Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (978.) 26 september 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 39
SVENSK LÄRARETIDNING.
655
Enär af hvad folkskoleinspektören i
ärendet anfört och erinrat finge anses framgå,
att ifrågavarande skola med hänsyn till
Sellstedts egenskaper icke motsvarade sitt
ändamål, vägrade länsstyrelsen utanordna
statsbidrag för skolan i fråga. K. m:t, hos
hvilken skolrådet sökte ändring häri, har
den 7 d:s funnit besvären ej förtjäna
afseende.
Församlingen skall bekosta
skolundervisningen. Tillinge församling
beslöt den 11 sistl. mars, att »om föräldrar
i Tillinge ville hålla sina barn i andra än
församlingens skolor, de ock ägde bekosta
denna undervisning». Beslutet
öfverklaga-des, i anledning hvaraf länsstyrelsen och
domkapitlet i Uppsala meddelat det utslag,
att som, enligt gällande reglemente för
folk-och småskolorna inom Tillinge skoldistrikt,
barn från dess södra krets, som utgöres af
Vela by ända till gränsen i söder mot
Svinne-garn, i öster mot Teda församling, skola
beredas undervisning genom öfverenskommelse
med Svinnegarns församling i dess folk- och
småskolor, och sålunda vid anordnandet af
skolväsendet inom Tillinge distrikt beräknats,
att barnen från dess södra krets skulle
åtnjuta undervisning i Svinnegarns skolor samt
vid sådant förhållande, det måste anses
tillkomma skoldistriktet att bestrida kostnaden
för denna undervisning, ofverklagade beslutet,
för så vidt detsamma anginge afgifter för
barn från nämda södra krets, såsom hvilande
på orättvis grund, blifvit af k. befhde och
domkapitlet undantöjdt, hvaremot besvären,
för så vidt beslutet kunde afse andra delar
af distriktet, lämnas utan afseende.
Vägrad förening af
folkskolläraretjänst och prästerlig
befattning. Komministern i Vintrosa och
Tyss-linge J. Dahlstedt har hos Strängnäs
domkapitel anhållit att få bibehållas vid sin
ordinarie lärarebefattning vid Hallsbergs
folkskola, till dess han kunde bli berättigad
till afkortad pension som folkskollärare, och
skulle platsen vid Hallsberg i så fall
uppehållas hufvudsakligen genom af församlingen
godkänd vikarie. Efter inhämtande af
folkskoleinspektören A. Sundblads yttrande, som
grund af § 26 i gällande folkskolestadga
blef afstyrkande, har emellertid domkapitlet
afslagit framställningen.
Löneförhöjning föreslagen i
Göteborg. På sammanträde sistlidna
onsdag beslöt allmänna folkskolestyrelsen i
Göteborg att till stadsfullmäktige hemställa om
följande ändringar i nu gällande aflöningsstater
vid folkskolorna:
ordinarie lärares lön i lista och 2:dra
lönegraderna höj^s från 1,350 l ill 1,500 och från
1,670 till 1,800 kr. - alltså 1,500, 1,800, 2,100
och 2,400 kr. i de fyra lönegraderna eller
samma lönebelopp som i Stockholm ;
ordinarie lärarinna beviljas tilläggspension
ä 150 kr. under villkor bl. a., att hon afgår
vid fyllda 60 år;
småskollärarinnornas lön höjes till 650, 800
och 950 kr. i de olika lönegraderna;
handarbetslärarinnornas lön höjes för de
olika lönegraderna till 750, 850 och 1,000 kr.;
gymnastiklärarinnornas arvoden höjas till
kr. 1: 50 i timmen under de första fem åren,
därefter till kr. 1:75;
ärarnes arvode regleras i tre lönegra-
der med i l:sta lönegraden kr. 1:25 pr timme,
i 2:dra 1: 50 och i 3:dje 1: 75.
En fortsättningsklass vid Lunds
stads folkskola för flickor har varit
ifrågasatt, och skolrådet uppdrog i maj månad
åt folkskoleinspektören att upprätta ett
förslag till läroplan för dylik klass samt
inkomma med utredning i frågan.
Vid skolrådets sammanträde den 11
dennes förelåg en dylik utredning till
granskning. Folkskoleinspektören Vennström
ansåg för sin del, att en afslutningskurs vid
folkskolan snarare borde afse ett
utvidgande och fördjupande af insikterna än att
införa tyskan som ett nytt ämne. Vid
ärendets behandling inom skolrådet uppstod en
liflig diskussion, som dock utmynnade i
beslutet att upptaga tyskan på
undervisningsplanen. Semiu arieadjunkten Agardh,
döf-stumläraren Malmlundh och
skolföreståndarinnan Anna Rönström reserverade sig mot
beslutet.
Vid kyrkostämma den 18 dennes föll
skolrådets förslag och dess begäran om 1,400
kr. för ändamålet.
Under diskussionen bestreds behofvet af en
dylik klass och det påpekades^ hurusom det
vore sörjdt för nu ifrågaställda behofvet
genom tekniska skolan i Lund. Blott 14
flickor hade anmält sig till dylik årskurs.
