- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
118

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (895.) 22 februari 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 8

f olkskolBinspBktörer,

Föreliggande porträttserie inleddes med
fem folkskoleinspektörer, hvilka så godt som
odeladt ägna sig åt inspektionen. I dag
hafva vi nöjet ånyo presentera en dylik grupp
af inspektörer. Gemensamt för dessa
senare är, att de alla tagit
folkskollärareexamen; Fyra af dem hafva därjämte längre
eller kortare tid tjänstgjort såsom
folkskollärare.

si. J. KJELLIN.

Hernösands stift: Jämtlands län.

Folkskoleinspektören Jonas Kjellin är född
den 17 oktober 1836 af bondeföräldrar i
Enångers socken af Gäfleborgs län. År 1842,
alltså samtidigt med folkskolestadgans
tillkomst, sattes han i skola. Läraren var en
läs- och skrifkunnig »Skomakare-Lärs» i
hemsocknen. Fem år senare (1847) inskrefs
han vid Hudiksvalls då fyrklassiga
»trivialskola» och admitterades till gymnasium 1852.
Föräldrarnas små omständigheter
omöjliggjorde dock en fortsatt vistelse vid
läroverket. Under åren 1855-56 arbetade han
som landtmäterielev men fann denna bana
stängd, enär han icke aflagt studentexamen.
Han beslöt nu att ägna sig åt skollärarens
kall. Sedan han aflagt folkskollärareexamen
i Uppsala 1857 och organistexamen samma
år, blef han folkskollärare och organist i
sin födelsesocken, Enånger, 1858. Märkligt
nog var han denna säckens förste egentlige
folkskollärare - så rymligt kunde
understundom den i 1842 åts folkskolestadga
bestämda femåriga respittiden tilltagas. De
nämda befattningarna i Enånger innehade
han till och med 1877, alltså en tid af icke
mindre än 20 år.

Sistnämda år (1877) erhöll K.
förordnande såsom folkskoleinspektör i Jämtland
och Härjedalen, hvilket förordnande sedan
förnyats den ena inspektionsperioden efter
den andra. Det var biskop Landgren,
som förmådde Jämtlands läns landsting att
anslå 1,500 kr. till folkskoleinspektionen och
sedan föreslog K. till inspektör i detta
vidsträckta län - ett uppdrag, åt hvilket K.
helt ägnat sig nu i mer än 20 år.

Ofta har K. varit anlitad i offentliga värf.
Så var han ledamot af Gäfleborgs läns
landsting 1870-75 och tillhörde i regeln
landstingets utskott för undervisning och
hälsovård. Han har äfven varit ledamot af
kyrkomötena åren 1883, 1888, 1893 och

32. J. B. WOCKATZ. .

Uppsala stift: Helsingland.

FiL kandidaten Justus Bertrand
Wockatz är göteborgare. Han är född den 8*
oktober 1856. Efter att hafva åtnjutit
undervisning vid realgymnasiet i ;Göteborg
aflade han afgångsexamen vid samma
läroverk 1875. Studerade sedan etfc år i
Tyskland och Frankrike. Inskrefs 1876 som
student vid Uppsala universitet och aflade
fil. kand.-examen 1883. Idkade religions-

historiska studier vid universitetet t Leiden
1885-86. Genomgick slöjdkurs vid Nääs
slöjdlärareseminarium 1887 och profår i
Stockholm 1889-90.

Under hösten 1890 inhämtade W.
kännedom om folkskoleväsendet i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Norrköping. Efter att
hafva aflagt folkskollärareexamen i Göteborg
1891 förberedde han sig för sin blifvande
verksamhet på folkskolans område genom att
tjänstgöra såsom folkskollärare inom olika
skolformer. Så tjänstgjorde han först i stad
(Stockholm), hösten 1891, därefter på landet
(Spånga) i en 4-klassig folkskola med alla
klasserna samtidigt undervisade, vårterminen
1892, och slutligen i en s. k. mindre
folkskola med alla 6 (7) klasserna samtidigt
un-visade, höstterminen 1892.

Sedan hösten 1893 har W. tjänstgjort som
statens och landstingets folkskoleinspektör i
Helsingland, det första året såsom vikarie
för den förutvarande inspektören,
kyrkoherden R. Norén, efter hvars afflyttning till
Uppland W. erhöll befattningen såsom
folkskoleinspektör.

33. O. OHLSON.

Hernösands stift: Sorsele pastorat i
Västerbottens län samt Piteå, Älfsby, Arvidsjaurs,
Arjepluogs, Neder-Luleå,.Luleå, Neder-Kalix,
Öfver-Luleå, Edefors, Råneå, Öfver-Kalix och
Jockmocks-Kvickjocks pastorat i
Norrbottens län.

