Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (905.) 3 maj 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
278
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 18
Folkskoleinspektörer,
Vår porträtt- och biografiserie har hittills omfattat statens inspektörer, såväl de nu
tjänstgörande som de senast afgångna. Vi tillöka den nu med stadsinspektörerna, d.v.s. de män, som af vederbörande skolstyrelser blifvit utsedda att handhafva folkskoleinspektionen i de större stadssamhällena.
Inspektörerna å första sidan i detta nummer representera rikets fem största städer.
56. C. G. BERGMAN.
Stockholms stad. (Lön 7,500 kronor.)
Fil. d:r Carl Gustaf Bergman föddes den 8 april 1840 i Stenkumla prästgård på Gotland. Föräldrarna voro kyrkoherden i Hörsne och Bara församlingar Henrik Gustaf Bergman och hans maka Elisabet Svebilius.
Efter att hafva genomgått folkskolan i Hörsne och sedermera Visby allmänna läroverk inskrefs han som student i Uppsala 1860.
Blef fil. kand. 1867 och fil. d:r 1869.
Tjänstgjorde såsom ord. adjunkt och hufvudlärare vid Nya elementarskolan i Stockholm 1868-71 och såsom rektor vid Beskowska skolan 1871-88.
l mer än 20 år har B. haft tillfälle att på nära håll följa folkskolearbetet i hufvudstaden. Han har nämligen varit ledamot af Jakobs och Johannes’ skolråd under åren 1877-87 samt af öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor 1880-87. Sedan 1888 är han dessa skolors inspektor och har i denna egenskap efterträdt folkskoleinspektören C. J. Meijerberg.
Talrika äro de offentliga uppdrag, som, utom de nämda, kommit B. till del. Han är sålunda stadsfullmäktig; var under åren 1888-90 ledamot af andra kammaren; deltog som ledamot i den 1896 tillsatta kommittén för utarbetande af förslag till folkskolestadga för Sveriges större städer; är
styrelsemedlem af flera föreningar med uppfostringssyften, såsom för kolonien Hall, för
Manilla döfstumskola, föreningen för skolungdomens vapenöfningar, sällskapet for folkundervisningens befrämjande, sällskapet för nyttiga kunskapers spridande m. fl.
Utom ett större antal tidningsuppsatser i pedagogiska ämnen har B. från trycket
utgifvit flera arbeten, hvaribland märkas:
Läran om magnetismen (1869), Télémaque par Fénélon med anmärkningar och ordlista (1882),
Berättelser af franska författare (1887) samt
Några ord om arbetet i folkskolan (1895).
57. J. M. AMBROSIUS.
Göteborgs stad. (Lön 6,000 kronor.)
Fil. d:r Johan Mathias Ambrosius, son
af kontraktsprosten Carl Ambrosius Jönsson
i Förslöf i nordvästra Skåne, föddes i Lund
den 8 februari 1843. Han blef student i
sin födelsestad 1860 och fil. d:r 1868.
Allt sedan 1868 - således under en tid
af mer än 30 år - har A. arbetat i
folkupplysningens tjänst. Han blef nämligen
nämda år vik. adjunkt vid Lunds
folkskollärareseminarium och följande år ordinarie
adjunkt därstädes. Från 1874 var han
därjämte förordnad till folkskoleinspektör inom
en del af Lunds stift. Båda dessa
befattningar frånträdde han 1881, då han kallades
till inspektor för Göteborgs folkskolor. (Om
hans verksamhet såsom sådan innehåller
Svensk Läraretidning n:r 32 år 1893 en
utförligare framställning.)
Den rika erfarenhet A. under sin
mångåriga verksamhet på folkskolans område
förvärfvat har. flera gånger tagits i anspråk för
allmänna undervisningsfrågor. Så har han
deltagit i utarbetandet af 1878 års
normalplan för undervisningen i folk- och
småskolor samt varit ledamot i kommittén för
granskning af läroböcker för folkskolan,
likaså i kommittén för utarbetande af förslag
till folkskolestadga för Sveriges större
städer. Själf har han utgifvit en läsebok för
småskolan. Ar 1888 företog A. en
pedagogisk studieresa i Tyskland, under hvilken
särskildt skolornas organisation utgjorde
föremålet för hans iakttagelser.
58. A. O. STENKULA.
Malmö stad. (Lön 6,000 kronor.)
Fil. d:r Anders Oskar Stenkula är född
den 17 september 1841. Blef fil. d:r 1868,
läroverksadjunkt 1864 och är sedan 1874
folkskoleinspektör i Malmö. Den 13 sistl.
januari firades hans 25-års-jubileum såsom
folkskoleinspektör, vid hvilket tillfälle en
utförligare biografi meddelades, hvadan nu
hänvisas till denna biografi i n:r 4 detta år.
59. I. A. LYTTKENS.
Norrköpings stad. (Lön 6,000 kronor.)
Fil. d:r Ivar Adolf Lyttkens, son af
godsägaren och riksdagsmannen Ivar Lyttkens å
Skedala i Halland och hans maka Ulrika
Yahlström, föddes den 19 januari 1844 i
Gustafs församling af Lunds stift. Sin
första skolundervisning erhöll han i folkskola.
Efter elementarstudier i Halmstad och Lund
blef han student i Lund 1862. Aflade fil.
kand.-examen 1867 och promoverades till fil.
d:r följande år. Tjänstgjorde såsom e. o
lärare vid Lunds allmänna läroverk 1868–
69 och såsom adjunkt därstädes 1870-76.
Yar därjämte sistnämda tid docent i zoologi
vid Lunds universitet. År 1876 tillträdde
han folkskoleinspektörsbefattningen i
Norrköping. (En utförligare redogörelse för hans
verksamhet på folkskolans område lämnas
i Svensk Läraretidning n:r 3 år 1894.)
I offentliga värf har L. städse varit
mycket anlitad. Han är sålunda medlem af
stadsfullmäktige, af kyrkoråd och
kyrko-nämd, ordförande i styrelsen för
Grustavian-ska barnhuset och arbetareinstitutet m. m.
Såsom kommittémedlem har han deltagit i
utarbetandet af förslag till stadga för
allmänna läroverken (1874), i granskningen af
läroböcker för folkskolan (1885-87), i
omarbetandet af normalplanen (l888) och
folkskolans läsebok (1889-92) samt i
utarbetandet af förslag till folkskolestadga för
Sveriges större städer (l896). Har såsom
lekmannaombud för Linköpings stift
deltagit i kyrkomötena 1893 och 1898.
Ar 1895 företog L. en zoologisk
studieresa till Danmark och Tyskland och 1879
en resa till Danmark, Preussen, Sachsen,
Wyrtemberg och Schweiz för att studera
åskådningsundervisningen i småskolor. Till
hans öfriga verksamhet kommer ett
omfattande författarskap. Bland arbeten af hans
hand må här nämnas: Naturlära för
elementarläroverken (1875), Om
åskådningsundervisningen (1880), Läslära eller metodik
för undervisningen efter ljudmetoden (1883)
samt arbeten rörande metersystemet.
Tillsammans med professor F. A. Wulff har
han utgifvit en mängd arbeten om svenska
språket och. dess rättskrifning, tillsammans
med kanslirådet Kastman Ordlista öfver
svenska språket (1893).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
