Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 44
SYENSK LÄRARETIDNING.
697
Kyrkostämman i Gäfle har med
anledning af lärarinnornas ansökan reglerat
lärarinnelönerna från och med år 1900 sålunda:
för e. o. folkskollärarinna: 1,000 kr.;
för ord. folkskollärarinna: 1,100, 1,250 och
1,400 kr., med delaktighetsbeloppet i
pensionsinrättningen höjdt i proportion till de
högre lönegraderna;
för småskollärarinna: 600, 700 och 800 kr.
Samtliga lärarinnor, som beröras af
löneregleringen, erhålla för nästa år 100
kronors löneförhöjning.
I Arboga bestämdes följande lönegrader:
för folkskollärare: 1,050, 1,250, 1,350 och
1,450 kr.;
för folkskollärarinna: 925, 1,025, 1,125 och
1,225 kr.;o
för småskollärarinna (äfvensom biträdande
lärarinna och slöjdlärarinna): 550, 600,625
och 650 kr.
För uppflyttning i högsta lönegraden
fordras, att af de 15 tjänstgöringsåren minst 5
äro tillbragta i Arboga.
Äfven ute på landsbygden börjar man
här och där finna det berättigadt, att
ordentliga löneregleringar genomföras för
lärarepersonalen - särskildt gäller detta den
skånska landsbygden.
Skolrådet i Hyllie (inom hvilken
församling Limhamn är beläget) föreslog på eget
initiativ följande lönereglering för
församlingens lärare och lärarinnor:
för folkskollärare: 1,000, 1,200 och 1,400 kr.;
för folkskollärarinna: 900, 1,050 och 1,200
kr. ;
för småskollärarinna: 400, 500 och 600 kr.
- allt för 8 månaders undervisning och med
uppflyttning efter 5 och 10 års tjänstgöring
på platsen.
Vid ärendets behandling af
kyrkostämman i måndags gjordes emellertid den
modifikation af förslaget, att åt folkskolans
lärare och lärarinnor beviljades endast de båda
lägre af de föreslagna lönegraderna,
hvarjämte lönen för småskollärarinnor
bestämdes till 450 kr. med höjning till 550 kr.
efter fem års tjänstgöring. Utom dessa
lönebelopp åtnjuta lärare och lärarinnor
vanliga naturaförmåner, dock ej kofoder.
På sin ordinarie oktoberstämma den 28
oktober fastställde Fjelie församling, Mim.,
följande lönereglering för sin lärarepersonal:
lärare erhåller som begynnelselön 700 kr.
och ytterligare 100 kr. hvart femte år, tills
1,000 kr. uppnåtts, därjämte
naturaprestationer, kofoderslösen med 100 kr.,
ersättning för undervisning i slöjd med 150 kr.
och ersättning för öfverläsning; lärarinnor
erhålla som begynnelselön 300 kr. och
ytterligare 50 kr. hvart femte år, tills 450
kr. uppnåtts, förutom arvode för
slöjdundervisning. Det är att märka, att inom
församlingen ingen fabrik fmnes.
Städernas lärarepersonal
har, såsom var att vänta, på flera ställen
fått godt af senaste riksdags beslut om
ett andra ålderstillägg åt folkskolans
lärare. Inför de framställningar, som
i följd af nämda beslut och de höjda
lefnadskosthaderna gjorts af
lärare-personalerna, hafva, såsom synes här
ofvan, kyrkostämmorna i allmänhet
ställt sig tillmötesgående. Särskildt
förtjäna besluten i Malmö och
Helsingborg att framhållas såsom hedrande.
På båda ställena gingo kyrkostämmorna
längre än skolråden.
Statskyrkans målsmän
börja allt mer få syn på
nödvändigheten af att kyrkan och skolan taga
hänsyn till tidens utveckling. Flera af
de mest framsynte visa sig hafva klar
blick för betydelsen af, att det
uppväxande släktet icke skall möta onödiga
svårigheter på den stig, som leder till
ett verkligt kyrkligt församlingslif. En
af dessa framsynta är professorn i
exe-getik vid Lunds universitet F. A.
Johansson, som i katekesfrågan gjort ett
inlägg, hvars betydelse ej kan
underskattas, vare sig man ser på dess
framställare eller den blick på skolans
behof, hvilken där kommer till synes.
Det återfinnes på annat ställe i dagens
nummer.
»Häpnadsväckande»
förklarade en talare på
oktoberkyrkostämman i Säter det vara, att
»folkskoleväsendet kostar i vårt land den stora
summan af 67 millioner kronor om året».
Ja, visst är det så. Men mest
häpnadsväckande är, att dylika fabler kunna
på allvar framställas på en
kyrkostämma. Den officiella statistiken
upplyser eljest, att samtliga utgifter för vårt
lands folkskoleväsende gå till 16
millioner kronor*, d. v. s. föga mera än
tredjedelen af utgifterna för
krigsväsendet och icke ens femtedelen af hvad
svenska folket årligen utgifver för
spritdrycker; ja, t. o. m. svenska folkets
tobaksförbrukning kostar mer än hela
folkskoleväsendet. Detta är verkligen
häpnadsväckande.
