Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (930.) 25 oktober 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 43
SVENSK LÄRARETIDNING.
707
Åtgärden motiveras därmed, att »de från
Mattisuddens seminarium utgångna elevorna
icke visat sig vara sin uppgift i tillräcklig
mån vuxna», i följd hvaraf inrättandet af
flera skolor i Lappmarken hittills ej ansetts
leda till någon med kostnaderna därför
jämförlig nytta. I kusttrakterna samt i
finn-församlingarna hade folkbildningen uppnått
en relativt högre ståndpunkt, till hvilket
goda resultat väsentligen bidragit den
omständigheten, att lärarne vid i dessa trakter
befintliga skolor genomgått en treårig
utbildningskurs vid seminariet i Haparanda.
Klockare, som utnämnes af
domkapitlet. I Tuns församling Skara stift,
finnes en af prosten Silvius stiftad skola,
hvars lärare utnämnes af domkapitlet.
Enligt sockenstämmobeslut 1760 blefvo
klockaretjänsterna i de till pastoratet hörande
Tuns, Friels och Karaby församlingar med
löner och inkomster förenade med denna
läraretjänst med skyldighet for
»skolmästaren» att genom annan person sköta
klockaresysslorna. År 1828 skildes
klockaretjänsten från läraresysslan, och särskild
klockare, gemensam för hela pastoratet, blef
tillsatt,
i år enades de .tre församlingarna därom,
ätt efter nuvarande klockarens afgång skulle
hvarje församling hafva sin egen klockare
att tillsättas och aflönas efter gällande
författning, och skulle klockaren i Tuns
församling tillika vara organist därstädes.
Församlingen anhöll nu hos k. m:t, att sysslan
finge förenas med lärarebefattningen vid
sagda skola.
K. m:t har bifallit ansökningen på sätt
af vederbörande myndigheter blifvit
hem-ställdt och beträffande sättet för besättandet
af de förenade tjänsterna förordnat, att
pastor i Tuns församling och dess
kyrkostämma skall föreslå därtill lämpliga
personer och underställa sitt förslag
domkapitlet i Skara, som bland de sålunda föreslagna
har att utnämna den, som befinnes
lämpligast.
Vägrad försäljning af
klockare-boställe. Utsedda ombud för Krokeks
församling jämte klockaren i nämda
församling A. Valman hafva hos k. m:t anhållit
om tillstånd för församlingen att försälja
den som boställe åt klockaren använda, å
Lösings härads allmänning Kolmården
belägna lägenheten Rotnäs samt att disponera
därför inflytande köpeskilling sålunda, att
kapitalet oafkortadt bibehölles och af
kyrkorådet förvaltades, men årliga räntan
användes som bidrag till det kontanta lönebelopp
af 175 kr. om året, som kyrkostämman
under förutsättning af tillstånd till den
ifrågasatta försäljningen af klockarebostället
anslagit åt klockaren som ersättning för
bo-ställsförmånen.
Fögderiförvaltningen i orten, domkapitlet
i Linköping, länsstyrelsen i Östergötlands
län och dotnänstyrelsen hade samtliga
tillstyrkt bifall till ansökningen. Men
all-männingsstyrelsen anförde däremot, att då
Krokeks församling icke haie äganderätt till
lägenheten, utan denna vore från Lösings
härads allmänning upplåten endast för att
tjäna till boställe åt klockaren i nämda
församling, ansåge allmänningsstyrelsen, att om
församlingen icke vidare ville för sagda
ändamål begagna lägenheten, densamma borde
till allmänningen återfalla.
Med afseende å hvad allmänningsstyrelsen
yttrat afstyrkte kammarkollegium
ansökningen, och k. ID:t har den 6 dennes icke
funnit skäl att till densamma lämna bifall.
Dispens. K. m:t har bifallit en af
läraren vid Fjellstedtska skolan i Uppsala
August Hesslén gjord anhållan, att han,
som aflagt de för inträde i prästämbetet
nödiga examina och blifvit till präst
ordinerad äfvensom undergått
folkskollärare-examen, måtte, på grund häraf samt med
hänsyn till hans väl vitsordade 18-åriga
tjänstgöring som lärare vid ofvannämda skola,
förklaras behörig att, ehuru han i
teologiskfilosofisk examen icke’ undfått föreskrifna
vitsord och ej genomgått profårskurs, söka
och innehafva adjunkts- och
kollegabefattningar vid allmänna läroverk och
folksfeol-lärareseininarier, i hvilka kristendom ingår
såsom läroämne.
- På ansökan af Edvard Engelbert
Malm i Degerfors har k. m:t medgifvit, att
Malms dotter Fanny Lovisa, som är född
den 22 sept. 1883, må erhålla tillstånd att,
utan hinder af gällande bestämmelser
rö’-rande ålder för inträde vid och afgångsexamen
från seminarier för bildande af lärare vid
småskola, efter erhållet inträde som elev
vid länsseminariet i Lycksele vid slutet af
läsåret 1900-1901 därstädes aflägga
afgångsexamen.
ordinarie ämnes- och öfningslärare vid rikets
allmänna läroverk.
