Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40 (A). (927.) 4 oktober 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N;r 40
SVENSK LÄRARETIDNING.
659
Frågan inleddes af hr P. Sellberg, som först
anförde några statistiska resultat från Norge.
Af dessa framgick, att tredjedelen af de
barn, som anses för friska, äro redan
angripna af tuberkler och de andra äro på väg
att bli det. Hvarför göres då ingenting?
Måbända skulle den vuxne ej behöft lida så
mycket, om undersökning skett i
ungdomsåren.
Flera talare instämde och yrkade, att dylik
undersökning skulle bli obligatorisk, om äfven
en och annan varnade för igångsättande af
en så vidlyftig apparat som skolläkare.
Mötet beslöt att ingå till vederbörande
skolråd med vördsam anhållan, att de ville
taga i öfvervägande, huruvida ej skäl
förefinnas att på skoldistriktets bekostnad
anställa en årlig undersökning af i folk- och
småskolor inskrifna barn samt i öfrigt un
der.söka de hygieniska förhållandena vid
skolorna. En kommitté af de vid mötet
representerade fyra kretsarna utsågs att
uppsätta en skrifvelse i denna riktning. Och
på det ärendet måtte få en allmän
behandling, uttalade mötet önskvärdheten: af att
frågan om läkareundersökningen af barnen
i folk- och småskolor måtte hänskjutas till
behandling bland kretsarna af S. A. F. och
anhöll att Ytterlännäskretsen vidtogo därför
Derför deri iga åtgärder.
skall den s. k.
själsdödande mtanläsningen undvikas?
Så lydde em fråga, som vid läraremötet
i Torsåker i Bjagermanland den 24 och 25
september blef föremål för ett ganska
mångsidigt tankeutbyte.
Frågan inleddes af hr J. Berglund^ som
framföll, att dylik utanläsning ännu i våra
dagar bedrifves här och där: man läser för
att kunna bravera på en examen, preparerar
och sönderstyckar allt för mycket. Barnen
skola lära sig inse sin plikt att själfva arbeta.
Den kunskap, som vinnes genom utanläsning,
är att förlikna vid ett kapital, som ligger
förvaradt i en kassakista, till hvilken man
tappat nyckeln. Insikterna böra bibringas
genom innanläsning: denna tager längre tid
men resultatet blir bättre.
Kyrkoherden Söderlind ville göra mera
rättvisa åt utanläsningen. Ett slags
utanläsning är den, hvarigenom man endast
tillgodoser minnet; ett annat, där äfven
förståndet får vara med.
Hr Sandler ville hafva läxläsningen
inskränkt, icke läxorna, och ansåg utanläsningen
väl kunna undvaras t. ex. i religion.
Hr Bärjström påpekade, att man väl icke
skall först lära känna ordet och sedan saken
utan tvärt om. Mekaniskt inlärande utvecklar
hjärnan på hjärtats bekostnad.
Då diskussionen, som ej hann afslutas på
söndagen, följande dag återupptogs,
protesterade hr Sellberg mot beskyllningen för
examensläsning. Med skolornas nuvarande
organisation kan man ej undvara
utanläsningen.
Med honom instämde mer eller mindre
flera talare, som framhöllo, att utanläsningen
är berättigad som medel men icke som mål.
Särskildt framhöll hr Tennman, att så länge
vi hafva en katekes, som icke är uppställd
efter pedagogiska grundsatser, kan mekanisk
utanläsning ej undvikas.
Mötet antog följande af hr Tenn m an
formulerade resolution:
All utanläsning är icke >själsdödande».
Där sådan ännu förekommer, bör den
naturligtvis undvikas. Detta sker genom en allt
åskådligare och på psykologiska grunder fotad
undervisning.
