Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (894.) 15 februari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 7
SVENSK LÄRARETIDNING.
109
- att d:r Ritters arbete är ägnadt att blifva
läst af alla dem, som sakna tid och
förutsättningar att sätta sig in i de grundliga
pedagogiska handböckerna. Det innehåller,
såsom det heter i nämda förord, i en in- j
tresseväckande och lärorik framställning en
mängd fina vinkar om barnets själslif och
skarpa, träffande iakttagelser angående
förhållanden i uppfostran, hvilka ofta förbises, j
men som spela större roll i våra barns fram- |
tida utveckling i lifvet än vi själfva ana. |
Ett par exempel må anföras.
I kapitlet om förståndets utveckling
framhålles särskildt, att ungdomens undervisning
bör gå mer på djupet, mindre på bredden.
Ehuru det hittills varit förgäfves, huru
många gånger det än sagts, vill förf. säga j
det än en gång: de många undervisnings- j
ämnena gagna icke vår ungdom. Han har
funnit, att hvad undervisningen vinner i
bredd, förlorar den i djup. Han har sett
exempel på att ungdomen vet besked om
många lärda saker, men sväfvar i
okunnighet om de allra enklaste. Han var en
gång närvarande vid undervisningen i en
klass af 15-17 års flickor. En af
flickorna fick i uppdrag att bevisa, att en
inskrifven regelbunden 10-hörnings sida är lika
stor med den omskrifna cirkelns radie
minskad med segmenthöjden. Hon löste denna
uppgift med liten hjälp af lärarinnan. Några
ögonblick senare kom talet på mått för torra
och flytande varor. »Hvad mått använder
man för dessa?» tillät förf. sig att fråga.
Och samma flicka, som nyligen hade
bevi-’sat satsen om den inskrifna 10-hörningen,
visste icke, att potatis och kol mätas i
hektoliter.
I samma kapitel framhålles, att förstån- l
det kommer först med åren.
»Erfarenhet och vetenskap äro därom eniga.
Vid mognare år fattar man lätt, hvad man
vid tidigare år icke förstod. För att begripa
sammanhanget mellan det ena eller det andra
fordras, att hjärnan nått en viss grad af
utveckling. Men denna utveckling kan icke
påskyndas hvarken af lärarens flit eller
lärjungens ansträngning, den kommer först med
åren.»
Och om detta är en obestridlig sanning,
är det icke mindre klart och oemotsägligt,
då det vidare heter, att så länge icke
lärjungen kan följa undervisningen med
lätthet eller utan stor ansträngning, är tiden
för den undervisningen ännu icke kommen.
»Tvång skulle i detta fall vara en dårskap,
ja mer än en dårskap, ett brott.»
Ty -»den undervisningen, som går öfver
elevernas fattningsförmåga, verkar
förslö-ande ».
Det anförda må vara nog för att visa,
att föreliggande arbete väl förtjänar att
läsas och begrundas af hvar och en, som
fått den ansvarsfulla uppgiften att i
hemmet eller skolan handleda den uppväxande
ungdomen. A. B.
tioner underlättas uppfattningen rätt
betydligt af de platser, som beskrifvas.
Några af de rubriker som förekomma må
här nämnas: Det nya guldlandet vid
Klondyke, New-York, Prärier och stäpper, En
af Norra Amerikas kornbodar, En
bomulls-plantage, Ibland negrer, En resa i
Columbia, Uppför Amazonfloden, Ett indianläger
vid Bio Branco, Brasiliens kafTeplantager o.
s. v.
Inalles innehåller boken 28 dylika
skildringar och omfattar 201 sidor. Den är
skrifven så, att man icke gärna vill läsa den
utan att hafva kartan till hands - en
förträfflig geografi således.
Det vore önskligt, att man vid
geografiundervisningen i folkskolan hade tillgång till
dylika geografiska skildringar, och att man
äfven hade tid att föreläsa därur.
A. V.
Brevveksiing rnellem svenske
og danske Laerere,
I Henhold til min Opsats i dette Blads
N:o 5 er der ind!0bet en stor Msengde
Breve f ra Sverige, til Dato över 40, og et
lignende Antal har j eg faaet f ra Lserere
og Laererinder lier i Landet.
For ät ikke nogen skal vente förgäfves
meddeles, ät jeg anser det for bedst ät
vente til de to-tre förste Dage af M arts
med ät indsende Adresserne, då der, naar
alle Anmodninger ere indgaaede, er störst
Mulighed for ät komme i Förbindelse med j
en Kollega netop med de Saerinteresser, af
Ålder, af det K0n etc., der onskes.
