Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (952.) 28 mars 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 13.
(952.)
STOCKHOLM, 28 MARS 19OO.
19:e årg.
Prenumerationspris;
Vi år 3,50okr., 3/4 år 8 kr., */2 år 2 kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid; 10-6. Allm. tel. 60 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare: Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun* Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris;
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, 5 o kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Gn veteran i l<\)rl(ans och sl<olans tjänst.
den utveckling, som folkskoleväsendet redan för två å
tre decennier tillbaka på några ställen i vårt land vunnit, i
många fall hufvudsakligen berott på den kraft och
ihärdighet, den klokhet och det intresse, som skolrådsordföranden
nedlagt å arbetet för folkskolans framgång, torde vara alldeles
gifvet. För 30 å 40 år sedan, då folkskoleväsendet ännu befann sig
i sin linda, var det nog mera än nu ett hårdt arbete att så
intressera församlingsmedlemmarna för
skolan, att de villigt underkastade sig allt
större och större ekonomiska uppoffringar,
samt att sedan ordna och leda skolarbetet
så, att det medförde den nytta, som
därmed afsetts. Och hedern utaf ett sådant
arbetes utförande är icke mindre därför,
att det icke låtit så mycket tala om sig
på främmande orter.
En skolrådsordförande, som med aldrig
slappnande intresse skapat och med
förutseende klokhet ordnat skolväsendet i sina
församlingar, presentera vi i dag. Det är
seniorn bland Västerås stifts prästerskap,
prosten Oskar Bohm, kyrkoherde i Nora
stads- och bergsförsamlingar.
Prosten Bohm föddes i Tillberga
församling den 11 januari 1816. Efter
förberedande studier i Uppsala för filosofiska
graden, hvilka studier dock till följd af
ögonsjukdom måste afbrytas, anställdes han på
hösten 1839 som vikarierande apologist vid
läroverket i Falun och blef den 15
december samma år prästvigd; utnämdes 1841 till
ordinarie kollega vid Falu läroverk, och var
tjänstförrättande rektor därstädes läsåret
1859-60; blef kyrkoherde i Nora 1862.
Han innehade sålunda, då han mottog
kyrkoherdeämbetet, en mer än 20-årig erfarenhet på
undervisningens område. Denna arfarenhet kom honom väl till pass i hans
nya verksamhetskrets, ty vid hans tillträde till det stora pastoratet
funnos där blott 5 folkskolor - Ii staden och 4 på landet, af
hvilka senare 2 voro ambulerande. Dessutom förekommo några
arn-bulatoriska s. k. byskolor, hvilka inhystes än här, än där i
stugorna, och i hvilka undervisningen vanligen handhades af perso-
PJROSTEN OSKAR BOHM.
ner, som genom sjukdom eller kroppslyte voro oförmögna att uträtta
annat arbete. Så fick det dock icke länge fortgå, sedan prosten
B. fått styret i sina händer. Redan före midten af 1860-talet
uppbyggdes flera nya skolhus, och de ambulatoriska byskolorna
inflyttade i de nybyggda skolhusen och blefvo fasta. I början af
1870-talet togs ett nytt stort steg: de flesta byskolorna
förvandlades till folkskolor och försågos med examinerade lärare.
Under de följande åren fortsattes arbetet:
flera nya folkskolor inrättades, de flesta
folkskolor fingo underlag af småskolor,
Skolmaterielen förbättrades och ökades. Nu
finnas i pastoratet 41 skolor, nämligen 21
folkskolor, 16 småskolor och 4 mindre
folkskolor. Alla skolor äro fasta och försedda
med god undervisningsmateriel.
Prosten Bohms insikter och förmåga som
skolman togos snart i anspråk för ett större
verksamhetsfält än hans egna församlingar,
då han 1868 förordnades till
folkskoleinspektör i Nora och Fellingsbro kontrakt.
Denna befattning innehade han i sex år.
Redan är 1863 hade han blifvit utnämd till
prost i Nora kontrakt och kvarstod i denna
egenskap i 34 år eller till 1897.
Angående själfva undervisningen har
prosten B. allt från början förfäktat den
åsikten, att all undervisning skall vara
uppfostrande. Därför bör den i främsta rummet
afse att utveckla barnens förstånd, ej blott
deras minne. Vid hans inspektioner lönade
det ej mödan att försöka lysa med inlärda
utanläxor. Märkte han något sådant,
brukade han själf gripa in i undervisningen
för att undersöka, om där fanns någon förståelse af det upplästa.
Kurserna i de särskilda läroämnena borde hellre vara korta och
väl genomgångna än långa och genomhafsade. Noggrannhet,
ordning och snygghet fordrade han som oeftergifliga villkor för
skolarbetets framgång, och han kunde stundom blifva het, då han
märkte, att åtskilligt fattades i dessa afseenden. Mycket musikalisk,
utrustad med ett fint öra och en ren, klangfull sångröst älskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
