Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (975.) 5 september 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 36
De två sista häftena äro afsedda för
fortsättningsskolan men kunna naturligtvis
med fördel användas redan i den egentliga
folkskolan af de mest försigkomna eleverna.
Sedan början af sjette häftet ägnats åt
in-öfning af rubrikstilen, hållen i en mycket
måttlig storlek, förekommer i det följande
rubrikstilen blandad med vanlig småstil.
Innehållet i dessa häften afser inöfvandet
af sådana uppsatser, som förekomma i det
praktiska lifvet, »såsom annonser,
tillkänna-gif vanden, kvitton, fullmakter, betyg, inlagor
till myndigheter, ansökningar, räkningar samt
till sist en del blanketter från
postsparbanken, postverket m. fl. till ifyllning.
Längst ned på sidorna förekomma i tryck
korta anvisningar och förklaringar rörande
formulärens betydelse och användning.
Af den lämnade redogörelsen torde
framgå, att denna upplaga af Heikes skrifkurs
är förtjänstfullt utarbetad icke blott i
afseende på det rent kalligrafiska utan ock
beträffande textens innehåll och anordning.
Detta senare röjer tydligt den praktiske
och erfarne skolmannen. Det är ock hvad
man har fullt skäl att vänta, då denna del
af arbetet utförts af en så erfaren och
insiktsfull person som folkskolläraren Pehr
Borgh i Lekaryd. En hvar, som intresserar
sig för en metodiskt väl ordnad
skrifunder-visning i våra skolor, skall helt visst icke
försumma att taga del af arbetets nya och
reviderade upplaga. X.
Nytt i bokhandeln.
Läsebok för folkskolans högre klasser,
utgifven af Henrik Schtick och Nils Lundahl.
Lund, C. V. K. Gleerups förlag. 2:a delen;
l:a haft. Norge, l kr. 2:a haft. Danmark.
90 öre.
Skolkalender för läsåret 1900-1901.
^Anteckningsbok till tjänst för lärare vid högre
och lägre läroverk. Sthm, P. A. Norstedt &
söner.
v Nääs. Description faite par Otto Salomon.
A 1’occasion de V exposition universelle ä Paris
1900. Göteborg.
Ä. P. Kolmoditt f. Den 27 augusti
afled af slaganfall och hjärnblödning uti sitt
hem Paulstorp af Arbrå församling, Gflb.,
f. folkskolläraren Andreas Paulus
Kolmo-din. "
Han var född 1834 i Hammerdal, tog
1852 i Uppsala folkskollärareexamen samt
blef 1854 lärare vid Bogårdens skola
i.Arbrå, där han tjänstgjorde till J888.
Anlitad vid alla möjliga tillfällen af
enskilda och af den kommun, där han verkat,
hade den nu aflidne haft många uppdrag.
Så t. ex. var han
kommunalnämdsordfö-rande, föreståndare för magasinskassan,
kyrko-värd o. s. v.
JNarmast sörjes han af efterlefvande hustru
och syskon, samt talrika vänner.
A. N. Enderberg f. Den 25 augusti
afled i Hudiksvall organisten och musik-
läraren vid sagda stads högre allmänna
läroverk August Nikolaus Enderberg.
Han var född 1850 på Gotland, blef
student i Visby 1872 och ägnade sig en tid
åt teologiska studier. Men hans kärlek till
musiken tog öfverhand, och 1885 tog E.
musiklärareexamen vid Musikaliska
akademien. Samma år tjänstgjorde han som
organist i slottskapellet och i Jakobs kyrka
samt erhöll följande år organist- och
kantorsbefattningen i Hudiksvall, med hvilken han
1887 förenade musikläraretjänsten vid
stadens läroverk.
Flera af Enderbergs kompositioner och
däribland åtskilliga kvartetter rönte den
utmärkelsen att prisbelönas. Han var en
genom musikalisk, konstnärligt anlagd
personlighet, afhållen och värderad som
sällskapsman och vän.
Närmast drabbar hans bortgång
öfverlefvande maka och minderårig son.
S. Å. Sehlin f. Den 30 augusti
afled i sitt hem folkskolläraren och organisten
i Hakarp Samuel Alfred Sehlin. I lång
tid hade han tärts af njurlidande, och ett
anfall af hjärnblödning, som drabbade
honom en vecka före hans hädanfärd,
fullbordade liemannens förstörelsearbete.
Sehlin var född i Vrigstad 1860, tog
organist- och kyrkosångareexamen i
Jönköping 1877 och folkskollärareexamen i
Växjö 1881 samt tillträdde 1884 i Hakarp
de befattningar, som han sedan plikttroget
skött. Genom sin stilla, saktmodiga vandel
och sitt vänsälla väsen vann han allas
förtroende och aktning, icke minst barnens.
Närmast sörja honom änka och fyra barn.
J. Larsson f. Den 27 augusti
afsomnade en af Lunds stifts äldste klockare,
Jöns Larsson i Uppåkra och Flackarp.
Han var född 1813 i Stångby, tog
kyrkosångareexamen i Lund 1834 och blef
klockare i Uppåkra pastorat 1837 samt organist
därsammastädes 1864.
