Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (931.) 1 november 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
722
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 44
Lönerna blefvo sålunda: för lärare 800,
1,000, 1,200 och 1,400 kronor, för
folkskollärarinna 700, 750, 800 och 850 kronor sarnt
för småskollärarinna och slöjdlärarinna 400,
450, 500 och 600 kronor med här ofvan
angifna inskränkningar för de icke
vederbörligen examinerade. Med inräknande af
ersättning för naturaförmåner m. m. få
nuvarande lärare under nästa år lägst 1,737,
högst J ,912 kronor, småskollärarinnorna lägst
650, högst 800 kronor.
Gäfle.
Här förekom under förra veckan en lång
och liflig öfverläggning angående ett ärende,
som på det närmaste sammanhänger med
löneregleringsspörsmålet.
Komminister P. Holmgren väckte vid
majstämman en motion, att lärare vid Gäfle
folkskolor skulle få tillgodoräkna sig
annorstädes förvärfvade tjänsteår för uppflyttning
i högre lönegrad. Skolrådet hade af styrkt
denna motion liksom lärarinnornas begäran
om rätt att för samma ändamål få räkna
sig till godo sina i Gäfle som extraordinarie
förvärfvade tjänsteår. Ärendet
återremitterades emellertid till skolrådet och kom ånyo
upp på oktoberkyrkostämman.
Skolrådet vidhöll sitt af styrk ande och
hemställde:
1) att komminister Holmgrens motion om
rätt för lärare att tillgodoräkna sig
annorstädes förvärfvade ordinarie tjänsteår i och
för uppflyttning i högre lönegrad måtte afslås ;
2) att lärarinnornas begäran om rätt att
tillgodoräkna sig i Gäfle förvärfvade
extra-ordinarie tjänsteår för samma ändamål
likaledes måtte afslås; samt
3) att den rätt, som lärare i förevarande
afseende hittills åtnjutit, måtte med hänsyn
till lärare, som hädanefter antagas, blifva
annullerad.
Diskussionen inleddes af motionären,
komminister Holmgren, som nu föreslog, att
stämman måtte besluta:
att från främmande ort kommande lärare
skulle äga rätt att tillgodoräkna sig högst 5
års ordinarie tjänstetid på annat håll, att
lärarinna måtte få tillgodoräkna sig högst 5
år af den tid, under hvilken hon eåsom
extra ordinarie tjänstgjort vid Gäfle folkskolor,
samt att moment 3) af skolrådets utlåtande
måtte afslås.
Bankdirektör D. Carlson häfdade sakligt
och bestämdt det berättigade i såväl motionen
som petitionen. En e. o. lärare eller lärarinna,
som väl fullgjort sitt värf, vore fullt berättigad
att komma i åtnjutande af de fördelar, som
ordinarie plats medför. Skulle man hålla på
en orättvisa, därför att den vore gammal?
Det vore väl snarare ett nytt skäl att snarast
undanrödja den. Han vore fullt öfvertygad,
att den äldre lärarepersonalen ej skulle
af-undas de yngre kamrater, som komme i
åtnjutande af bättre förmåner än den själf
haft i sin ungdom. Han föredrog
komminister Holmgrens första formulering af
motionen. Det kunde ju hända, att staden
behöfde en gammal bepröfvad lärarekraft: med
nuvarande förhållanden kunde en sådan
kanhända ej stå att få. Icke ville väl lärare,
som å snnan ort tjänstgjort åtskilliga år, börja
i lägsta lönegraden i Gäfle. Anslöt sig
emellertid till hr Holmgrens motion med den af
denne själf föreslagna ändringen.
Ordföranden, kontraktsprosten Lövgren, fann
en fara i motionens antagande: äldre
utarbetade lärare från främmande ort kunde
tränga sig in i förgamlingen till men för
skolväsendet.
Komminister Holmgren anmärkte, att
skolrådet kunde ju gallra bland de inkomna
ansökningarna. I Uppsala rådde redan den
praxis han föreslagit.
Lektor Lindgren fann punkten 3) i
skolrådets hemställan vara ett steg tillbaka och
varnade för dess antagande. Man borde öka,
ej minska rättigheterna. Skolrådets skäl mot
motionens bifallande vore ej talande nog.
Hvarför skulle folkskolans personal vara
ogynnsammare ställd än allmänna l äro
verkens? Yrkade bifall till hr IJolmgrens
förslag.
Detta understöddes vidare af hrr Norden,
Ober g, Ekdahl och Boden.
Ordföranden fruktade att många orättvisor
skulle följa af detta förslag. Hvarför skulle
en, som tjänstgjort i 10 år, blott få räkna
sig de fem till godo? Eller hvarför skulle
den, som varit extra ordinarie å annan plats,
ej här få räkna sig den tiden till godo?
Skolrådets ^förslag förordades af
boktryckaren Åhlström, som väl ej missunnade
lärarepersonalen dess löner men ansåg att ärendet
ej vore tillräckligt utredt och fruktade, att
det skulle medföra för stora utgifter.
