- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 19:e årg. 1900 /
704

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (981.) 17 oktober 1900 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

704

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 42

skall visa idel goda anlag och ej gifva
orsak till anmärkningar?

Härtill kommer, att skolan inom
församlingens fabriksområde ej har följt
med lifvets utveckling därstädes. Såsom
förut omtalats, får den dragas med
afdelningar på 84 barn, olämpliga
lokaler och därtill duplicering i dem.
Hvarje lärare vet, att duplicering är
ytterst ogynnsam för skolans
uppfostrande verksamhet, enär den
motverkar renlighet, punktlighet och, värst
af allt, ärlighet.

Att under dessa omständigheter skjuta
skulden på skolan för bristerna i
ungdomens uppfostran är en upprörande
orättvisa, och att med stöd af detta
domslut neka behöfliga medel till
skolans förbättrande är både oresonligt
och hjärtlöst. Ett sådant
handlingssätt kommer utan tvifvel att bära
bittra frukter för det samhälle, som gör
sig skyldigt därtill.

Man må försöka tänka sig in i,
hurudan undervisning och uppfostran det
måste bli med sex timmar hvarannan
dag och med fyra af delningar Jäsande
på olika tider i samma sal.
Öfveransträngning tre dagar i veckan och lättja
tre dagar måste medföra motvilja mot
skolan med däraf följande slarfvig
skolgång och trots mot skolans föreskrifter.
Lärjungarna komma att använda
hvarandras tillhörigheter och vänja sig atfc
ej göra skillnad mellan mitt och ditt,
och snart blir det för läraren omöjligt
att förhindra, att småstölder dagligen
begås. Att hjälpa svaga och
öfver-blifna på särskild tid blir omöjligt, då
lärorurnmet ständigt upptages af andra
afdelningar. En dylik skola blir ej
blott en andlig pesthärd, den blir
äfven ytterst farlig för lärjungarnas och
hemmens lekamliga välbefinnande, enär
den omöjligen kan hinna ordentligt
ventileras och rengöras, hvadan den
måste komma att verka som
smittospri-dare från hem till hem.

I själfva verket blefve en skola af det
slag, som ena partiet i Motala vill
hafva, en vidrig parodi på en
uppfostringsanstalt. Och det faktum, att detta
förslag kunnat frambäras af ett större
antal församlingsmedlemmar, visar en så
hög grad af liknöjdhet, för att ej säga
fiendskap mot ungdomen, att ensamt
detta kunde utgöra förklaringsgrund
till, att denna visade mindre godt
uppförande. Det ligger nämligen i det
ungdomliga sinnets natur att visa trots
gent emot ständig ovilja och klander.

Men är det då verkligen
konstateradt, att ungdomen i Motalabygden i
allmänhet uppför sig sämre än förr?
Några som helst bevis därför hafva ej
under den vidlyftiga polemiken anförts,
och ett enkelt påstående är ej ägnadt
att öfvertyga den, som vill se saken
sådan den är. Vi känna icke, hvad
som dagligen sker i Motalaorten, men
vi betvifla ej, att en del ynglingar
ofta föra oljud, då och då ställa till
oreda, spela kort, supa sig fulla och

dylikt. Det är mycket ledsamt, att
sådant förekommer, men tag ordentligt
reda på, huru det var för fyrtio eller
femtio år sedan! Utfråga ynglingarnes
fäder, och det torde kanske visa sig,
att de flesta varit med om allt detta
och många äfven om långt värre
saker. Mycket, som då knappast
klandrades, betraktas nu som en så grof
förseelse, att det beifras inför domstol.
Undersöker man sålunda ungdomens
tillstånd utan förutfattade meningar,
så torde det visa sig, att Motala
socken äfven i fråga om de ungas
uppförande gått framåt.

Den, som vill hafva en exakt
föreställning om hvad gagn skolan gör,
bör för öfrigt tänka sig in i, hurudan
ungdomen skulle bli i intellektuellt
och sedligt afseende under våra
lefnadsförhållanden, om folkskolorna
afskaffades. Han skall då få klart för
sig, att utgifterna till skolan äro bland
de mest produktiva af alla samhällets
utgifter. Och vinstens storlek är här,
som i andra fall, beroende af huru
ändamålsenligt anslagna medel användas,
hvadan otidig sparsamhet kan göra
stor skada.