En skoldebatt i Säter, l det lilla
idylliskt belägna Säter beviljade
kyrkostämman i fjor ett anslag till fortsättningsskola
inom staden. Denna har under året varit
anordnad som aftonskola, men då skolan i
denna form ej rönt den allmänna
tillslutning, som man hade hoppats, begärde
skolrådet af årets oktoberkyrkostämma förnyadt
anslag men till vanlig fortsättningsskola,
förlagd delvis inom folkskolans ordinarie
lästid. Härom uppstod en märklig
diskussion, för hvilken Avesta-Posten lämnar
följande redogörelse:
Den i sitt slag enastående debatten
inleddes af jägmästaren Svensson. Han hade varit
med då 1842 års folkskolestadga upplästes i
* För år 1896 - det senaste år, för
hvilket fullständiga uppgifter föreligga -
närmare bestämdt: 16,132,149 kronor, häruti
inräknadt både statens och kommunens samtliga
utgifter för högre folkskolor, folkskolor,
mindre folkskolor och småskolor (alltså äfven
utgifterna för skolbyggnader).
kyrkan. Då hade han ej kunnat inse dess
verkningar. Många år vore förflutna sedan
dess, och han hade härunder kommit till allt
större insikt om att folkskolan verkar mycket
ondt. De förhoppningar han hyst om skolan
hade icke gått i fullbordan. Det är skolans
skuld att ingen nu mera vill arbeta, ingen
vill mjölka och ingen vill tjäna dräng åt
bonden. Flickorna vilja vara fina och kläda sig
i hatt. Och så funnes så många fria
strömningar och idéer i tiden. Därtill vore
folkskolan skulden. Det läses alldeles för
mycket. Han kunde visserligen vara ined örn
några ämnen såsom kristendom, historia,
skrifning och räkning, men nu skall det äfven
läsas fysik och matematik (obs.!) i skolorna
och följden häraf blir, att barnen till slut icke
veta någonting. Utgifterna till skolväsendet
stiga oupphörligen. Folkskoleväsendet kostar
i vårt land den stora summan af 67 mill. (!!)
kronor om året. Det är ju häpnadsväckande.
Vi måste spara, och först och främst måste
anslaget till fortsättningsskolan indragas.
Komminister Kjersén instämde och
framhöll stadens oerhördt stora utgifter till
skolväsendet - nära 2,000 kr. Vi måste spara,
och därför måste anslaget indragas.
Aftonskolan hade under det gångna året rönt för
liten frekvens. Endast snälla barn från goda
hem hade användt den, hvaremot utelöpare
och sådana, för hvilka denna skola varit
afsedd, icke besökt den. Därför måste
fortsätt-ningsäkolan slopas *.
Kyrkoherde Alin jnlade en bestämd
gensaga mot detta oväntade angrepp särskildt
på fortsättningsskolan. Dess betydelse är
ganska viktig. Den hade visat sig
opraktisk såsom aftonskola, och därför vore
meningen att förlägga denna läsning i början af
läsåret för de barn, som utexaminerats från
folkskolan,, från hvilken de ett par år
tidigare än annars kunde blifva befriade, om de
sedan besökte fortsättningsskolan. För att
göra det billigare för kommunen kunde en
månad tagas af folkskolans lästid och två
veckor utom densamma, då hela kostnaden
ej uppginge till mera än 25 kronor.
Läraren C. J. Chronvall hoppades, att
intresset för en fortsatt undervisning skulle
blifva bättre med samlad lästid än i form af
aftonskola. Att nu på en gång indraga
denna skola,, vore ett steg bakåt för
folkupplysningen. Betydelsen af fortsatt undervisning
för de barn, som slutat folkskolan, börjar allt
mer inses, och fortsättningsskolor inrättas
därför mer och mer i vårt land. Man kunde
ju åtminstone försöka ännu ett år på det sätt
som föreslagits innan indragning skedde.
Jägmästare Svensson vidhöll sitt yrkande.
Folkskolan kräfde för öfrigt så mycket krafter
och arbete af läraren, att han skulle utarbeta
sig, om han äfven skulle undervisa i
fortsättningsskolan.
Komminister Kjersén kunde ej förstå, att
man kunde få taga någon tid från
folkskolans 8 läsmånader; hvarefter
kyrkoherden Alin upplyste om
folkskolestadgans föreskrifter i detta fall.
Inspektor Hedin hade såsom ledamot af
skolrådet varit med om att inrätta aftonskola
i tanke att »mindre lämpliga subjekt» (!) skulle
använda den **. Men då så litet intresse
visat sig för den, instämde han i yrkandet om
anslagets slopande.
Kådman Hägg var ej med om att indraga
fortsättningsskolan utan ansåg, att den kunde
få vara kvar ännu ett år.
Vid framställd proposition om 25 kronors
anslag till en fortsättningsskola för nästa
år röstade flertalet emot detta anslag.
* Det var samme talare, som på
Stiftsskolmötet i Borlänge yttrade: »Jag tror på
Sveriges framtid, ty jag tror på Sveriges
lärarekår.» Hed. anm.
** Bestämmelsen att fortsättningsskolan är
afsedd endast för sådana lärjungar, »hvilka
med goda vitsord genomgått föregående
af-delningars kurser», tyckes vara okänd för
denne skolrådsledamot. Red. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
