Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (932.) 8 november 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
738
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 45
Skall SAGA fortsättas?
Tiden är nu snart inne att vidtaga
förberedelser för nästa årgång af
barnbiblioteket SAGA. Vi blifva därför
tacksamma, om alla lärare och
lärarinnor, som intressera sig för detta
barnens eget bibliotek, ville meddela
oss, huruvida de önska, att SAGA
fort-sättes, och om de i så fall vilja
medverka till, att arbetet i fråga blir mera
kändt bland skolbarnen än hittills.
Desslikes äro vi tacksamma att få veta,
hvilka ändringar som möjligen önskas
i fråga om det fortsatta utgifvandet.
Tre små sånger
bjudas Sveriges folkskolebarn uti
Jultomten och Tummeliten för detta år.
Dagens nummer af Svensk Läraretid- j
ning meddelar två af dem, på det att
de lärare och lärarinnor, som så önska,
må kunna på förhand inöfva dem med
sina lärjungar. Till en känd julvisa af
Zach. Topelius har Alice Tegnér, i vida
kretsar högt värderad som
tonsättarin-na just för de små, skrifvit en
stämningsfull musik. Den roliga visan af
Tippu Tipp om »Den högfärdige
snögubben» skall säkert på Vilh. Sefves
glada melodi finna genaste vägen till
barnens hjärtan, helst när de i
Tummeliten få se snögubben stå där så
kavat på teckningen »med nacke så styf
och med mage så trind». Den tredje
sången är en jullek af Emmy Köhler,
hvilken jullek med tillhörande
teckningar fått sin plats på Praktupplagans
omslag.
Ett farligt medgifvande
finnes intaget i åtskilliga
skolreglementen, nämligen att lof utöfver den tid,
läraren äger rätt att sådant bevilja, kan
gifvas af skolrådets ordförande eller af
närmast boende skolrådsledamot.
Bestämmelsen lyder enligt ett förslag till
reglemente, hvilket i norrländska
skoldistrikt rätt allmänt blifvit följdt:
»Önskar målsman för sitt barn skollof för
längre tid än - dagar å rad, må han sådant
söka hos skolrådets ordförande eller hos
närmast boende skolrådsledamot. I händelse af
bifall till dylik anhållan skall den, som lof
gifvit, därom oförtöfvadt underrätta
vederbörande lärare eller lärarinna.»
Lärare eller lärarinna behöfver
sålunda i saken ej höras. Så länge
flertalet af skolrådsiedamöter på
landsbygden utgöres af icke pedagogiskt
bildade personer torde rätten för ensam
skolrådsledamot att bestämma om lof
för obegränsad tid lätt kunna
missbrukas. Så har t. ex. inträffat, att en
skolrådsledamot tvärt emot lärarens
uttryckliga önskan gifvit ett barn lof
»tills vidare». Samme skolrådsledamot
har ibland gifvit sin egen gosse lof för
någon vecka (!).
»Stryk hjälper»
har nu en tid varit det moderna
ropet. »Ge bara ligapojkarne duktigt
med smörj, så blir det nog ett tu tre
folk af dem. Alla andra medel äro
onödiga.» Så förkunna visa och
tvärsäkra män.
I Danmark har man pröfvat den
allena saliggörande metoden. Där
användes prygelstraff för 10-15 års
gossar och 15-18 års ynglingar.
Polisfullmäktigen Aug. Goll har statistiskt
undersökt verkningarna däraf.
För att få en tillförlitlig bild af straffets
verkningar - berättar härom en dansk
tidning - får man genomgå antalet af dem,
gom under en viss period första gången
varit ådömda prygel&traff, och undersöka, huru
många af dem, som sedermera lia återfallit
till förbrytelse, Det visar sig då, att
antalet åteifallna belöper sig till - 55 procent.
Prygelstraffet har således, i stället för att
verka uppfostrande, verkat demoraliserande
och förhärdande. Att man genom
användande af andra medel kan uppnå vida bättre
resultat gentemot unga förbrytare framgår
tydligt däraf, att antalet af återfall vid de
engelska förbättringshemmen, hvari de mest
brottsliga barn (och detta för^t efter återfall) inta
gaSj uppgår blott till omkring 18 proc., i
skyddshemmen blott till omkring 6 proc.
Flera danska uppfostringsanstalter visa
detsamma/ med återfall af blott 6 till 10 proc.
Hvad tiden för återfall af dem, som
undergått prygelstraff, beträffar, märkes, att 48 proc.
