Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 43
SVENSK LÄRARETIDNING.
687
samman, för lärare ensamt till 1,733: 42
kronor.
Hvad så beträffar frågan om bisysslor
och därmed förenade inkomster, så är
beredningen visserligen af den meningen, att
det skulle vara mycket önskligt, att ej blott
folkskolans lärare utan allt hvad
ämbets-och tjänstemän heter kunde så rundligt
a£-lönas, att de ej behöfde söka några extra
inkomster. Men därjämte tror beredningen,
att hur tjänstemännen än aflönades, så skulle
de genom användning af ledig tid söka att
ytterligare förbättra sin ställning. Detta
ser man inom alla klasser och på alla
områden, och ett förbud för lärarne att
sysselsätta sig med extra arbete skulle helt
visst, äfven om hela den begärda
löneförhöjningen beviljades, for mången medföra en
högst betydlig ekonomisk förlust.
I Malmö äro lärarne i fråga om tillfälle
till extra inkomster ganska väl situerade.
Här äro icke, såsom i Stockholm och
Gröteborg, särskilda lärare anställda vid
slöjdundervisningen, utan tjänstgöra härvid mot
särskild ersättning skolornas egna lärare.
En betydlig del af dem uppbär i denna
egenskap 266 ä 400 kronor om året. Andra
undervisa i körsång, andra i aftonskolorna;
knappast någon finnes, som ej vid själfva
skolorna kan bereda sig någon extra inkomst.
Andra lärare hafva sysslor utom skolan,
som i vissa fall gifva inkomster på 1,000
å 2,000- kronor. Hvad särskildt förste
lärarne beträffar, så åtnjuta de fri bostad och
fritt bränsle och böra således icke hafva
lidit något men af prisstegringen på dessa
saker.
Beredningen anser, att lärarne här böra
aflönas lika högt som i öfriga med Malmö
likställda städer och hafva full frihet att
använda sin lediga tid att skaffa sig
ytterligare inkomster, när så kan ske, utan att
deras egentliga verksamhet lider.
Och kommer beredningen så till den sista
punkten, villkoren för ordinarie anställning,
och måste beredningen medgifva, att
härvarande såväl lärare som lärarinnor i fråga
härom äro synnerligen ogynnsamt ställda, vida
sämre än kamraterna i öfriga både
stads-och landtkommuner. Medan annorstädes e.
o. lärare allmänt erhålla ordinarie anställning
efter ett, högst två år, få de här gå som
extra ordinarier 5 å 6 år. Att denna
ordning är till stor skada för lärarne är klart,
då de under hela denna tid få åtnöja sig
med minsta möjliga lön och ej få beräkna
»lönetur», men den är äfven för skolorna
i hög grad menlig, i det mången mera
framstående lärare, som under andra förhållanden
gärna skulle ha sökt anställning här, nu
vänder sig åt andra håll. Häri bör med
.det snaraste en förändring göras.
I öfverensstämmelse med här framlagda
grunder vill slutligen beredningen föreslå,
att en lönereglering, omfattande samtliga
löneklasserna, genomföres på följande sätt:
De ordinarie lärarnes begynnelselön sättes
liksom i Gröteborg till 1,350 kronor.
Slutlönen ökas ej blott med 200 kronor,
hvarigenom den skulle blifva lika med den
nuvarande maximilönen i Göteborg, utan lägges
därtill ytterligare de 100 kronor, riksdagen
anslagit åt de ordinarie lärare och lärarin-
nor, som tjänstgjort 10 år, så att den
uppgår till 2,100 kronor eller samma belopp,
till hvilket skolstyrelsen i Göteborg i dessa
dagar föreslagit stadsfullmäktige, att högsta
lönegraden från och med nästa år måtte
höjas; mellanliggande lönegrader anpassas
härefter. Slutlönen tillfaller ordinarie lärare
efter 15 års oförvitlig tjänstgöring, utgörande
en fjärde lönegrad.
Lärarelönerna blefve då för:
Extra ordinarie lärare................... 1,200 kr.
Ordinarie lärare i l:a lönegraden... 1,350 »
» » 2;a » - 1,600 »
» » 3:e » - 1,850 »
> » 4:e » ... 2,100 *
För de två andra lärareklasserna göres
proportionell höjning. För
folkskollärarinnorna bildas en ny lönegrad genom tredje
gradens ökning med 100 kronor, så att
slutlönen blir 1,500 kronor, och öfriga
lönegrader regleras härefter. För att emellertid
lönen till e. o. lärarinna skall blifva fullt
laglig, bör den höjas med 100 kr. Till
folkskollärarinnorna böra alltså utgå följande
löner:
Till e. o. lärarinna .........____..... 1,100 kr.
> ordinarie » i l:a lönegraden 1,200 »
» 2:a » 1,300 »
» » - » » 3:e » 1,400 »
> » » » 4:e » 1,500 »
Och slutligen böra småskollärarinnornas
löner höjas med 50 kronor i hvarje
lönegrad eller till resp. 600, 700, 800, 900 kr.
