Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (892.) 1 februari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 5
SVENSK LÄRARETIDNING.
75
Pastor A. F. Skoglunds
begrafning försiggick i Fogdö kyrka sistlidna
fredag under mycken högtidlighet och
under tillslutning af så många Fogdö
församlings invånare, som kyrkan kunde rymma.
Jordfästningen förrättades af den
aflidnes medarbetare inom pastoratet,
komminister T. Edström i Helgarö, hvilken
kraftigt framhöll den hänsofnes värdefulla och
framgångsrika arbete såsom predikant och
själavårdare samt hans af sant kristlig
kärlek präglade umgänge med sina
församlingsbor, hvarigenom han under de få år han
verkat inom denna krets vunnit allas hjärtan.
Såsom ett sant uttryck för hans själs
stämning under de sista åren af hans lif
ci^e-rades de psalmverser, som han val ttill den
sista gudstjänsten, och under hvilkas
af-sjungande dödsarbetet började med honom.
Det var sv. ps. 167: G-7.
Bland de många kransar, som höljde
pastor Skoglunds bår, märktes en med band i
de svenska färgerna från Sveriges allmänna
folkskollärareförening, en från Södertörns
lärareförening, en från Brännkyrka
församlings lärarepersonal, en från domprosteriets
och en från pastoratets prästerskap samt en
från Fogdö församlings kyrko- och skolråd.
I prostgården talade kontraktsprosten d:r
C. V. Liljeqvist för pastor Skoglands minne,
därvid han bland annat yttrade:
Innan pastor S. kom till församlingen, visste
jag blott, att han var en duglig skolman.
Här lärde jag känna honom såsom en
person, den där med hela sitt lifs allvar och
kärlek ägnade sig åt sitt kall, var en gärna
hörd och i sanning god predikant, en värdig
själasörjare, den där talade så, att orden
’gingo från hjärta till hjärta, hvarigenom han
förvärfvade allas hjärtan här i Fogdö. Hvad
nytta jag och församlingen haft af hans
praktiska duglighet och hans stora insikter, kan
icke med ord uttryckas. För hemmen här i
Fogdö och särskildt för alla medlemmarne
af prostfamiljen var han en vän, som aldrig
så länge någon af dem lefver, kan glömmas.
I processionen deltogo domprosten och
de fleste af kontraktets präster, kyrko- och
skolrådet samt församlingens mera
framstående medlemmar.
vinn om att främja sånguridervisningen i
skolorna samt vid lämpliga tillfällen samla
menigheten till öfningar i psalm- och mäss-
»Kyrkosångens vänner inom
Svenska kyrkan» hafva från trycket
utgifvit sin årsskrift för 1898, redigerad af
komministern Gr. T. Lundblad.
Häftet redogör för sammansättningen af
centralstyrelsen, hvars ordförande är biskop
U. L. Ullman, för stiftskretsarne i Skara,
Kalmar, Linköping, Strängnäs, Växjö, Lund
och Uppland-Stockholm, deras styrelser
och körmedlemmar samt kretsarnas
verksamhet under 1897.
Skara-kretsen, som bildades 1889, är äldst;
år 1890 uppstodo kretsarna i Kalmar,
Linköping och Strängnäs, 1891 Växjö-kretsen,
1892 Lunda-kretsen samt den yngsta,
Uppland-Stockholms-kretsen, 1898.
De arbetande medlemmarnes antal
uppgingo i oktober 1898 till 240, de
understödjandes till 525.
Under senaste tiden har man inom
sällskapets kretsar ifrigt arbetat för
åstadkommande af ett enande och fruktbringande
samarbete ined organister och folkskollärare,
och hvar å sin ort lägga sig medlemmarne
Årsskriften blir detta år kvartalsskrift,
och mot särskild låg tilläggsafgift kunna
vänner af svensk församlingssång erhålla en j
musikbilaga, som består af en vald samling
rytmiska koraler.
Med årsskriften följer ett cirkulär, hvari
redogöres för sällskapets uppgift och de
medel, genom hvilka det hoppas kunna
verk-liggöra densamma.
Minderårigas användande vid
arbete. Vid Ale härads vinterting den
17 januari förekom till handläggning ett mål
af mera uppseendeväckande natur. Få grund
af anmälan från folkskoleinspektören C.
Christensson hade allmänna åklagaren
nämligen instämt ledamöterna i styrelsen för det
i närheten af Kungälf belägna Surte
glasbruks aktiebolag med yrkande om ansvar
å dem därför, att de under de två
sistförflutna åren öfverträdt k. förordningen den
18 november 1881 angående minderårigas
användande i arbete vid fabrik, handtverk
eller annan handtering. Målet måste
emellertid uppskjutas, då svarandena ej inställt
sig.
Folkskoleinspektörens till länsstyrelsen i
Älfsborgs län ställda skrifvelse, på hvilken
stämningen grundade sig, innehåller
åtskilliga skarpa uttalanden, hvilka vid ett af
kronolänsman E. Lundgren den 17
december 1898 hållet förhör i hufvudsak vunno
vitsord.
Inspektören framhåller att han två
särskilda gånger uti till skolrådet i Nödinge
distrikt ställd pro memoria, af hvilken
glasbrukets ägare M. V. Khedin fått del, påpekat
det lagstridiga sätt, på hvilket skolbarnen
hållas till arbete vid glasbruket, och det utan
att någon ändring skett i de upprörande
förhållandena. Som hr Rhedin själf skulle vara
ordförande i den nämd, som har att beifra
dylika lagöfverträdelser, kuride man vara viss
att anmälan från det hållet uteblifver.