af samtliga återfallen ha inträffat inom l år
efter den första bestraffnicgen, 18 proc. efter l
års men inom 2 års förlopp, och blott 12
proc. ha låtit 4 år eller mer gå, innan de
ånyo fallit. Förbrytelserna äro i
öfverväldigande grad egendornsförbrytelser, brott mot
sak, d. v. s. de begås i de flesta fall på grund
af fattigdom. Prygelstraffen - tillägger den
anförda tidningen - visa sig faktiskt ur stånd
att motverka de dåliga anlagen, under det
att de engelska förbättrings- och
skyddshemmen, hvarest barnen uppfostras, kunna
framvisa utmärkta resultat. Låt oss då snarast
möjligt få det barbariska prygelstraöet afökaffadt
och ersatt med uppfostran af de försummade
barnen l
Nog är det sant, att riset
understundom kan göra godt, och att den tid i
alla händelser är långt aflägsen, då
man kan börja tänka på dess
afskaffande såsom faderligt tuktemedel. Men
en helt annan sak är formligt,
regle-menteradt prygelstraff för barn, ådömdt
enligt alla juridiska former och
exe-kveradt af rättskipningens organer. Att
detta skulle kunna verka uppfostrande,
ja i en handvändning omskapa ett
genom sedlig van vård förvildad t sinne,
det är och förblir i alla pedagogers
ögon rätt och slätt vidskepelse. Men
bland icke-pedagoger i vårt land tyckes
allmänna stämningen nu vara för att
experimentera härmed. Må de själfva
bära ansvaret!
Skolnyheter.
Folkskoleinspektörernas
berättelser. K. m:t har medgifvit, att
folkskoleinspektörernas berättelser för
inspektionsperioden 1893-1898 må få af trycket
utgifvas i en upplaga af 700 exemplar samt
dessutom berättelserna för hvarje stift i så
stor upplaga, att hvarje skoldistrikt inom
stiftet får ett exemplar.
Resestipendier åt
folkskollärare. Innevarande års riksdag anvisade som
bekant 4,000 kronor till resestipendier åt
folkskollärare och folkskollärarinnor.
Hernösands domkapitel, har nu, efter att hafva
inhämtat yttranden från seminarierektorerna
Gr. Y. Bucht i Hernösand och N. Torpson
i Umeå, afgifvit ett längre utlåtande
angående villkoren för resestipendiernas
utgående. Domkapitlet anför i detta afseende
följande:
Till en början får domkapitlet, då det måste
anses vara af den största vikt för
folkskollärare och lärarinnor att taga kännedom om
anordningen af foste^andets folkskolor och
de undervisningsmetoder, som där användas
af lärarekårens dugligaste medlemmar, såsom
sin åsikt uttala, att ifrågavarande till sitt
belopp mycket begränsande anslag bör
hufvudsakligen fördelas i stipendier, som möjliggöra
resor till Sveriges folkskolor. Men då det
därjämte gifvetvis är af stor betydelse för
folkskollärare och lärarinnor, som äga därför
erforderliga förutsättningar, att blifva satta i
tillfälle att göra iakttagelser med afseende å
främmande skolförhållanden och
undervisningsmetoder, särskildt de i våra
grannländer förekommande, anser domkapitlet, alt
den mindre delen af det af riksdagen
beviljade beloppet bör anslås till stipendier för
studieresor till grannländerna Norge, Danmark
och Finland samt till länder, där
undervisningen meddelas på något annat språk än
skandinaviska.
Betiäffande vidare storleken af de särskilda
stipendierna har domkapitlet tänkt sig, att
för folkskollärares och lärarinnors besök i
grannländerna Norge, Danmark och Finland
böra anvisas tre stipendier, hvart och ett å
300 kronor, att för studieresor till Tyskland,
Frankrike och England, företrädesvis det
förstnämda landet, bör anslås ett stipendium, hvars
belopp domkapitlet, på det att vederbörande
stipendiat måtte få verkligt gagn af sin resa,
anser böra bestämmas till 750 kronor eller
samma summa, som plägar anvisas åt lärare
vid allmänt läroverk såsom resestipendier
för studier i främmande lefvande språk,
äfvensom att återstoden af det beviljade
anslaget må utgå som inrikes stipendier.
Alldenstund en viss erfarenhet kräfves för
att vederbörande stipendiat skall vid de
besökta skolorna kunna tillgodogöra sig och
efter slutad resa sammanfatta och framställa
det bästa af det inhämtade, torde ej andra
lärare eller lärarinnor än de, som tjänstgjort
minst tre år vid folkskola, böra få anmäla
sig till erhållande af andel i ifrågavarande
anslag.
Ansökningarna om resestipendierna böra
vara ställda till k. in:t och inom viss af k.
m:t bestämd lid inlämnas till
ecklesiastikdepartementet, och antager domkapitlet att k.
m:t före stipendiernas utdelande sätter
domkapitlen i tillfälle att afgifva yttranden
öfver de inkomna ansökningarna. Med afseende
å de handlingar, som böra vara fogade till
ansökningarna, torde gällande bestämmelser
rörande erforderliga betyg för ansökan till
folkskolläraretjänst böra i det väsentliga
följas. Hvad särskildt beträffar ansökan om
utrikes resestipendium, bör densamma vara
åtföljd af intyg, utfärdadt af därtill
kompetent person, att sökanden äger tillräcklig
insikt i det lands språk, dit färden skall ställas.
Till sist anser domkapitlet, att den tid, som
skäligen bör användas för hvar och en af
dessa studieresor, icke bör, om därmed
åsyftade resultat skall kunna vinna», sättas
kortare än till sex veckor för resor inom Sverige,
Norge, Danmark och Finland samt till två
månader för resa till Tyskland, Frankrike
och England, samt att reseberättelse,
innefattande uppgift å besökta orter samt
redogörelse för gjorda pedagogiska iakttagelser,
bör inom sex månader efter resans slut till
k. m:t ingifvas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
