Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (890.) 18 januari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
SVENSK LÄRARETIDNING.
41
Det nya, som här meddelas, framställes så
lefvande och åskådligt, så belyst af
förtydligande och väl valda exempel, att det för
den uppmärksamme läsaren ej gärna kan
bortskymmas af det myckna redan
välbekanta och själfklara. Och detta senare
framställes ofta i alldeles ny belysning,
hvilket gör, att man läser det hela med intresse
och god behållning.
Författaren har uppdelat sin
framställning i följande tre hufvudafdelningar: 1)
Psykologisk orientering; 2) Frågans fonnu^
lering ur logisk synpunkt; 3) Frågans
formulering ur språklig synpunkt.
Uti den första afdelningen uppvisas, att
frågan är på en gång en tankeprodukt och
en språkprodukt. I och för hennes rätta
formulering måste därföre läraren taga
hänsyn till såväl tankens som språkets lagar.
Men eftersom tanken och språket äro själfva
psykiska företeelser, äro utslag af själslif
-vets verksamhet, måste också frågan ses i
psykologisk belysning. Och för detta
ändamål är det, som här lämnas en inledande
psykologisk orientering.
Såväl i denna som i de följande
afdelningarna har författaren förstått att genom
hänvisningar till läsarens erfarenhet och
genom framställande af en mängd exempel
göra framställningen i hög grad
intresseväckande, på samrna gång den är strängt
logisk och öfvertygande. Särskildt förtjänar
framhållas, att författaren flerstädes varnar
för det pedanteri och den torra
bokinässig-het, som så lätt vinna insteg vid
undervisningen samt göra densamma tråkig och konstlad.
Anmälaren kan icke neka sig nöjet att
slutligen anföra några ord, som författaren
yttrar om den form af undervisning, som består
i en uppfordran eller en uppmaning till
lärjungen att berätta eller beskrifva det eller det:
Hvad förut blifvit sagdt om den egentliga
frågan gäller i alla tillämpliga delar äfven
denna form för undervisningen. Läraren bör
emellertid taga sig till vara för ett allt för
ymnigt och för lärjungen tröttande bruk af
densamma och framför allt akta sig för att
vid användandet af denna imperativa
undervisningsform falla i en sträng och bister
kommandoton. Det är för låraren af synnerlig
vikt att i detta som i alla andra fall erinra
sig, hvilken störande och hämmande inverkan
på lärjungens föreställningslif all fruktan och
rädsla utöfvar, hvilket välgörande inflytande
däremot en frisk och frimodig stämning har.
Det är lusten, som drifver verket, den är
oljan på maskinen.
Dessa vackra ord vittna icke blott om
lärareerfarenhet och psykologisk skarpblick,
de bära äfven vittne öm den humanitet,
utan hvilken vår undervisning, den må nu
vara aldrig så metodisk, blir i grunden
förfelad. A. B.
Tidning för trädgårdsodlare. Utgifven af
Erik Lindgren. 38:e årgången. Pris pr
årgång 2 kr. 50 öre.
Med stöd och medverkan af framstående
trädgårdsodlare och blomstervänner ämnar
tidningen under detta år, sitt 38:e, vara en
tillförlitlig och instruktiv rådgifvare i alla
hortikulturens grenar på kalljord, i
boningsrum eller växthus och för dem, som ägna
sig åt trädgårdsodling för nöjes skull,
liksom för dem, som drifva den som yrke.
Dödsfall.
Ä. F. Skoglund *?V
Pastorsadjunkten, f. d. folkskolläraren, klockaren och
organisten i Brännkyrka Anders Fredrik
Skog-j lund afled i går morgse af slag. Då
guds-! tjänsten i Helgarö som vanligt skulle äga
j rum i söndags, kom predikanten ej in för
i altaret, sedan organisten spelat första versen,
och då han ej heller syntes till, sedan ännu
två verser blifvit spelade, gick man in i
sakristian och fann då Skoglund sittande, träffad
af slag. Redan förra sommaren hade S. ett
| slaganfall, och det som nu drabbade honom
| medförde i går döden.
Skoglund var född 1841 i Österåker i
Roslagen. Vid 16 års ålder började han
biträda en morbroder, som var folkskollärare
i Almunge, i hans skolundervisning,
hvarjämte han tog undervisning i musik. Sedan
han ett par år tjänstgjort som vikarierande
skollärare, vann han 1861 inträde vid StoekA
holms seminarium, där han tog
afgångsexamen 1862, tjänstgjorde vid
gardesregementenas skola och vid Jakobs och
Johan-nis friskola 1864, idkade studier vid
Musikaliska akademien och tog organist- och
kantorsexamen i Strängnäs 1865, hvarpå han
samma år blef folkskollärare, klockare och
organisk i Brännkyrka, från hvilken plats
han tog afsked med pension 1895.