Då det emellertid var tydligt, att
stämman ej ville godkänna skolrådets förslag,
hemställde ordföranden:
att kyrkostämman måtte i princip uttala
sig för hr Holmgrens förslag (om 5 års
tjänsteårsberäkning) samt i staten för skolan nästa
år upptaga ett belopp af 3,000 kr. för planens
realiserande men remittera ärendet till
skolrådet, som hade att till nästa stämma föreslå
närmare formulering.
Detta medlingsförslag godkändes med l ,492
röster mot 1,058. Minoriteten ville redan
nu godkänna hr Holmgrens
modifikationsförslag med tillägg, att ett s. k. profår
skulle fråndragas vid beräkning af extra
ordinarie tjänstgöring.
I flera städer
hafva kyrkostämmor hållits i måndags och
i går, hvarvid förekommit
löneregleringsförslag. Vi återkomma härtill i nästa nummer.
Nu må endast i korthet nämnas, att
skolråden i nedannämda städer föreslagit följande
lönebelopp:
Hernösand: för folkskollärare 1,500, 1,800
och 2,100 kronor; för folkskollärarinna 1,200,
1,300 och 1,400 kronor; för småskollärarinna
600, 700 och 800 kronor.
Halmstad: för småskollärarinna 600, 650,
700 och 750 kronor.
Lund: för folkskollärare 1,300, 1,500,
1,700 och 1,900 kr., för folkskollärarinna
1,100, 1,200, 1,300 och 1,400 kr., för
småskollärarinna. 650, 700, 750 och 800 kronor.
Från landsbygden
ingå ock underrättelser om löneförbättringar
här och hvar. Vanligen hafva dessa
förbättringar tagit formen af dyrtidstillägg å
50 ä 100 kronor eller kofodersersättningens
höjning. Härom lämnas närmare
upplysningar längre fram under rubriken »Från
oktoberkyrkostämmorna».
Fullständiga löneregleringsförslag hafva
emellertid förekommit äfven å. landsbygden.
Så har Alfkarleby församling, Upps.,
beviljat de manliga folkskollärarne följande
löner: 700, 800, 900 och 1,000 kronor
förutom 100 kronor i kofodersersättniug.
Småskollärarinna får 350 kronor i kontant lön
och efter 5 år 400 kronor.
l Bjärtrå, Vnrl., har förslag väckts af
disponenten Lewerentz å Sandö om höjande
af kofodersersättningen från 100 till 150
kronor för alla lärarekrafterna samt af
såväl begynnelselönen som det andra
ålderstillägget för de manliga ordinarie lärarne
med 100 kronor öfver det lagstadgade.
Frågan remitteradas af stämman till
skolrådet för utredning, hvarvid hänsyn skulle
tagas äfven till småskolepersonalens behof.
Uti Bjuf, Mim., bifölls efter en häftig
debatt skolrådets förslag om 100 kronor
årligen tills vidare åt hvarje ordinarie
folkskollärare samt 50 kronor för det löpande
året åt hvarje småskollärarinna. Från och
med nästa år höjes småskollärarinnornas
begynnelselön till 350 kronor med två
ålderstillägg å hvartdera 50 kronor att utgå efter
5 och 15 ars till skolrådets fulla belåtenhet
fullgjord tjänstgöring.
Som en bjärt motsats till dessa beslut
står det, som fattats af V. Skräflinge
församling invid Malmö. Sofielundshusen är
j ett arbetaresamhälle med f. n. 3,200
invånare. Lärarepersonalen därstädes hade
begärt en löneförhöjning af 97 kronor i
första lönegraden. Kyrkostämman slog sig
lös och beviljade lärarne 32 kronor som
förhöjning af hyresersättningen. Och
lärarinnorna fingo till svar på sin anhållan en
förhöjning af 12 - säger och skrifver tolf
– kronor. Som motiv anfördes blott de
dåliga tiderna och att skolväsendet vore så
dyrt. Lärarne ha endast »lön enligt lag»,
trots att lefnadskostnaderna äro ungefär
lika så höga som i Malmö stad.
Såsom framgår af ofvanstående
äfvensom af redogörelserna i föregående
nummer hafva vid oktoberstämmrona
åtskilliga städer ryckt upp rätt ansenligt.
Det gäller nu för landsbygden att följa
ined, så att icke afståndet blir alltför
stort.
Under de senaste veckorna
hafva både Svensk Läraretidning och
SAGA kommit ett stort antal af
prenumeranterna tillhanda senare än
vanligt. Vi beklaga detta men hafva
tyvärr ej kunnat göra något åt saken,
som förorsakats af den nu pågående
bokbindarestrejken härstädes. Trots
att tidningarna varit färdigtryckta i
god tid hafva de nämligen på grund
af bristande arbetsstyrka ej hunnit
falsas för att sedan inom bestämd tid
lämnas på posten. Sedan nu arbetet
ånyo upptagits hos åtskilliga
bokbindare, hafva vi emellertid anledning
hoppas, att tidningarna ånyo skola
hinna blifva färdiga i öflig tid.
Skolläkare å landsbygden
torde vara lika välbehöfliga som i
städerna, om ej mera. De hygieniska
förhållandena tarfva för visso
mångenstädes en fullständig omgestaltning i
hemmet, och här som i så mycket
annat är det skolan, som bör ge exemp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