Nogle danske Laerere s0ge svenske d:o,
der som Sserinteresser hafve Literatur,
Entomologi (l i Retning af Biller, l af
Som-merfugle) H0nseavl (eventuelt Silkeavl), og
et Par s0ge Samkvem med H0jskolelaerere;
tilsvarende have endnu ikke meldt sig fra
Sverige, men maaske de kunne findes.
Jeg kan altsaa endnu modtage
Anmel-delser til denne Maaneds Ildgang, men ikke
gerne efter sidste Februar.
Ludvig Hammer.
Kommunelserer.
Schleppegrellsgade 2.
Köbenhavn N.
Geografiska skildringar för skolan och
hemmet af lektor Isak Fehr. Fjärde delen:
Amerika. Stockholm, C. E. Fritzes för- |.
lag. l kr. 25 öre. j
Dessa skildringar äro både instruktiva och |
roande, och genom särdeles lyckade illustra- j
G. Lind *}". Sedan många veckor
tillbaka hade musikdirektören, läraren i sång
och musik vid folkskollärareseminariet i
Hernösand, domkyrkoorganisten och
klockaren därstädes Gustaf Lind varit af ett svårt
struplidande fjättrad vid sjukbädden, och
då lunginflammation tillstötte, utslocknade den
8 dennes den flämtande lif slagan.
Född i Stockholm 1850 blef han redan
vid 13 års ålder elev vid Musikaliska
akademien och tog innan han fyllt 20 år både or- |
ganist- och sånglärareexamen. Fyra år se-
nare blef han musikdirektör. Efter några
års verksamhet som musiker i hufvudstaden
blef han 1877 innehafvare af de ofvannämda
tjänsterna i Hernösand och samma år lärare
i musik och sång vid högre allmänna
läroverket därstädes. Åren 1878’-86 verkade
han äfven som sånglärare vid
elementarläroverket för flickor.
Ovanligt plikttrogen och samvetsgrann som
lärare begränsade Lind sin verksamhet inom
sitt kall och lät sig ej störas af lifvets
mångahanda.
Från trycket har han utgifvit
»Teoretisk-praktisk lärobok i sång för skolor» samt
»21 utgångsstycken för orgel».
Närmast sörjes han af efterlefvande maka
och två minderåriga söner.
En hängifvenhet för ett oaflönadt
förtroendeuppdrag, hvilken torde söka sin like,
har vice ordföranden i styrelsen för Londons
kommunala folkskolor, mr Stanley, under det
senaste arbetsåret visat. Han har nämligen
bevistat icke mindre än 461 af de
sammanträden, hvilka styrelsen i sin helhet, dess
sektioner eller kommittéer under samma tid
hållit. Närmast i flit kom de Londonska
kommunalskollärarnes förtroendeman och
för-eiiingssekreterare, mr Gautrey, hvilken
bevistat 280 sammanträden.
Sexton skolläkare äro anställda vid
folkskolorna i Bryssel. Hvarje skola erhåller
läkarebesök minst en gång hvar tionde dag.
Det åligger den besökande läkaren att noga
iakttaga och sedan yttra sig om
uppvärmningen och ventileringen i skolan, om
renligheten o. d. i skolsalarna, afklädningsrummen,
gymnastiklokalen, skolgården och
bekvämlighetsställena samt om hälsotillståndet bland
barnen. Särskilda tandläkare äro anställda.
En sådan besöker hvarje skola en gång i
månaden.
Undervisningen på landsbygden var
ämnet för ett tal, som Englands
undervisningsminister nyligen höll till ett antal
representativa landtbrukare, samlade till möte i
Cambridge. Han ville, sade han, liksom fordom
profeten Elias, spörja dem, huru länge de
ville halta på båda sidor. Vore folkskolan
onyttig, kanske rent af skadlig, hvarför då
offra tid, möda och penningar på densamma?
Vore den åter nyttig, ja nödvändig, hvarför
beslöto de icke, att den skulle arbeta under
sådana villkor, att de - äfven från
landtbrukets synpunkt - finge betalt för hvad de
offrade på den? Han fortsatte därpå -
såsom han på en mängd möten förut gjort -
att tala för folkundervisningens höjande,
hvilket vore ett nödvändigt villkor i kampen mot
den utländska konkurrensen.
BARNBIBLIOTEKET
SAGA
har redan utsändt tre häften: n:r l och n:r
3 innehållande Svenska folksagor med ett
40-tal originalteckningar af Elsa Beskow
och Edv. Forsström, samt nlr 2 de åtta
första kapitlen af Kobinson Kruse med 17
originalteckningar af, Gerda Tirén.
Kapitlen i n:r 2 bära följande rubriker:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
