Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (930.) 25 oktober 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FOR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 43.
(930.) -+**?? STOCKHOLM, 25 OKTOBER 1899,
18:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr., 8/4 år 3 kr., V2 år 2 kr.,J/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-1, 4-6. Allm. tel. 60 00.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare : Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag,
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris;
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara Inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
En l(ämpe för foll(sl(olan och dess lärare.
i.
»Diesterweg var seminarierektor i tjugusju år; nu hade
han ej kunnat vara det i fyra veckor, ja, ej en dag, och
i hela tyska riket skulle ej mer finnas någon plats för
honom.»
et var vid den stora Diesterwegs-festen 1890 i Berlin, som
förestående ord fälldes. Talaren var d:r Fredrik Dittes,
en man, hvilken är allmänt erkänd som Diesterwegs andliga
arftagare. Talet hälsades med jubel af öfver 8,000 åhörare (den
tyska lärarekåren hade ett af sina stora
pingst-möten) och ännu mer talaren, den
gamle kämpen från Wien.
Namnet, Dittes angifver ej blott en
betydande skolman utan äfven ett program.
D:r Dittes har utöfvat ett mycket stort
inflytande på lärarekåren i Tyskland och
det tysktalande Österrike. Af alla nutida
skolmän har han varit den mest älskade
och den mest hatade. Eedan härför är
han värd vår uppmärksamhet. Större
betydelse för oss hafva dock hans skrifter,
som stå på höjden af den moderna
pedagogiska vetenskapen, och som nu, efter
den store författarens för tre år sedan
timade frånfälle, med skäl räknas till
klassiska arbeten.
Kristian Fredrik Dittes föddes den 23
september 1829 i den lilla byn Irfersgrun
vid Auerbach i sachsiska Vogtlandet. En
talrik barnskara var den enda rikedomen
i föräldrahemmet, hvarför gossen tidigt
vandes vid enkelhet. Under uppväxtåren
framträdde allt mer och mer hans anlag
för studier. Till lärarekallet stod hans håg. Församlingens
kyrkoherde tog sig honom an och gaf honom undervisning, bl. a. i
latinska språket. Trots detta godkändes han icke i in trades pr of ve t
vid seminariet i Plauen, och blott på grund af sina ifriga böner
fick han tillåtelse att stanna i preparandanstalten. År 1848
utexaminerades han från seminariet som en af dess bästa lärjungar.
Sin praktiska verksamhet började Dittes som vikarie i Thalheim.
Redan då visade han den själfständighet, som var så egendomlig
2)
för honom. Han vägrade nämligen att enligt vedertaget bruk
ansvara för ringningen vid kyrkan. Man har påstått, att Dittes
därför blifvit suspenderad, men det kan bevisas, att han varit i sin
fulla rätt, och att ej någon bestraffning, ja, knappast någon
förebråelse följt. Han blef emellertid känd som en »hårdnackad
vogt-ländare».
Med oerhörd flit fortsatte Dittes sina studier. Han utvidgade
sina kunskaper i latinska språket samt började med grekiska och
franska. Dessa studier fortsattes i
Eeichen-bach, till hvars borgareskola han förflyttades
1849. Följande år aflade han sin »andra
examen». Vid påsken 1851 erhöll han
tjänstledighet för att besöka landets
universitet. Någon maturitetsexamen hade
han ännu ej medhunnit, hvarför han
måste aflägga »rektorsexamen» för att
få tillstånd att åhöra föreläsningar
därstädes.
Efter la/2 års förlopp var den
beviljade tjänstledigheten slut och kassan tom.
Dittes måste nu återvända till
Reichenbach och fortsätta sin verksamhet som
lärare. Samma år erhöll han andra
priset för ett filosofiskt arbete: »Das
menscJi-lische Bewusstsein» (Det mänskliga
medvetandet). Året därpå anställdes han vid
borgareskolan i Plauen, där han stannade
i fyra år, under hvilken tid han jämte
sitt arbete i skolan träget sysslade med
språkstudier och skriftställareverksamhet.
Efter att en kort tid hafva tjänstgjort
vid den första borgareskolan i Leipzig
aflade han studentexamen år 1858 och tillhörde därefter universitetet
i tvänne år, 1860 bestod han med heder examen för
lärareverksamhet vid högre skolor och promoverades till filosofie doktor.
Kort därpå aflade han ett glänsande läroprof i Chemnitz och valdes
enhälligt till »subrektor» vid realskolan därstädes.
Nu följde några lugna år för Dittes. Här i Chemnitz hade han
den glädjen att till sitt hem föra en älskad maka, dottern till
seminarierektorn J. Gr. Dressler i Bautzen, liksom Ditteå en af
FR. DITTES.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