Enligt detta förslag komme lärarnes
löner att höjas med 6,550 kronor,
lärarinnornas med 3,500 kronor och
småskollärarinnornas med 5,450, eller tillsamman 15,500
kronor, en utan tvifvel ganska betydlig
stegring af i fråga varande utgiftspost. Någon
ersättning för de ökade utgifterna till
lärarelöner har emellertid samhället att påräkna
i det större statsbidrag, som med nästa års
början lämnas för de ordinarie lärare och
lärarinnor, som tjänstgjort 10 år. Detta
utgör för lärarne, 1,733: 42 kronor och för
lärarinnorna 1,933: 43 kr., hvadan den
verkliga ökningen blir för lärarne 4,817 kr. och
för lärarinnorna 1,567 kronor.
Genom här föreslagna lönereglering samt
genom införande af den ordningen, att e. o.
lärare och lärarinna redan efter omkring två
års tjänstgöring kunna befordras till
ordinarie och således 3 å 4 år tidigare, än nu
sker, rycka upp i högre lönegrader, erhålla
särskildt lärarne en ganska afsevärd
förbättring i sin ekonomiska ställning. Samtliga
lärare torde ock hafva skäl att därmed vara
belåtna. Ett bifall däremot till lärarnes
ansökan, under förutsättning att de, såsom de
själfva säga, »ägna sin energi hel och
samlad» åt sin egentliga verksamhet, skulle
hafva till följd, att ganska många bland
dem blefve tvungna att undanbedja sig
löneförhöjningen.
Dödsfall.
P. Lindblad f. Den 18 dennes
vigdes till grafvens rö stoftet efter aflidne
pensionerade folkskolläraren och
klockaren i Flakebergs församling, Skbg,
Petter Lindblad. Född 1828 i torftiga
omständigheter ägnade Lindblad sig till en
början åt skrädderiyrket men fann snart, att
detta ej var hans lifsuppgift. Inom sig
närde han liflig böjelse för lärarekallets
stora och sköna om ock ofta mödosamma
arbetsfält. Med stor flit och mycken
försakelse lyckades han 1853 absolvera
folkskollärareexamen och verkade med nit och
framgång såsom lärare öfver fyra decennier
i sin födelseförsamling Flakeberg samt
tidigare jämväl uti Bjärby och Tängs socknar.
Med lif och intresse ägnade L. sig åt
lärarekallet. Han kände sig bäst tillfreds, då
han bland sina lärjungar fick odla dygdens
och kunskapens frö. »Förstämning och
missmod i lynnet försvinna, strax jag
kommer in i en skola», plägade han säga.
Flitiga besök på skolmöten i orten och
trägna själfstudier gjorde Lindblad till en
framstående lärare. Men Lindblad var ock
en god kamrat. Med sitt fromma,
godlynta och förnöjda sinnelag var han gärna
sedd i kamratkretsen och bidrog sålunda
att ingjuta goda tankar, hopp och
förtröstan på framgången af folkbildningens
heliga sak.
Gamle Lindblad har nu fått hemlof från
lifvets stora skola ; nu ha »orden somnat
alla på död mans tunga». Men det goda,
det rätta han velat och gjort, det blifver.
Lindblad efterlämnar änka och nio vuxna
barn, af hvilka tvänne agna sig åt faderns
kall.
Hvile han i frid, och aktadt vare hans
minne! Ptolemeus.
ÄUgUSta Källström f. Efter några
dagars sjukdom afled i Gäfle den 19
dennes folkskollärarinnan, fröken Augusta
Källström.
Född 1838 i Nora, tog hon
folkskollära-rinnecxainen i Stockholm år 1877 och
började 1878 tjänstgöra vid Gäfle folkskolor,
där hon 1888 blef ordinarie lärarinna.
Rikt begåfvad och ytterligt samvetsgrann
hann hon uträtta mycket på sitt arbetsfält.
Särskildt har hon inlagt stora förtjänster
om Gäfle skollofskolonier, hvilkas
föreståndarinna hon varit allt ifrån deras uppkomst.
Tacksamhet och allas erkännande följa
hennes minne.
P. E. Regnell f. Den 17 dennes
afled f. d. folkskolläraren, klockaren och
organisten i Skedevi församling Per Erik
Eegnell. Han var född 1822 i Regna, tog
examen i Stockholm 1840 och blef 1848
innehafvare af förenade tjänsterna i Skedevi.
Z. J, Lundeberg f. Efter en längre
tids sjuklighet afled den 17 dennes
kyrkoherden i Valbo, Gflb., Zacharias Johan
Lundeberg.
Född 1828 i Ockelbo blef han 1848
student i Uppsala och 1854 prästvigd. Följande
år blef han utnämd till öfverlärare vid
folkskolan för gossar i Gäfle, hvilken
befattning han tillträdde 1856. År 1855 blef
han ock öfverlärare uti handtverks- och
fabriksföreningens söndagsskola i Gäfle. 1858
lämnade han båda platserna för att bli
kapellpredikant i Åmot, blef 1864
komminister i sin födelseförsamling och sedan efter
hvartannat kyrkoherde i Färila, Norrala och
Valbo, på senare stället 1882, samt
kontraktsprost 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