Folkskoleinspektören Olof Ohlson föddes
den 22 november 1849 i Hille af
Gäfleborgs län. Efter att hafva genomgått några
af de lägre klasserna vid allmänna
läroverket i Gäfle och en termin tillhört Uppsala
läroverk samt sedermera idkat privatstudier
aflade han studentexamen vid Norra
latinläroverket i Stockholm 1872. Tjänstgjorde
såsom andre lärare vid förberedande
elementarskolan i Gäfle 1873–79 samt såsom
extra lärare vid Gäfle allmänna läroverk
1879-80.

Först år 1881, alltså vid 32 års ålder,
inträdde O. på folkskollärarebanan. Nämda
år antogs nämligen O. såsom extra lärare
vid Sätra folkskola i Of vans jo. Sedan han
samma år aflagt folkskollärareexamen i
Uppsala, blef han 1882 ordinarie lärare vid samma
folkskola och samtidigt härmed
brukspredikant vid Skutskär. År 1886 blef han förste
lärare i Sundsvall. Från och med
innevarande år är han folkskoleinspektör inom ett
synnerligen vidsträckt område af rikets
nordligaste stift - från Piteå, Luleå och Kalix
vid Bottenhafvet ända upp till norska
gränsen. Han har nu slagit ned sina bopålar
i Elfsbyn, järnvägsstationen, där norra
stambanan skär Piteälf.

34. MATTIAS NORDELL.

Hernösands stift: den del af Ångermanland,
som til]hör Västernorrlands län med
undantag af Ångermanlands södra kontrakt samt
Bjärtrå, Gudmundrå och Högsjö pastorat
af Ångermanlands östra kontrakt.

Teologie kandidaten Mattias Nordell är
född i Njutångers socken af Gäfleborgs län
den 23 december 1864. Sin första
skolundervisning erhöll han i Bergsjö församling, dit

hans föräldrar flyttade, då han var 5 år
gammal. Vid 17 års ålder erhöll han inträde
i Fjellstedtska skolan i Uppsala, där han
aflade studentexamen 1886. Tog följande
år teol. filosofisk examen. Vä? dels på
grund af sjukdom, dels på grund af enskild
information frånvarande från universitetet
1887-89. Tjänstgjorde åren 1889-95 så
som lärare i latin, tyska, historia och
geografi vid Fjellstedtska skelan i Uppsala.
Aflade dimissionsexamen 1891,
folkskollärare-examen i Uppsala 1897 samt teol.
kandidatexamen 1898.

Sedan d:r M. Hamnström utnämts till
seminarieadjunkt i Hernösand och i följd
däraf begärt entledigande från sin
inspektörsbefattning, förordnades N. den 15
september 1898 till hans efterträdare. Från
och med innevarande år delades det
vidsträckta inspektionsområdet, så att Nordell
erhöll större delen af Ångermanland och
folkskolläraren Nordlander fick på sin lott
Medelpad.

Till inspektörsbefattningen i staden Lund
hade Nordell första förslagsrummet, men
begärde han att få afgå från förslaget.

35. C. A. NORDLANDER.

Hernösands stift: Medelpad.

Folkskoleinspektören Gari Alexander Nord
länder är född den 28 maj 1865 i det
landskap, hvars folkskoleinspektör han nu är.
Fadern innehade på arrende en torplägenhet
i Selångers församling. Efter att ett år
(1880 - 81) hafva vistats vid allmänna läro-

| verket i Sundsvall, inskrefs N. i Fjellstedt-

| ska skolan i Uppsala hösten 1881, där han
aflade mogenhetsexamen 1887. Under de
följande åren aflade han teol. filosofisk
examen (1890), teol. dimissionsexamen (1894),
folkskollärarexamen i Uppsala (4894),
praktisk teol. examen (1895) ’samt prästexamen
i Hernösand (1895). Prästvigd i Hernösand
sistnämda år har N. seian- dess innehaft

l förordnanden såsom v. komminister i Are,
pastorsadjunkt i Brunflo, pastorsadjunkt i
Sundsvall, v. pastor och v. komminister i

j Njurunda.

Under vårterminen 1892 tjänstgjorde N.
såsom vikarierande lärare vid Sundsvalls
folkskola. Här sökte och erhöll han sedermera
ordinarie lärarebefattning, hvilken han
tillträdde 1896. Från och med innevarande
år är han inspektör öfver folkskolorna i
Medelpad.

Skolresor och

s kol vandringar.

Den i nästa vecka från trycket
ut-< kommande nya årgången af Svenska
turistföreningens årsskrift innehåller en
mycket intressant artikel af docenten
Gunnar Andersson om 1898 års
Skolresor och skolvandringar.

Inledningsvis lämnas följande
redogörelse för huru de af Svenska
turistföreningen understödda
skolresornakom-rnit till stånd:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free