Emellertid arbetade den 8 juni 1898 i
hyttan icke mindre än 38 barn under 12 år, af
hvilka 11 voro födda 1886, 12 år 1887, 11
födda 1888 och 3 födda 1889, de yngsta alltså
omkring, ja, under nio år. Af de arbetande
barnen voro endast 4 i 4:de klassen af
folkskolan; de öfriga, som kunna sägas ej hafva
inhämtat folkskolans minimum, utgjorde
tillsammans 71, säger 71 barn, af hvilka 26
gingo i folkskolans 3:e klass, 19 i 2:a, 10 i
l:a samt 14 i småskolans 2:a klass och 2
i l:a.
Att många af dessa barn, frånsedt deras
späda ålder, dessutom torde vara af så svag
kroppskonstitution, att de därför bort
utestängas från arbete i hyttan, är väl ej för
djärft att antaga.
Ehuru till nattarbete i hyttor ej f år
användas minderårig under 15 år, deltaga samtliga
vid glasbruket arbetande barn med sina
arbetslag i nattarbete ena dygnet från kl. 9
f. m. till 5 e. m, andra kl. 5 e. m. till
kl l på natten och tredje från klr l på
natten till 9 f. m. Och gäller detta 8:åringen
såväl som 14-åringen. De nattarbetande
barnen voro ända till 65 sagda dag.
Enligt åberopade k. förordning skall
minderårig, som i arbete användes, begagna
undervisningen i folkskolan eller njuta annan
däremot svarande undervisning samt till
näringsidkare aflämiia intyg om åtnjuten
undervisning. Men gifvet är, att de, som arbeta
vid hyttan första vakten eller kl. l-9 f. m.,
skulle besöka skolan å e. m.; att de som
hafva andra vakten 9 f. m,-5 e. m, ej alls
kunna komma dit, och de som hafva tredje
vakten eller kl. 5 e. m.-l på natten skulle
besöka den på f. m. Men hvad frukt kan
undervisningen bära, då barnen komma
sömniga och olustiga, äro med en half dag i
sänder och ena dagen komma samman med den
klass, dit de höra, och andra med en annan,
då det är s. k. Hvarannandagsläsning? Också
talar dagboken ett ganska dystert språk i
denna fråga.
Huruvida glasbrukets ägare begärt
vederbörliga intyg om skolgång vill inspektören ej
yttra sig om, men han anser, att därest deri
förre fullgjort sin plikt, skulle ej ställningen
vid hans bruk varit sådan, att den väl ej
äger sin motsvarighet i vårt land.
Stockholms folkskollärareför-
Cllillg hade i lördags sitt första
sammanträde för året.
De talrikt samlade föreningsmedlemmarna
hälsades välkomna af ordföranden, hr Alex.
Jonsson, som därvid påminte om de
händelser, hvilka under det gångna året ur
skolsynpunkt tilldragit sig största
uppmärksamheten eller haft inflytande på
föreningsarbetet.
Den nya folkskolestadgan hade med
afseende på Stockholms folkskolor gifvit uppslag
till åtskilliga ändringar angående reglemente
och kursindelning, och hade lärarekåren i
detta ändringsarbete verksamt och med
intresse deltagit. Riksdagens beviljande af ett
andra ålderstillägg åt lärarepersonalen hade
fört frågan om den önskade löneregleringen
och löneförbättringen närmare sin lösning.
Visserligen förelåge i förenämda frågor icke
ännu några definitiva förslag, men sådana
torde under det nu ingångna året vara att
förvänta. En fråga, i hvilken föreningen
tagit initiativet, den om tillsättande af
skolläkare vid hufvudstadens folkskolor, hade
under det gångna året blifvit löst, örn icke i
den utsträckning, föreningen föreslagit, så
dock i derr önskade riktningen.
Af de därpå upplästa styrelse- och
revisionsberättelserna inhämtades; att föreningen
utgöres af 328 medlemmar samt att den
haft 8 sammanträden och dess styrelse 15;
hvarjämte trenne kommittéer under året
arbetat i föreningens tjänst.
I öfverensstämmelse med revisorernas
hemställan beviljades åt styrelsen full och
tacksam ansvarsfrihet för det gångna årets
räkenskaper och förvaltning.
Som föreningens ordförande och vice
ordförande, hr Alexander Jonsson och fröken Anna
Rylander, bestämdt undanbedt sig återval,
utsågs till ordförande hr Carl Lidman och
till vice ordförande fröken Anna Rosling. Till
förste sekreterare omvaldes hr Anders
Branzell och till andre sekreterare utsågs fröken
Amanda Danielson, till kassaförvaltare
omvaldes hr Anton Vassberg; till
styrelseledamöter valdes hrr Adolf Edén och J. P.
Lindén, den senare nyvald.
Till afgående ordföranden och vice
ordföranden frambar hr Lidman föreningens
hjärtliga tack för det energiska och
framgångsrika arbete de under många år som
styrelsemedlemmar nedlagt för föreningens
bästa.
Till sammanträdesdagar under terminen
bestämdes sista lördagen i månaderna
februari, april och maj samt den näst sista i
mars.
Fröken Amanda Danielson höll därefter
ett med stort intresse åhördt föredrag öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
