Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (890.) 18 januari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r
göra tillämpning af den i fjärde klassen
genomgångna lärokursen.
Hufvudräkning för vinnande af färdighet
och säkerhet bör öfvas under .-en del af hvarje
lektionstimme. Gossarne böra öfvas i att
uppgöra enkla räkningar å utfördt arbete
eller lämnade varor och flickorna
hushållsräkningar, t. ex. sådana, som förekomma i
skolköket,
Teckning.
Timtal: l timme i veckan.
Linearteckning (för gossar) i samband med
tillämpning af förut inlärda geometriska
satser.
Frih andsteckning (för flickor). Ritning af
mönster, företrädesvis för textila arbeten, dels
på fri hand, dels med tillhjälp af linjal.
Historia.
Timtal: hvarannan vecka 1V2 timme,
hvarannan vecka 1/2 timme.
Fäderneslandets historia, tiden efter år
1809, hvarvid synnerligt afseende bör fästas
vid näringarnas och
kommunikationsväsendets utveckling. Härvid bör lärjungarnes
förmåga att muntligt uttrycka sig uppöfvas
genom återgifvande i något längre
sammanhang af lärarens framställning.
Grunddragen af den svenska
statsförfattningen.
For tsättningsa f delningarna äro för
närvarande 35 till antalet och läsa på olika tider
af dagen: 7-8 eller 8-9 f. rö., 4-5
eller 7-8 e. m. (det största antalet 7-8
f. m., det minsta 4-5 e. m.).
Lärjungebibliotek. Som förut nämts
har under förra året ett lärjungebibliotek,
hufvudsakligen åstadkommet genom
frivilliga bidrag, börjat tagas i bruk i ett af
Göteborgs stads sex skoldistrikt, nämligen i
skolhuset å Redberget. Angående dels
detta, dels sådana bibliotek, som framdeles
torde komma till stånd i öfriga distrikt,
har folkskolestyrelsen meddelat följande
föreskrifter :
1. Skolbibliotek ställes under inseende och"
vård af vederbörande skolnämd.
2. För bestämmande af bokinköp och
ut-öfvande af den närmaste tillsynen öfver
biblioteket utser skolnämden en kommitté,
bestående af ett lämpligt antal personer, med
iakttagande däraf, att åtminstone en lärare
och en lärarinna insattes i kommittén.
3. Skolnämden utser en af kommitténs
ledamöter att såsom bibliotekarie förestå
boksamlingen, handhafva utlåningen och förvalta
de medel, som till biblioteket anslås, samt
uppsätta instruktion för honom.
4. Skolnämden bestämmer de tider, då
biblioteket skall hållas öppet, låter årligen
verkställa inventering af bokförrådet och aflämnar
årligen till folkskolestyrelsen redogörelse för
bibliotekets tillväxt och begagnande.
5. Böcker få utlånas till barn i folkskolans
högre klasser enligt skolnämdens närmare
bestämmande samt äfven till annan ungdom
på rekommendation af lärare eller målsmän.
Folkskolestyrelsen har anslagit ett belopp
af 100 kronor till grundande af hvarje
skolbibliotek, att utanordnas på framställning af
vederbörande skolnämd.
Kontroll öfver organist- och
kyrkosångareexamina. I sitt
utlåtande öfver Musikaliska akademiens
hemställan oni ordnande af organist- och
kyrko-sångareexamina i landsorten framställer
direktör A. Bedinger i Strängnäs åtskilliga
anmärkningar mot detta förslag.
Olämpligt anser han att förlägga samtliga
examina till den .1 juni-15 juli, då detta
skulle vålla stora svårigheter för organistele-
verna, af hvilka de flesta äro yngre
folkskollärare. Ogrundad är akademiens misstro till
censorernas kompetens, och de medel, som
skulle orsakas genom de särskilda, af
akademien föreslagna censorerna, måste anses som
bortkastade. Absolut skadligt skulle det
vara att i dessa censorers händer lägga af
görandet, under det domkapitlets ombud ej
skulle äga att i besluten deltaga. En
tillfällig indisposition kunde då vålla
underkännande. Mindre församlingar skulle nödgas
antaga oexaminerade organister med än mindre
tillfredsställande kunskaper. Till bättre
aflö-nade platser saknas ej kompetenta sökande,
och de bli vanligen väl besatta.
Direktör B. afstyrker med anledning häraf
bifall till akademiens hemställan.
- Domkyrkoorganisten i Växjö direktör
A. Videman har skiljaktiga åsikter.
Förslaget om censorer anser han godt, men
ännu bättre skulle vara att öfverflytta all
examensskyldighet till musikkonservatorium,
och borde detta kunna låta sig göra utan att
eleverna behöfde där utbildas. Examenstiden
borde ej behöfva bli längre än 6-8 dagar
eller 3-4 dagar på hvardera af två terminer.
Då i följd af strängare examen antalet
exa-minandi skulle minskas, blefve examen ej
säixleles betungande för konservatoriet, helst
examensperioderna blefve två om året.
Skulle däremot akademiens förslag vinna
’bifall, föreslår han,
att examenstiden förlägges till tiden före
den 10 juni;
att i händelse domkyrkoorganist tages i
anspråk för organist- och
kyrkosångareexa-mina, på sätt Musikaliska akademien
ifrågasatt, han för denna sin tjänstgöring må
förutom af akademien föreslagen ersättning för
extra bestyr erhålla godtgörelse till lika
belopp med censor;
att vid förfall för domkyrkoorganist annan
examinator af Musikaliska akademien
tillfälligtvis förordnas.