Framställningen motiveras däraf att dels
såväl regering som riksdag sedan ända bortåt
ett tjugutal år tillbaka flera gånger erkänt
lärarnes vid de allmänna läroverken behof
af löneförhöjning, dels att lärarnes sålunda
erkändt otillräckliga lön pä senare tiden
blifvit ännu otillräckligare i följd af de nu
radande dyra tiderna samt dels däraf, att
det antagligen torde komma att dröja
innan en ifrågasatt definitiv lönereglering kan
vara att påräkna.
Till att frambära petitionen utsagos
rektor H. Hernlund (ordförande) samt d:r C.
Falk och d:r T. F. Löfgren.
Mera påskmat. Kammarkollegium
har ålagt ytterligare 22 personer i Veberöds
församling, Mim, att för senaste årtiondet
till klockaren Lindelöf utgifva ersättning för
påskmat med olika belopp växlande emellan
90 öre och 60 kronor, sammanlagdt omkring
800 kronor. Parterna skola hvar vidkännas
sina kostnader.
- Däremot har kammarkollegium i
anledning af besvär af klockaren i N Rörums
och Hallaröds pastorat O. Nilsson öfver
länsstyrelsens i Malmöhus län gifna utslag
i fråga om löneförmåner åt klockaren sig
utlåtit, att då erforderlig utredning icke
åstadkommits angående beloppet af den
lösen, som skäligen kan anses böra utgöras
för den hemmanet 5/32 mtl Eskeröd för
åren 1888-97 åliggande jul- eller påskmat
till klockaren i N. Rörum, kollegium ej
funnit skäl att i öfverklagade utslaget göra
annan ändring än att N. med afseende å
målets beskaffenhet befrias från utgifvande
af honom ådömd kostnadsersättning,
skolande parterna hvar sina kostnader i målet
vidkännas.
Läroverkslärarne begära
dyrtidstillägg* Ordinarie lärarne vid
Stockholms allmänna läroverk beslöto i maj att
taga initiativet till en framställning hos
k. mit om en tillfällig löneförbättring. En
femmannakoniniitté utarbetade ett förslag,
som antogs den 14 dennes, och skulle denna
petition i och för underskrift utsändas till
Folkhögskolan i Matarengi
invigdes, säsom vi redan i föregående
nummer omnämde, söndagen den 15 dennes. En
brefskrifvare till Sv. Ltg skildrar festen på
följande sätt:
Först blefvo alla de närvarande
fotograferade. Själfva akten inleddes med af
sjungandet af sv. ps. 124: l, 2, hvarefter
talarestolen bestegs af kyrjkoh^rden J. P. Vallin,
som efter en kort bön höll hälsningstalet
till de närvarande, såväl elever som
allmänheten. Särskildt till eleverna riktades
några maningsord. Därefter sjöngs ps. 3: 7.
För skolans uppkomst redogjorde sedan
häradshöfding G. Kronlund, skolans
upphofsman.
Talaren hade under sina resor i domsagan
kommit till insikt om nödvändigheten af en.
folkhögskola uppe i det nordligaste Norrland.
Han hade sett mångahanda, som kunnat vara
helt annorlunda, om folket hade varit i
lill-fäl’e att få djupare insikter i ting, som nära
beröra det dagliga lifvet. Till de första
eleverna ville han därför uttala en hjärtlig
hälsning.
Telegram afsändes till konungen och flera
enskilda personer. Så exempelvis till
landshöfding Husberg, generaldirektör Berg,
folkskoleinspektören P. O. Grape och flera
af skolans mecenater samt till
folkhögskolorna i Boden och Askov.
Telegram hade anländt från bland andra
konsul E Broms och öfverste C. O.
Bergman, hvilka båda lofvade ytterligare
frikostiga bidrag till skolan. Så lofvade den förre
att skänka all erforderlig
åskådningsmateriel samt att erlägga betalning för 5
fri-elevplatser och den senare för 4 utom den,
han förut lofvat betala.
Efter afsjungandet af de två första och
sista stroferna af »Vårt land» redogjorde
föreståndaren, kand. de Vylder för
folkhögskolans ändamål. Föredraget var raskt och
till hjärtat gående och visade en entusiasm
för saken, som lofvar godt för framtiden.
Då föreståndaren hälsade eleverna välkomna
och påminde dem, att de finge betrakta
sina lärare som sina bästa vänner, ja, då
kändes det, att vi hade en folkhögskola
midt ibland oss. Föredraget slutades med:
»Du gamla du friska.»
Senare förevisades skioptikonbilder.
Åhörare frän delvis mycket aflägsna
trakter hade i trö*ts af det svåra väglaget
infunnit sig. Intresset för skolan är ganska
stort. Mycket godt torde nog
folkhögskolan kunna åstadkomma, om den blott får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