Ingen inskränkning i f olksköie-
UndervisniUgené Vid
Östersundskréts-ens möte den 23 september uppställdes
frågan: »Kan en inskränkning i folkskolans läsår
och läroämnen ske utan skada för den
allmänna folkbildningen?» Svaret blef t
Då folkskolan har och måste hafva till
syftemål icke blott att bibringa kunskaper
och färdigheter i sådana l äro- och
öfnings-ämnen, som äro direkt tillämpliga på och
användbara i det praktiska lifvet, utan äfven
att meddela undervisning i sådana
humanistiska och allmänbildande ämnen, som äro
ägnade att sedligt och kristligt dana och fostra
de unga för högre syften än de rent
materiella, så uttalar kretsen som sin bestämda
mening, att hvarje yrkande på
folkundervisningens inskränkning medels sänkning af
nuva-varande kunskapsfordringar bör såsom
ledande till sänkning jämväl af den allmänna
folkbildningen af folkskolans vänner och måls
män kraftigt och allvarligt bekämpas.
Mötet uttalade däremot som sin åsikt, att
man i Norrland under vissa delar af läsåret
föga kan uträtta i folkskolorna på landet,
emedan skolgången är ytterst ojämn, och att
den årliga lä^tidens inskränkning till 7
månader med jämnare skolgång i följd häraf
icke torde hafva något menligt inflytande på
den allmänna folkbildningen, hvarföre ock en
sådan förkortning af den årliga lästiden
borde få företagas utan att på något sätt
inverka vid statsbidragets utbetalande för skolan.
Tjänsters tillsättning.
FÖRSLAG. Till folkskollärare;,
klockare-och organisttjänsterna i Ervalla, Öreb.: 1) J.
A. Malmqvist i Istorp, 2) G. Löfgren i
Äppelbo, 3) O, P. Berglund i Segerstad.
VALDE. Till folkskollärare, klockare och
organist i Appuna, Östg.: vik. därstädes N.
Andersson.
- Till folkskollärare och klockare i Kymbo,
Skbg: T. Glansen i Göteved*
- Till folkskollärare i Varberg: T.
Renström och E. M. Nilsson.
- Till folkskollärare i Larf, Skbg: H.
Te-déen i S. Lundeby.
- Till lärare vid Bollsta bruks folkskola,
Ytterlännäs, Vnrl.: S. Mogren i Särna
(enhälligt; 5 sökande).
- Till lärarinna vid Vattlångs folkskola,
Harmånger, Gflb.: vik. därstädes Amalia
Cur-telius (enhälligt).
- Till vik/folkskollärare i Tillinge, Upps.:
K. Hansson i Västerås.
- Till vik. folkskollärare i Allgutsboda,
Kron.: P. A. Andrén i Växjö.
- Till vik. folkskollärarinna i Ramsjö,
Gflb.: Ida Dal i Bjästa.
- Till vik. folkskollärarinnor i Kung Karl,
Vstm.: E. Jansson i Korsnäs och L.
Ceder-bom fr. Västergötland.
- Till småskollärarinna i Kristianstad:
Kerstin Ericson i Ifvetofta.
- Till småskollärarinna i Arvika
landsförsamling: Karolina Gustafsson i Leksberg.
- Till vik. småskollärarinna i Orsa, Kpbg:
Hanna Lindén i Bastnäs.
Berg-Lindens naturlära är införd som
lärobok vid folkskolorna i Helsingfors.
- Folkskoleinspektören d:r V. Öhberg från
Helsingfors besöker i dagarne Stockholms
folkskolor.
- Direktör Otto Salomon på Nääs vistas
för närvarande vid Bad Nauheim i Tyskland
för sin hälsas vårdande.
- Lösen för kofoder skall på grund af
lärarnes begäran i Kil i Nerke hädanefter utgå
med 100 kronor i stället för 70 till hvarje
ordinarie lärare och lärarinna inom
församlingen.
- Till undersökningsläkare vid Stockholms
folkskolor är af öfverstyrelsen efter d:r
Vallers antagen d:r É. E. Nordgren.