Med hänsyn till det af akademien
omnämda förhållandet, att flertalet af
examinanderna äro medellösa, samt att de
kyrkomusikaliska tjänstemännens löner i regeln på
intet sätt motsvara examensfordringarna,
anser han, att det vore önskligt, om en
utredning af bemälda tjänstemäns löneförmåner,
särskildt å landsbygden, föregingo
examensväsendets definitiva ordnande.
Under nuvarande förhållanden, då
organistlönen mångenstädes belöper sig till 100 kr.
eller därunder, skulle en skärpt
examenskontroll sannolikt leda till organistbrist och
såsom en följd däraf en del organistplatsers
besättande med oexaininerade personer.
I händelse en lönereglering icke skulle
kunna ifrågakomma, föreslår han, att en lägre
organistexamen inrättades, hvari försvarliga
betyg finge ingå i piano, harmoni samt
orgelns stämning och skötsel. Denna examen
skulle berättiga till sökande af platser med
lön 300 kr. och därunder.
Om kyrkosångens främjande
rörde sig flera öfverläggningar vid det möte,
som Kyrkosångens vänner inom Strängnäs
stift nyligen hållit i Örebro och vid hvilket
många folkskollärare och organister
till-städeskommit.
Komminister G. Lundblad från Händene,
centralkommitténs sekreterare, inledde frågan:
»Huru bör församlingen göras förtrogen ined
rytmisk koralsång ? »
Talaren utvecklade hvad som menas med
rytm, deri regelbundna växlingen mellan
tonernas tidsvärde. Rytm är ej nödvändigt
detsamma som tretakt. Psalmerna i fyrtakt borde
sjungas i raskare tempo äri hvad nu är fallet.
För svårare psalmer i tre-eller sextakt skulle
en kör användas som ledare och orgeln skulle
ej registreras för starkt. Den ledande kören
borde tagas ur skolorna, ty barnen utgöra
den blifvande församlingen. Noréns och
Moréns melodipsalmböcner förordades.
Under diskussionen påpekades, att sångens
betydelse kunde ej skattas nog högt i en tid,
då kyrkobesökarne äro så få. Melodiernas
tonhöjd borde sänkas och orgeln ej dominera
allt för mycket liksom preludierna ej borde
göras för svassande, men å andra sidan
fordrade en kraftig psalm äfven en kraftig
orgelregistrering. Billigare melodiböcker för
barnen borde anskaffas.
Frågan om samarbetet mellan präster och
organister i och för främjande af
kyrkosången inleddes af kyrkoherden Cederblad.
För ett dylikt önskvärdt samarbete vore
ett gemensamt, varmt intresse och inbördes
aktning af nöden, och detta intresse måste
bli allmänt, därest sammanslutning,
tillmötesgående och samförstånd skulle kunna komma
till stånd. Införandet af rytmisk sång borde
ej ske brådstörtadt. Man borde söka välja
psalmer med utpräglad melodi och behålla
det goda man för närvarande hade.
Frågan om undervisning i rytmisk
koralsång i våra skolor inleddes af
folkskolläraren L. Vikman i Julita.
Han framhöll bl. a., att man borde gå från
det lättare till det svårare och att
gehörmetoden snarast ledde till målet. Melodien
borde vid öfningarna sjungas på vokal och
ej med psalmens ord, på det ej psalmens
innehåll och sammanhang måtte splittras och
mattas.
Under diskussionen yttrades, att noterna
ej borde förkastas: barnet såge om tonerna
i en melodi höjdes eller sänktes, om det också
ej kunde träffa tonen rätt.
Flera talare förordade enbart gehöret i
småskolan och noter i folkskolan.
Musik-och textrytm borde öfverensstämma, menade
några, men å motsatta sidan påpekades, att
den musikaliska rytmen borde särskildt
beaktas.
Skolrådsvalen. Till
skolrådsledamöter äro ytterligare valde folkskollärarne
K E. Asp i Tärendö, B. Almkvist i
Asby, J". P. Petersson i Dalby och S. Gr.
Johansson i Hoby samt folkskollärarinnan
Hildur Alner i Sjötofta. Till kyrko- och
skolrådsledamöter äro valde folkskollärarne
J. IWnn i Hed och K. J. Johansson i
Fenneslunda.
Förtroendeuppdrag. Till vice
ordförande i Trosa stadsfullmäktige är
enhälligt omvald folkskolläraren L. A.
Fryk-berg.
- Till kommunalstämmoordförande äro
valde folkskollärarne A. Linder i Ödeborg, F. L.
Vikberg i Gåxsjö, J. S. Blomqvist i Brålanda,
A. Norberg i Ransberg, C. T. Seger i
Helsing-tuna och G. Sjögren i Eringsboda samt till
vice ordförande folkskolläraren J. Rönn i Hed.
- Folkskolläraren C. T. Seger i
Helsing-tuna är utsedd till revisor af Gäfleborgs läns
brandstodsbolags räkenskaper.
Tjänsters tillsättning.
VÄLDE. Till öfverlärare vid Katrineholms
folkskolor i Stora Malm, Södm., är förordnad
folkskolläraren A. V. Hallqvist därstädes.
- Till folkskollärare, klockare och organist
i Nösslinge, Hall.: 1. A. Sallander i Asarum.
- Till folkskollärare, organist och
kyrkosångare i Furuby, Kron.: H. Valdegren i
Berg.
- Till folkskollärare, klockare och
organist i öxnevalla, Älfsb.: G. Sernqvist i Borås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