Med honom bortgick en synnerligen
plikttrogen, from och tjänstaktig man, lika
afhållen af sina församlingsbor som af de
7 kyrkoherdar och 27
prebendekomminist-rar, som han sett komma och gå i
pastoratet under de 63 år, som han där varit
klockare.
Änkling sedan 1896 sörjes den i vida
kretsar bekante godmodige mannen af 2
söner och 2 döttrar. Af sönerna är en
kantor och organist i Söderhvidinge och
Anne-löf och den yngste, Aug. Laurén,
kyrkoadjunkt i Norrköping.
H. Persson f. Den 23 augusti afled
kantorn och organisten i Keng och St.
Hammar i sydvästligaste Skåne Hans Persson.
Han var född 1848 i Skegrie, tog 1868
i Lund organist- och kyrkosångareexamen
och vardt 1871 innehafvare af de
befattningar, som nu genom hans frånfälle
blifvit lediga.
Inom sitt pastorat åtnjöt han stort
anseende och oinskränkt förtroende: han
biträdde i orten många med auktioner,
bouppteckningar samt upprättande af
testamenten och andra handlingar.
Kommunalordförandeplatsen beklädde han i 14 år.
God sångare i yngre dagar var han in-
tresserad för tonkonsten och dess främjande.
Enkel och flärdlös vann han allas hjärtan
och efterlämnar talrika vänner.
Kontraktet
mellan Sveriges allmänna
folkskollärareförening och
lifförsäkringsbolaget Svecia.
Med anledning af den utaf hrr J. J.
Dalström, P. Lagerblad och P. Borgh i n:r 35 af
Svensk Läraretidning införda artikeln får jag
anhålla att få intaget följande genmäler
I polemik är det ingalunda ovanligt, att den
af parterna, som icke kan med sakliga skäl
försvara sin mening, tager sin tillflykt till
öfversitteri och personliga förnärmelser
gentemot motparten, men att hrr kommitterade
(ursäkta, att jag ej använder titeln
»lärarekårens fullmäktige» !) skulle vilja begagna sig
af sådana medel, hade jag icke förväntat.
Utan att någon af dem ens är personligen
bekant med mig, kunna de likväl påstå eller
insinuera, att syftemålet med min artikel »är
alltför genomskinligt>, att jag »af
öfverdrifven fruktan för konkurrensen motarbetar
gruppen», att jag tillhör de agentmedlemmar,
>som tydligen gå andra bolags ärenden» etc.
Det saknas sannerligen icke skäl till att
tillskrifva kommitterade mindre vackra motiv
för deras tillvägagående i denna sak, men
hellre än att därmed möjligen begå en
orättvisa mot någon af dem vill jag afhålla mig
från ett sådant omdöme, i synnerhet som
alla, hvilka närmare känna till förhållandena,
mycket väl veta, att jag för min enskilda del
icke har ringaste fördel utan tvärtom i
ekonomiskt afseende skada af att hafva ställt
mig i spetsen för oppositionen mot
försäkringskontraktet. Men då de fula
insinuationerna tydligen icke blott gälla mig utan
äfven Alla andra Sveriges allmänna
folkskollärareförenings medlemmar, som arbeta för
lif-försäkring åt andra bolag än Svecia, anser
jag mig böra påpeka, huru obefogade de i
verkligheten äro.
Det är en allmänt känd sak, att
konkurrensen på lifförsäkringsområdet numera är
särdeles skarp och att folkskollärare äro rätt
mycket eftersökta, som lifförsäkringsagenter,
hvadan försäkringskontraktet i och för sig
gör hvarken nämnvärdt från eller till med
afseende på ökad konkurrens. Svecia såväl
eom andra lifförsäkringsbolag hade ju lika
fullt före som efter kontraktets upprättande
rätt att göra aftal om agentur med
medlemmar af vår förening, och hvilken som helst af
dem, som redan hafva agentur för annat bolag,
ser naturligtvis hellre, att^ en kamrat får de
försäkringar, han icke själf kan eller
medhinner göra, än att de tagas af andra
konkurrenter. Den, som vill inbilla sig själf och
andra, att anmärkningar mot kontraktet i
fråga måste härröra af fruktan för ökad
konkurrens, torde därför antingen själf vara svårt
anfäktad af konkurrensafund och på grund
däraf tro detsamma om andra, eller har han
stor benägenhet att alltid till det värsta tyda
andras ord och gärningar.
Med afseende på verkliga
försäkringskostnaden ha kommitterade mot min
framställning däraf icke annat att anföra, än att
den fastställda premienedsättningen skulle
vara möjliggjord af och bero på gruppens
mindre anskaffningskostnader. Detta
påstående vore riktigt, om nedsättningen varit
större än den beräknade vinsten på
försäkringarna. Men nu är det faktiskt så, att
premienedsättningen är densamma, som Svecia
eljest beviljar vid försäkring utan rätt till
vinst men med vanliga
anskaffningskostnader, hvadan besparingarna i
anskaffningskostnad (und. högst 3,40 pr mille)
ovedersäg-ligen tillfalla bolaget och icke den särskilda
gruppens försäkringstagare. Jag undrar just,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