- Utan därom framställd anhållan har en
löneförhöjning från 350 till 400 kronor
beslutats till biträdande lärarinnan i Kils
kyrkskola i Nerke Gunilla Dreborg.
- Undersökning af idiotiska folkskoiebarn
har d:r Hellström på uppdrag af folkskole
öfverstyrelsen verkställt vid Kungsholms
folkskolor och därom insändt rapport till
öfverstyrelsen,
- Undervisning i kartritning har notarien
Conny Burman af öfverstyrelsen för
hufvudstadens folkskolor erhållit tillstånd att under
innevarande hösttermin meddela i nämda
folkskolor.
- 33 småskollärare och lärarinnor hafva
undertecknat en till skolrådet i Piteå
landsförsamling ställd petition, att deras löner med
anledning af högre kraf på lärarekrafterna
och ständigt ökade lefnadskostnader måtte
från nästa års ingång höjas med 50 kronor.
- Olika falla ödets lotter, heter det.
Medan en lärare i Tjureda endast har fem barn:
att undervisa, så måste en folkskollärarinna;
i Arboga ha så mycket mer att sköta. Hon
har nämligen åttio skolbarn i flickskolans
tredje och fjärde klasser, hvilka hon fått på
sin lott. ;
- Till Christof Hoas i Gammel-Svenskby
beslöt Kindskretsens sångförening vid möte i’
Nittorp den 23 september enhälligt att anslå
årets blifvande utdelning på kretsens aktier:
i Svensk Läraretidning. Äfven uttalades den,
önskan, att hr Hoas måtte komma i tillf alle’
att hålla ett föredrag vid det till nästa som-:
mar utsatta allmänna nordiska
folkskolläraremötet i Kristiania.
- Hyllad på födelsedagen blef
föreståndarinnan vid barnhemmet Eådan nära
Ulriksdal, då hon den 30 sistlidna september fyllde
60 år. Hedersdagen till ära hade hemmet
smyckats med blommor och grönt Flera
f. d. elever hade infunnit sig, och på
flerfaldigt Bätt framgick det, att fröken Öberg
under sitt 14 åriga oförtrutna arbete vid
anstalten gjort sig älskad af både personal och
elever. \
- Små och stora barn var titeln på ett
föredrag, som folkskolläraren P. R. Bergström
i Törnevalla höll vid Linköpings
folkskollärare-förenings möte den 23 september. Föredraget,
som hölls i liflig och medryckande stil, gaf
en intressant framställning af huruledes
mycket af det, som är barnavärlden eget, åter-;
finnes hos de gamla till sina hufvuddrag om
också i andra former samt med andra syften
och föremål.
- Till läroböcker vid Sköfde stads
folkskola äro på lärarepersonalens förslag af
skolrådet antagna: Gleerupska skolupplagan
af katekese», Norlén-Lundgrens bibliska
historia, Sandens språklära, Larsson Lundahls
räknebok, Bäckmans geometri, Hans Larssons
svenska historia, Erslevs geografi, Berg-Lindens
naturlära,, Jul. Hammarlunds sångbok och
Kastmans läsebok för småskolan. - Hans
Larssons lärobok i Sveriges historia är
införd i Landskrona folkskolor.
- Hufvudstadens folkskolor gästas f, n.
af tillsyningslärarinnan vid Kampens
folkskola i Kristiania fröken Anna Willms, som
med ett stipendium å 350 kr. från Kristiania
kommun skall härstädes studera
undervisningen i religion, historia och geografi. W., som
redan tagit kännedom om undervisningen i
gagda ämnen i de finska folkskolorna, är
tjänstledig från den 19 augusti till den l
november, och aflönar kommunen under tiden
hennes vikarie.
- Hvilka fordringar böra ställas på en
god ungdomslitteratur? var en fråga, som
läraremötet i Torsåker den 24 och 25
september hade upptagit till diskussion och
inleddes af hr J. P. Häggdahl. Svaret blef
följande: »En god ungdomslitteratur bör
bjuda på ett godt innehåll i en skön form,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
