Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (970.) 1 augusti 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kristiania pedagogiska samfund har han
sedan flera år tillbaka intagit en
framstående plats, dels som styrelseledamot, dels
som ordförande. Då ett förslag till
läroverksreform i midten af 1890-talet stod på
dagordningen, afgaf han ett längre utlåtande,
däri han bl. a. tog till orda för en
organisk förbindelse mellan folkskolan och den
högre skolan.
Han har idkat en omfattande
författareverksamhet, hufvudsakligen af pedagogisk
och pedagogisk-kulturhistorisk art. Hans
arbeten äro offentliggjorda dels i skolprogram,
dels i tidskrifter. Vid Comeniusfesten i
Kristiania 1892 höll han ett sedermera i
bokform utgifvet föredrag om »Johan Amos
Cornenius, den möderne
opdragelsesviden-skabs grundlägger».
Hans arbeten utmärka sig samt och
synnerligen för grundlig sakkunskap, klar och
fördomsfri uppfattning samt fängslande
framställning. Som politiker tillhör han
vänstern men den grupp, som önskar fri
underhandling om de unionella tvistefrågorna och
ett närmande brödrafolken emellan.
Personligen har han ett angenämt och vinnande
sätt, och hans stora talareförmåga är känd
äfven i Sverige. Han var nämligen äfven
år 1895 ordförande i den norska bestyreisen
för nordiska skolmötet i Stockholm.
Carl Fredrik Ernst Carlson, son af
professorn i historia vid Uppsala universitet,
sedermera ecklesiastikministern F. F.
Carlson, föddes 1854 i Stockholm, blef student
1872, filosofie kandidat 1874, filosofie
licentiat med ämnena historia, statskunskap och
nordiska språk 1877 och promoverades samma
år till fil. doktor.
Efter i Stockholm genomgånget profår
1877–78 tjänstgjorde han som e. o. lektor
i historia och geografi samt modersmålet
vid Stockholms realläroverk 1878–80, som
amanuens i riksarkivet och e. o. kanslist i
ecklesiastikdepartementet 1877–80, som vik.
lektor i modersmålet, historia och geografi
vid Gröteborgs latinläroverk 1880–83. I
sistnämda ämnen blef han ordinarie lektor
vid Gröteborgs högre realläroverk 1883 samt
professor i historia och statskunskap vid
Göteborgs högskola 1890. Denna sistnämda
plats lämnade han 1893 och återgick till
sitt lektorat.
I vetenskapligt syfte har han gjort flera
utrikes resor, särskildt i och för
arkivforskningar för Karl XII:s historia, med hvars
utarbetande han flera år sysselsatte sig. Vid
internationella geografiska kongressen i Bern
1891 var han svenskt ombud.
Bland hans många arbeten äro de flesta
af historiskt innehåll. En af honom
författad lärobok i geografi är. mycket använd
vid allmänna läroverken.
Sedan 1884 är han medlem af Göteborgs
allmänna folkskolestyrelse och bekläder från
den l januari 1892 ordförandeplatsen inom
densamma.
Professor Carlson valdes år 1896 till
ledamot af andra kammaren för Göteborgs stad
och fick sistlidet år detta sitt mandat
förnyadt. I maj 1899 blef han förordnad till
ledamot af den stora läroverkskommittén.
Hvad han under senaste tider verkat i och
för utredning och framåtskridande på
skollagstiftningens område liksom hans
betydelsefulla inlägg i fråga om åstadkommande
af en allt mer som behöflig erkänd
läroverksreform och i sammanhang därmed
införande af en allmänt medborgerlig examen,
hafva våra läsare i så friskt minne, att vi
ej behöfva därom utförligare erinra.
Joakim Larsen är son af förste läraren
J. Chr. Larsen och föddes 1846 i Nyköbing
på Sjaelland. Efter tre års studier vid
Jonstrups seminarium utexaminerades han
därifrån 1865 med betyget: »Förste
karakter med Udmserkelse» samt blef samma år
lärare i Frederiksberg, den bekanta förstaden
till Köpenhamn. Samtidigt var han de
närmaste två åren lärare vid Christianshavns
friskola. Från höstterminen 1867 har han
ägnat hela sin lifsgärning åt Frederiksborgs
skolväsen: år 1870 blef han ordinarie, 1874
öfverlärare, inspektör öfver det samlede
skolevsesen 1885 samt utnämdes till
skoledirektör 1898.
En hel del skolböcker af hans hand
utkom åren 1878–88, isynnerhet på läse- och
räknebokslitteraturens område, somliga i flera
upplagor. Han har äfven utgifvit en del
uppsatser om skolväsendet i Köpenhamn och
om danska folkskolor samt om Sjaöllands
stifts Skolmöten under halfseklet 1844 - 94.
Han har varit medlem af Pedagogisk
selskabs Bestyrelse och från 1888 har han
fungerat som ordförande vid Sjsellands stifts
Skolmöten i Roskilde.
I centralstyrelsen för Danmarks
Lærerforening blef han medlem 1892 och har
sedan den 1 januari 1895 varit dess
ordförande. Tyvärr lämnar han i år denna
plats, som han med så stor utmärkelse och
till fromma för Danmarks folkskollärarekår
beklädt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