Efter enskilda trägna studier hade S. år
1880 tagit studentexamen i Strängnäs och
prästvigdes efter erhållen dispens från
akademiska examina år 1882, sedan han aflagt
prästexamen inför Strängnäs domkapitel,
hvarpå han blef pastorsadjunkt i Huddinge
pastorat. Sedan han frånträdt platserna
i Brännkyrka, blef han pastorsadjunkt i
Fogdö och Helgarö församlingars pastorat,
beläget i närheten af Strängnäs. Där har
han under de senaste åren haft sin
verksamhet och har där gjort sig särdeles
omtyckt och värderad såväl som predikant som
ock såsom enskild person.
Vid Sveriges allmänna
folkskollärareförenings bildande år 1880 var S. ombud för
Södertörns lärareförening och invaldes i
centralstyrelsen, inom hvilken han såsom på
en gång landsbygdslärare och präst år 1885
blef ordförande. Samma år S. lämnade
folkskolans tjänst, afgick han äfven ur
central-i styrelsen.
i Skoglunds oratoriska förmåga gjorde sig
| särskildt under 80 talet gällande ej blott
inom kyrkans och skolans områden utan
ock mera privat i ett par af våra
förnämligare ordenssällskap.
Hvile nu i frid den verksamme gamle
läraren!
P. U. Björnlund t De gamla
veteranerna från den egentliga folkskolans
första dagar i vårt land bli allt färre.
Leden glesna efter hand.
Den 11 dennes afled i Åker uti
Södermanland organisten och klockaren, f.
folkskolläraren Per Ulrik Björnlund vid nära
93 års ålder.
B. var född i Altuna församling i
Västmanlands län år 1806, ägnade sig först åt
musiken och tog 1828 organist- och
musiklärareexamen vid Musikaliska akademien
i samt erhöll anställning i hufvudstaden,
där han i flera år tjänstgjorde som .kantor
i Hedvig Eleonora , församling, Lönerna
för dessa kyrkans tjänare voro emellertid
på den tiden icke större än att
innehaf-varne, i synnerhet om. de såsom B. -redan,
bildat familj, allt för väl behöfde en liten
biförtjänst. Sådan erhölls lätt gepom att
vid de i början af 40-talet upprättade
seminarierna aflägga folkskollärareexamen. B.
for till Strängnäs och aflade där 1847 med
goda vitsord sin folkskollärarexamen samt
erhöll efter åtskillig tjänstgöring såsom
vikarie, ordinarie plats i den församling, som
han sedermera i sin återstående lifstid fick
tjäna.
Vid 72 års ålder erhöll han afsked från
folkskolläraresysslan, men de öfriga
tjänsterna bibehöll han till sin död, ehuru han
under de sista 5 åren måste lita sig till
den redan är 1878 utsedde eventuelle’
efterträdarens hjälp.
Ända till det sista var B. kry och rask,
ehuru med f örsvagadt hörselsinne, och han
gjorde vid fyllda 85 år fotvandringar på en
mil och därutöfver utan att tröttas.
Den aflidne var en verklig hedersman,
dugande, plikttrogen och samvetsgrann i allt.
Han var ock i sin församling såväl som af
ämbetsbröder och alla, som lärt känna
honom högt värderad sanit fick vid upprepade
tillfällen erfara synliga prof på sin
församlings tacksamma erkänsla.
Han efterlämnar åldrig maka, född Starck,
och två döttrar.
Hvile den gamle i frid! Bm.
G, Hultin f, Den 15 dennes afled
föreståndaren < och hufvudläraren vid Grötiska
förbundets högre folkskola i Mölndal, pastor
Gustaf Hultin därstädes.
Född 1841 i Elghult blef han student
1868 samt tog prästexamen och prästvigdes
i Växjö 1872. Folkskollärareexamen tog
han 1880 och tjänstgjorde samma år som
vik. adjunkt vid Växjö
folkskollärareseminarium. 1881 blef han lärare vid högre
folkskolan i Onsala och 1882 vid den skola,
hvars nitiske och dugande föreståndare han
var ännu då han kallades hädan.
Han sörjes närmast af änka och 5
minderåriga barn.
Ä. Andersson f- I Hurfva i
Skåne afled den 5 dennes f. d. folkskolläraren
Anders Andersson. Han var född i
Skär-hult 1821, tog 1848 examen vid Lunds
folkskollärareseminarium men hade redan året
förut blifvit folkskollärare i Borrlunda. År
1879 tog han afsked från denna plats med
pension efter att genom redlig vandel och
öppet sätt samt nitisk lärareverksamhet
hafva förvärfvat sig stora sympatier.
Barnbiblioleket
Cirkulär a:r 2
angående
G)’
Af barnbiblioteket SAGA har n:r l nu
utkommit från trycket, och distributionen
däraf pågår som bäst. N:r l innehåller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