Motståndarne till skolväsendets
förbättring hafva gång på gång åberopat
sig på, att de hafva laglig rätt att
införa hvarannandagsläsning. Härvid
hafva de hänvisat till, att denna
anordning är genomförd på östgötaslätten
rundt omkring Motala, till och med i
den församling, där ortens
folkskoleinspektör är ordförande i skolrådet.
Det är rent ut sagdt en skandal för
folkskolans öfverordnade, att detta
verkligen äger rum, ty att en sådan
anordning i en tätt befolkad bygd strider
emot folkskolestadgans mening, därom
lär väl icke kunna hysas mera än en
mening. Vi skola återkomma till, huru
sådana oegentligheter kunnat
uppkomma, ehutu staten aflönar
folkskoleinspektörer för att befordra folkskolans
framgång och utveckling.

Att en oegentlighet förefinnes och
tolereras på ett håll, bör dock icke
locka andra att tillägna sig densamma.
Härtill kommer, att jordbrukarne ofta
kunna hafva lämpliga sysselsättningar
åt barnen de dagar, som de ej besöka
skolan, hvilket i regel ej är möjligt i
industribygder, hvarför
hvarannandags-läsningen i de senare gör större skada
än i de förra. Fördärflig är dock denna
anordning, såsom förut är visadt,
såväl på ena som andra stället. Endast
mycket långa skolvägar kunna utgöra
en verklig ursäkt för den.

Den mörka taflan från Motala
landsförsamling har, äfven den, ett ljust
parti: skolrådets ordförande synes inse
skolans betydelse och vara fast
besluten att försvara dess intressen. I
skolrådet sitta också några personer, som
intaga samma ståndpunkt som han.
Lärarepersonalen synes äfven vara enig

i att kämpa emot
hvarannandagsläs-ningens införande. Det är därför
troligt, att folkbildningens vänner här
komma att segra.

Sedt på afstånd förefaller det, som
om de begått en oförsiktighet redan
vid stridens början. De begärde en
större uppoffring af samhället, än som
för tillfället var nödvändig: 17 salar,
hvaraf blott 8 genast skulle tagas i
bruk. Så kom därtill, att skolan vid
Vårdsanstalten arbetade under så
ogynnsamma förhållanden, att den
näppeligen kunnat göra sig omtyckt. I
allmänhet är nog bäst, om
anslagskraf-ven ej komma fortare, än att skolan
hinner visa, att den gör nytta för hvad
den får. Möjligen är dock detta
missgrepp endast skenbart. Befolkningens
tillväxt inom Vårdsanstaltens
skolområde är kanske så hastig, att den
korsat skolrådets beräkningar och gjort
det nödvändigt att på en gång bygga
ett större antal salar för att ej
behöfva börja på nytt, så snart ett hus
blifvit färdigt. Sådant händer i våra
dagar, där industri trifves.

Blanketterna angående
öfverbefolkningen inom folkskolan

torde nu genom länsombudens försorg
hafva blifvit spridda till landets
samtliga folk- och småskolor. Det låter
sig emellertid tänkas, att en eller annan
skola icke erhållit någon sådan
blankett. Om så är förhållandet, kunna
erforderliga blanketter rekvireras hos
vederbörande länsombud. Dessas namn
och adresser återfinnas dels i Svensk
Läraretidning för den 31 sistlidna
januari och dels i lia och 5:e häftena af
Sveriges allmänna
folkskollärareförenings årsskrift for innevarande år.

Då det statistiska material, som
genom vederbörligt ifyllande af dessa
blanketter kan erhållas, är ägnadt att
blifva af ingripande betydelse för
folkundervisningen, borde man kunna
hoppas, att hvarje lärare och lärarinna,
som erhållit ifrågavarande blankett,
måtte snarast möjligt ifylla densamma
och insända den till vederbörande
länsombud.

Från folkskola med tillhörande
småskola eller mindre folkskola kunna, om
så anses lämpligt, uppgifterna lämnas
å en och samma blankett.

Enär en och annan lärarinna
förklarat sig icke veta, hvar hon skall
erhålla uppgift örn den årliga
utdebiteringen för skolan och för andra
kommunala ändamål, må meddelas, att
sådan uppgift torde kanna erhållas på
landsbygden hos kommunalnämdens
ordförande och i stad hos
drätselkammaren. I allmänhet torde ock
debetsedeln lämna uppgift därom. Skulle
emellertid kol. 32 och 33 icke kunna
ifyllas, bör detta icke hindra
insändandet af den i öfrigt ifyllda blanketten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:43:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1900/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free