolboard», och underhållas
dels genom statsunderstödet, hvilket är
detsamma för dessa skolor som för de fri-

villiga, och dels genom anslag af stadens
kassa. De äro for närvarande till antalet
400 ined i medeltal 1,500 barn i hvarje.
Den årliga tillväxten i dessa skolors
barnantal beräknas till 12,000.

Förhållandet mellan kyrkskolornas och
kommunalskolornas anhängare är allt anuat
än godt, och misstämningen har nyligen
tagit sig uttryck i parlamentet, där sir J.
Gorst, sekreterare i undervisningsministeriet,
sökte visa, att undervisningen, t. o. m.
religionsundervisningen, är bättre i
kommunal-skolorna än i kyrkskolorna. Detta djärfva
påstående framkallade naturligtvis dels en
häftig kritik i kyrkvänliga tidningar, dels
en ärkebiskoplig skrapa, hvilken den
för-törnade prelaten i parlamentet tilldelade
ingen mindre än undervisningsministern själf.
Ministern hade, sade ärkebiskopen, gjort sig
skyldig till en svår försumlighet genom att
tillåta en sekreterare komma med
yttranden, som han ej hade befogenhet att fälla.
Ministern tog sin sekreterare i försvar, ehuru
han instämde i biskopens åsikt, och sir J.
Gorst är fortfarande sekreterare i
undervisningsministeriet.

Till »The London Schoolboard» ställde
jag min ansökan om tillåtelse att studera
Londons skolväsende.

En vänlig begäran att å dess byrå närmare
utveckla, hvari dessa studier skulle bestå,
blef svaret. Följaktligen begaf jag mig till
Viktoria Embankment å Theinsens strand,
där skolstyrelsens lokal, en utomordentligt
storartad byggnad är belägen, tätt intill
»the Temple». Jag blef mottagen med
den största artighet, redogjorde för mitt
uppdrag och framlämnade Sveriges
allmänna folkskollärareförenings
rekominendations-skrif velse. »Den är alldeles tillräcklig
för oss», försäkrade man mig. Jag
erhöll ett introduktionsbref till föreståndare
och föreståndarinnor i alla Londons
Board-schools, genom hvilket de anbefalldes att
på allt sätt främja niina studier samt
vidare en lista på skolor värda att ses, jämte
anvisningar huru jag skulle färdas för att
uppsöka dessa.

Vid ett besök hos styrelsen för Englands
allmänna lärareförening i dess eleganta hus
vid Russel square i en af Londons finaste
stadsdelar fick jag reda på att mr Bowden
- en af våra engelska gäster vid 1895 års
ombudsmöte - nu var medlem af
Londons skolstyrelse. Genom hans vänliga
uppmärksamhet sattes jag i tillfälle att
bevista tvänne af skolstyrelsens
sammanträden. Dessa hållas hvarje helgfri
torsdag, enligt regel klockan 5-8 e. m. -
vid si ätet af skolåret kl. 3 - 8 e. m. -
året rundt med undantag för augusti
månad och två veckor i december. Salen,
där styrelsen håller sina sammanträden, är
till fdrmen cirkelrund. Fonden upptages
af en hög estrad, hvarest ordföranden, vice
ordföranden och sekreterarne ha sina
platser. Väggen bakom upptages af bokhyllor
med författningar, skoldistrikts journaler m.
m. sanit ett porträtt i olja af styrelsens
förste ordförande. Golfvet upptages af
sty-relsem^dlemmarnas bekväma pulpeter och
skinnkjlädda fåtöljer. Rundt salen gå tre
gallerier, ett för parlamentsledamöter samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:41:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1898/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free