Särskildt riktade sig kritiken mot införande af
tyska språket som ämne, och förslaget om en
motsvarande kurs för gossar tillbakavisades
med den anmärkning, att gossarne i allmän
het slutade sin skolgång tidigare än flickorna.
Dessutom vore arbetstiden, 32 timmar i
veckan, för styft tilltagen.
Från motsatta lägret anfördes till försvar
för förslaget, att å andra platser dylika
fortsättningsklasser inrättats och befunnits
gagneliga, samt att större antal ansökningar
kunde väntas i framtiden.
Korslaget vardt emellertid förkastadt med
1,695 röster mot 939.
Folkskollärare N. Fr. Carlström väckte
motion om frågans upptagande under förrn
af samundervisning för gossar och flickor
på basis af öfvervägande praktisk
undervisning.
Fortsättnings- och
ersättningsskolorna i Helsingborg hafva, enligt
hvad Öres.-P:n meddelar, i år -erhållit en
ny normalplan, som till stor del skiljer sig
från den förutvarande.
I fortsättningsskolan undervisas barn, som
genomgått folkskolans klasser, och här
finner man de normalt begåfvade, hvaremot
ersättningsskolan upptager alla de i såväl
intellektuellt som moraliskt hänseende
till-bakastående barn, som af en eller annan
anledning fått afgå från skolans tredje klass.
Kurserna i ersättningsskolan afse också
endast att inpränta i barnen ett nödtorftigt
kunskapsmått i de ämnen, i hvilka de förut
erhållit undervisning i folkskolan.
Fortsättningsskolan åsyftar ej heller
läxläsning utan att genom korta muntliga
skildringar, belysta af skioptikonbilder, bibringa
barnen kunskaper i allmänbildande ämnen.
Således söker man ge dem en
själfständi-gare uppfattning af historien, insikter i de
olika kulturskedena och i vår litterära
utveckling samt slutligen i allmänt
medborgerliga kunskaper, hvilket senare utgör en
mycket beaktansvärd nyhet för skolan.
Däremot har katekesundervisningen af skaffats
och bibelläsning förekommer endast som
kursivläsning. Kyrkohistorien behandlas icke
som kristendomskunskap utan som en del
af världshistorien, och de olika
tidsförhållandena skärskådas från olika synpunkter.
Vidare undervisas gossarne i teckning
och räkning och flickorna i räkning och
hälsolära, som tagit den praktiska formen
af en samaritkurs.
Från och med i år göres försök med två
klasser i stället för en i fortsättningsskolan,
och kurserna delas därefter, detta med
hänsyn till den olika begåfningen och olika
kunnigheten hos barnen.
Skolorna ha nu två skioptikon med
hvardera sex serier bilder. Hufvudsakliga
förtjänsten om skioptikonförevisningen liksom
om aftonskolan i dess helhet tillkommer
folkskolläraren C. O. Yström.
Skolförhållanden i Lappland.
Vid tiden för riksdagsmännens besök i
Norrbotten fanns icke och hade aldrig funnits
någon skola i Kirunavara-Luossavara, detta
stora framåtgående samhälle, där ett icke
obetydligt antal barn finnes. Dessa fingo till
stor del uppväxa utan ordnad undervisning,
hvilket förhållande uppmärksammades vid
riksdagsmännens besök på platsen.
Enligt hvad det uppgifves, lär emellertid
nu en mindre folkskola upprättats i
Luossavara. En verklig folkskola borde
emellertid med det snaraste komma till stånd på
denna plats.
Landstingen och folkhögskolan.
Vid de under förra veckan hållna
landstingen visade det sig, att folkets män allt
mer få ögonen upp för folkhögskolans stora
betydelse och i följd däraf understödja
henne med gifmild hand.
I fjor föll, som vi minnas, vid Hallands
läns landsting förslaget om anslag till en
kvinnlig folkhögskola med obetydlig
röstöfvervikt, l år höjdes ej en röst mot
anslaget till den skola, som sedan tillkom pä
enskildt initiativ och nu så frikostigt
ihåg-kommits genom änkefru Dicksons donation
å 10,000 kronor. Och ännu mer:
landstinget beslöt också att låta utreda, om och på
hvad sätt denna skola må kunna utvidgas,
så att med densamma må kunna förenas
äfven en praktisk hushållsskola.
I Jämtlands läns landsting beslöts utan
debatt, att en folkhögskola skall inrättas,
ordnad som samskola med samtidig och lika
lång undervisning för män och kvinnor, och
skall skolan begynna sin verksamhet i
oktober 1901. En interimstyrelse af 5
personer utsågs för 1901 och invaldes däri bl,
a. lektor S. Kardell.
Västerbottens läns landsting, där fråga
väcktes om folkhögskola redan 1898, hade
i fjor öfverlämnat åt en femmannakommitté
att utreda detta ärende. Denna kommitté hade
afgifvit ett tillstyrkande utlåtande, men
under den följande diskussionen voro några
talare med all sympati för skolans
anordnande dock tveksamma, huruvida ej andra
skolbehof vore större och mera trängande
och om landstinget hade råd att offra medel
åt skolan, helst denna ju skulle inrättas
för all framtid. I följd häraf blef
kom-mitterades förslag med 21 röster mot 12
återremitteradt för närmare utredning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
